Etikett: 1500-talet (Sida 3 av 5)

Nött sidentyg från sekelskiftet 1600

bild på en etikett med ordet Leopold på en sliten bok i en hylla med fler böcker omkring

28 juni, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 211 av 400:
Bok inbunden i siden från Franz von Dietrichsteins boksamling på slottet Nikolsburg

Böcker inbundna i tyg har ofta nötts hårt genom åren. När böckerna även transporterats långa sträckor mellan länder under osäkra former, tar naturligtvis materialet mer stryk än gedigna skinnband. En bok som trots sina resor har större delen av sitt närmast lysande ljusgröna tyg i behåll är ett exemplar av Compendium vitae, miraculorum S. Leopoldi, sexti marchionis Austriae… av Balthasar Polzmann, tryckt 1591. Tyget är avskavt på flera ställen och knytbanden har för länge sedan nötts ut och fallit av.

På titelbladet finns Dietrichsteins blygsamma tryckta exlibris, en liten remsa med frasen: ”Ex Bibliotheca Cardinalis & Principis à Dietrichstain”. Detta visar att greven och furstebiskopen Franz (Seraph) von Dietrichstein (1570-1636) varit dess tidigare ägare. På insidan av den främre pärmen sitter även Magnus Gabriel De la Gardies röda lacksigill, som visar att boken varit i hans ägo, ett krigsbyte från Dietrichsteins slott i Mikulov (Nikolsburg) i nuvarande Tjeckien.

Inte bara tyget är lysande – en sparsamt ciselerat förgyllt boksnitt blänker i ljuset så att det är svårt att fotografera det ordentligt.

Detta sidentyg ger oss en annan bild av hur böcker kunde se ut kring sekelskiftet 1600, i stället för de pergamentband eller skinnband som vi kanske mest är vana vid.

Text och bild: Helena Backman

Inkunabeltryck med provenienser

1 mars, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 177 av 400:
Inskrivet exlibris i samlingsband med inkunabler

På insidan av den främre pärmen tillhörande en samlingsvolym med tre tryckta vetenskapliga verk från 1400-talet, finns en iögonfallande handskriven ägaranteckning. Volymen hade tidigare tillhört Michaelisklostret i Rostock, men 1563 skriver sig Bartolomeus Smit från Rostock som ägare till boken. Förnamnet Bartolomeus är överstruket med bläck av en senare ägare. Fler ägaranteckning återfinns i volymen, här syns även namnen på Andreas Richius och Joachimus Finekken. Den senast kända ägaren till boken är Magnus Gabriel De la Gardie. Därefter har boken införlivats i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Boken är inbunden i röda pappärmar med pressat mönster, och ryggen har vid senare tidpunkt fått ett överdrag av marmorerat papper.

I främre snittet ser vi en rad bladmärken, som gör det snabbt att slå upp de uppmärkta sidorna i boken.

Boken har signum: Ink. 32:91
En fullständig bokbandsbeskrivning med bilder hittar du i Alvin: Bokband. Clarissimi viri Hyginii poeticon astronomicon.

Fler poster för bokband finns att se i Alvin: Bokbandsbeskrivningar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskrift från Riga

tecknad bild i rött och gult av en man med biskopshatt och kräckla bland män i toppiga hattar

22 februari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 175 av 400:
Teckning i handskrift från Riga

På första bladet i en pappershandskrift från 1500- eller 1600-talet finns en teckning i brunt, rött och gult som visar en biskop eller annan patriark med följe. Denne man välsignar en annan man, som fallit på knä framför honom. På bröstet har den knäfallande mannen ett kors. På sidans undre del ser vi två fåglar och ett kungligt lejon, där lejonet är placerat rakt under mannen med kors på bröstet.

Handskriftens första textsida har överskriften: Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren… och innehåller en historisk text om Livland. Handskriften innehåller ytterligare två texter, Chronicka unde uthsettinge der Hermeisters in Lifflande van 1235 respektive Johan Sanders Mantissa.

Noteringar på ett försättsblad visar att denna handskrift ägts av en Michaelis Braueri i Riga 1645, och senare tillhört hovrådet C. G. Warmholtz, innan den hittat in i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar på 1800-talet.

Omslaget består av återanvänt medeltida pergament med noter och text i svart, blått och rött.

Signum för handskriften är: H 131
Hela handskriften finns i digital form fritt tillgänglig på nätet: H 131 – Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Breviarium med vackra spännen

19 februari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 174 av 400:
Breviarium tryckt 1516 med vackra spännen

På ett vackert bokband tillhörande ett breviarium på latin tryckt 1516 finns två bokspännen i metall över främre snittet. I tre små hål på vardera spännet skymtar rött tyg fram, en vacker och genomtänkt detalj. På snittet ser vi också bladmärken, som märker ut ställen som gjort det möjligt en tidigare ägare att snabbt orientera sig i boken, och få upp de sidor som varit viktiga.

På insidan av pärmarna sitter återanvänt pergament som försättsblad, även detta en vacker detalj med sina bruna och röda bokstäver. Marginalanteckningar mellan de präntade kolumnerna visar på bruket av denna tidigare skrift.

Breviariet saknar titelblad. Innehållet kan därför för det moderna ögat se mer handskriven är tryckt ut.

Text och bild: Helena Backman

Uppsala universitets emblem

1 februari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 169 av 400:
Tidig version av Uppsala universitets emblem och sigill

Fornforskaren Johannes Bureus (1568–1652) var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie. Han ägnade sig med stort intresse för runor och runinskrifter, och var den förste att nedteckna runalfabetet i tidigmodern tid. Detta ettbladstryck i stort format tryckt i Uppsala 1599 visar runalfabet där man bland annat kan jämföra mindre variationer med varandra.

Under den övre ovalen i mitten av tavlan syns en tidig version av Uppsala universitets första emblem som togs fram av Johannes Bureus (1568–1652) till år 1601. Emblemet omfattar en ring med orden Gratiae naturae och i ett band med ordet Veritas. I den övre hälften det hebreiska ordet Jahve, i den nedre delen en svävande jordglob. På båda sidor finns band med texten: Academiae Ubsaliensi Sacr[atum]. Vi kan jämföra detta med hur Uppsala universitets sigill ut idag: Uppsala universitets sigill

Detta och fler verk av Johannes Bureus finner du som digitala faksimiler i Litteraturbanken: Johannes Bureus verk

Trycket är ett kopparstick med måtten 58 x 36 cm och har signum: Sv. Rar. 10:206 ligg. fol.
Här kan du se och ladda ned en högupplöst version: Runakenslanes läraspån

Du kan läsa mer om universitetets tidiga sigill i boken: Fredrik Berg, Johannes Bureus och universitetets sigill, Acta universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia. 21, Uppsala 1971.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Polsk makulatur

detalj av makulatur på insidan av ett pergamentband

22 januari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 166 av 400:
Polsk makulatur i bindningen till en 1500-talsbok

Den lilla boken Physicae, seu de naturae philosophia institutio författad av Cornelius Valerius och tryckt på Plantins boktryckeri i Antwerpen år 1568 har kommit till oss på universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs donation av böcker hämtade från Jesuitkollegiet i Poznań. En notering på titelbladet skvallrar om dess tidigare ägare.

Denna lilla skrift har fått ett enkelt pergamentomslag av återvunnet pergament, vilket blivit fodrat med polsk makulatur. Bindningen har alltså gjorts i Polen, med makulatur från Poznań, Kraków eller annan stad med boktryckerier på orten.

Bak i boken har makulaturen i fodret lossnat från pergamentet, vilket gör att vi tydligt kan se både den medeltida latinska präntade texten och den makulatur som utgör fodringen. Det tryckta arket har inte skurits, utan visar hur texten tryckts på ett större ark före det skulle ha vikits, bundits samman med alla de andra arken med text i volymen och sedan skurits innan någon kunnat läsa boken.

Den lilla bilden visar en kvinna omgiven av astronomiska symboler, vilket kan göra oss nyfikna på vad boken handlar om. Ni följare som kan polska kan kanske göra er en klar uppfattning om innehållet redan av bilderna.

Även Valerius text har blivit läst och studerad. Understrykningar och marginalanteckningar visar på intresse för boken.

Text och bild: Helena Backman

Flamländskt bokband från 1500-talet

8 januari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 162 av 400:
Bok bunden av Jacob Pandelaert

I bokbandssamlingen på Universitetsbiblioteket finns ett urval böcker utvalda utifrån sina bokband, vilka visar på olika bokbandsstilar från olika länder under olika tider. Som exempel från 1500-talets Nederländerna (fast det här rör sig om Belgien) finns här ett samlingsband bundet hos Jacob Pandelaert i Leuven. Boken är bunden i kalvskinn och pärmarna har en fyllning av papp. På bokbandets framsida finns en blindstämpel med Lucretia med dolken mot sitt bröst. Över motivet finns Pandelaerts motto: ””Ingenium volens nihil non”, vilket ungefär kan översättas med ”Det sinne som ingenting vill [uppnår] intet”. Initialerna I.P. står för Jacob Pandelaert själv.

Lucretia med en dolk mot sitt bröst på en bok

Lucretia-stämpel

Baksidan har ett helt annat motiv, med ett mansansikte i profil under initialerna I.P. Kan det vara Jacob Pandelaert själv vi ser? Längst ned ser vi Kleopatra med ormen. Även här återkommer Pandelaerts motto. På samtliga stämplar förekommer också initialerna efter den konstnär som utformat motiven.

Mansansikte och Kleopatra

Pandelaert är dock mest känd för sina Spes-band, så kallade efter den platta som avbildar en kvinnofigur omgiven av ord såsom ”spes” (”hopp”) och ”fides” (”tro”), även dessa med hans signatur I.P. Även ett sådant står i vår bokbandssamling, tätt intill det andra.

Spes-stämpel

Böckerna har nått Uppsala universitetsbibliotek genom Jesuitkollegiet i Poznań, som i sin tur fått dessa böcker av Stanisław Karnkowski (1520-1603).

Text och bild: Helena Backman

Karta över Asien

hela kartan över Asien, tryckt i träsnitt och handmålad i glada färger

25 december, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 158 av 400:
Karta över Asien tryckt 1579

En av den berömde kartografen Abraham Ortelius (1527-1598) kartor med titel Tartariae sive Magni Chami Regni typus visar hela Asien och lite därtill. Till höger i kartan ser vi nämligen en bit av den nordamerikanska kontinenten. Vår karta återfinns i atlasen Theatrum Orbis Terrarum, som betraktas som den tidigare moderna världsatlasen, i ett exemplar utgivet i Antwerpen 1579. Denna karta i sin första edition tryckt 1570 är den första där namnet Kalifornien (California) förekommer, åtminstone bland de kartor som är bevarade till idag. Atlasen Theatrum Orbis Terrarum utkom i flera editioner från 1570 till mitten av 1600-talet.

detalj av kartan med japan samt en flygfisk

Japan utanför Kaliforniens västkust.

Bredvid Kalifornien syns Japan, som här har en märklig form. I den latinska kommentaren bredvid öarna nämns Marco Polo. Längst ned till höger på kartan ser vi en överdimensionerad flygfisk.

detalj på kartan visar en man utanför ett tält

En tartarkung utanför sitt tält överst till vänster på kartan.

Nog förstår vi idag att sådana här kartor fått igång fantasin hos de västerlänningar som haft dessa som enda kontakt med för dem främmande länder på andra sidan jorden. Idag kan vi gå in på Google Earth och få en helt annan bild av världen.

Kartan har måtten 35 x 47 cm.
Hela kartan kan du ladda ned i högupplöst version genom databasplattformen Alvin: Tartariae Sive Magni Chami Regni

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppvaktning vid krubban

detalj från uppslag med krubbscen med Maria, Josef och Jesusbarnet

24 december, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 157 av 400:
Tryckt tidebok med illustrationer kring Jesu födelse

I en illustrerad tidebok är naturligtvis händelserna kring Jesu födelse ett populärt motiv. Denna bok med titeln Ces presentes heures … , utgiven i Paris år 1519 av Simon Vostre (verksam 1488-1520), finns vackra tryck som illustrerar händelser ur bibeln.

uppslag med krubbscenen och tryckt text med initialer i rött och blått

Herdar uppvaktar vid krubban.

Närheten till handskriftstiden avspeglas i de vackra initialerna i guld, rött och blått, som lyser upp sidorna. Det fina skicket visar att boken varit mycket sparsamt eller varsamt läst. Kanske den i första hand varit något av ett föremål att beundra för sitt vackra utseendes skull, och mindre för daglig läsning.

uppslag med de tre vise männen och ett textuppslag

De tre vise männen kommer med gåvor.

På bilden ovan uppvaktas Jesusbarnet av de tre vise männen med sina gåvor. Vi hoppas att även ni, våra läsare, får en och annan julklapp en dag som denna.
Boken har hyllsignum: Rar. Utl. 4

Med detta inlägg önskas alla följare och läsare av bloggen en riktig God Jul!

Text och bild: Helena Backman

Vackert tryck från 1500-talet

21 december, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 156 av 400:
Juridisk text i vackert tryck från 1500-talets början

Denna bok med juridiskt innehåll, Digestum novum, är tryckt i Paris 1535 av boktryckaren Yolande Bonhomme, verksam mellan 1522 och 1557. Yolande Bonhomme var dotter till boktryckaren Pasquier Bonhomme, och gifte sig med boktryckaren Thielman Kerver. När hennes man dör 1522 fortsätter hon att driva boktryckeriet, och fortsätter att använda sig av sin mans boktryckarmärke, som synes på detta titelblad. det är itne svårt att förstå att hon velat fortsätta använda detta vackra märke med trädet omgivet av två enhörningar.

Även om det nog inte är många av oss som kan ta till sig texten till fullo, är det en njutning bara att se det fina trycket. Den röda och svarta texten har tryckts var för sig. Det betyder att samma sida har tryckts två gånger i bokpressen. De två kolumnerna i mitten av sidan är själva huvudtexten, i de båda kolumnerna utmed sidorna består av tryckta kommentarer – och som synes har ytterligare anteckningar lagts till för hand. Understrykningar och noteringar i marginalen visar att texten lästs och fortsatt kommenteras.

Längst bak i boken har någon satt något som ser ut som personens namn. Kanske någon velat markera att boken blivit genomläst från pärm till pärm?

Boken har hyllsignum: Obr. 73:146

Text och bild: Helena Backman

Etikett: 1500-talet (Sida 3 av 5)

Nött sidentyg från sekelskiftet 1600

Inkunabeltryck med provenienser

Handskrift från Riga

Breviarium med vackra spännen

Uppsala universitets emblem

Polsk makulatur

Flamländskt bokband från 1500-talet

Karta över Asien

Uppvaktning vid krubban

Vackert tryck från 1500-talet

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar