400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1500-talet (Sida 4 av 5)

Lagningar i pergamenthandskrift

Föremål 155 av 400:
Handskrift på pergament med lagtexter

Att pergament varit ett dyrbart material är inte svårt att förstå. Beredningen av djurhudar för att få dem till ett bra underlag för präntade texter och möjliga att binda in mellan pärmar kräver sitt hantverk. Därför tog man naturligtvis tillvara alla de ark man hade att tillgå, även de som hade små skavanker.

I ett samlingsband med lagtexter, såsom delar av landslagar med mera, hittar vi exempel på lagningar i pergamentet. Att lagningarna gjorts innan texten präntats därpå framgår tydligt – ibland har lagningen betonats, såsom den lagning som fått bli en liten fisk mitt i texten.

runt en lagning ipergamentet har någon tecknat konturerna av en gäddlik fisk i rött

På andra ställen är lagningarna mer diskreta, men skrivaren har gjort halt omkring sidans oregelbundenhet. Lagningen har inte dolts, utan snarare blivit något av en utsmyckning i texten.

lagning mitt i text, där lagningen markerats med en kontur i rött

Ibland har man nog skurit till pergamentet så att den lilla lagningen naturligt hamnat i ett kantfält.

hopsytt hål i pergamentet

Men ibland har skadan varit för stor för att kunna lagas. Då får man göra det bästa av situationen, och skriva runt omkring det lilla hålet. Ett sådant här runt hål i pergament kan vara resultatet av ett insektsbett i djurhuden. Visst ger dessa små skavanker mera liv åt handskriften?

ett runt hål på ett pergamentblad. texten fortsätter runt hålet.

Handskriften har signum: B 82

Text och bild: Helena Backman

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

Föremål 150 av 400:
Målad blomma på titelblad

I ett exemplar av Homeros Odysséen, tryckt 1572, finns en tecknad och färglagd växt med hängande gula blommor på titelsidan. Vem som en gång målat detta lilla konstverk är idag okänt. Kanske gömmer sig namnet på denna person under det mörka fältet längst ned på sidan, där vi kan misstänka att det funnits någon form av ägarmarkering.

bild på hela titelbladet med titel och längst ned ett mrkt fält som troligen döljer något

Växten med sina färgglada blommor lyser i bjärt kontrast till träsnittet strax intill – boktryckarmärket för Theodosius Rihel, tryckare i Strassbourg, verksam under 1500-talets senare hälft och in på 1600-talets första decennium.

När Theodosius far Wendelin Rihel dog år 1555, övertog  han dennes boktryckeri tillsammans med sin bror Josias. Ett par år senare fortsatte Theodosius på egen hand, för att senare gå samman med sin svåger Samuel Emmel. Theodosius Rihels boktryckarmärke som vi ser på titelbladet ovan  föreställer den mytologiska figuren Nemesis. I ena handen håller hon i hästtyglar och bett, i den andra handen ett verktyg från en snickares verkstad. På den lilla pelaren under Nemesis fötter ser vi Rihels monogram. Detta boktryckarmärke är fullt av symbolik, som idag kan te oss främmande, medan de tecken och symboler som omger oss idag – allt från emojis till företagslogotyper – känns fullkomligt självklara.

Text och bild: Helena Backman

Klotter i 1500-talsbok

Föremål 145 av 400:
Välanvänd volym med gott om spår av tidigare ägare

Många av våra äldre tryckta böcker från 1500-talet är i oklanderligt skick, med rena ark som ser ut att ha blivit tryckta igår. Ibland kan man då ana att de inte blivit lästa så ofta genom åren. Därför visar en välanvänd och sliten bok så mycket mer liv och spår av bruk, och att de trots hållit in i vår tid visar på pappret och tryckets kvalitet.

En volym med gott om spår av bruk och tidigare ägare innehåller Philipp Melanchthons Erotemata dialectices, tryckt 1563, samt Augustinus Hunaeus Erotemata de disputatione instituenda, tryckt 1558.

tiotelblad med många inskrifter efter tidigare ägare

Många girlanger pryder en blank sida i volymen, liksom titelbladet till den andra titeln i volymen.

en sida med klottrade girlanger brevdid titelbladet till Hunaeus verk

Marginalanteckningar och inbundna papper med noteringar visar att denna bok blivit läst av många personer, och teckningarna visar hur troligen mer än en läsare prövat pennan och avbildat personer i sin omgivning – män till häst och i kläder från en svunnen tid. Idag finns dessa spår av tidsfördriv bevarade mellan bladen i våra samlingar.

teckand man med svärd samt girlanger

Text och bild: Helena Backman

Slitet bokomslag med skydd för snittet

Föremål 139 av 400:
Återvunnet pergament som skyddar bok från 1500-talet.

Makulerat papper och pergament har använts för att binda in nyare böcker ända från handskriftstiden. Här är ett trevligt exempel på hur man tagit vad man haft tillgängligt och bundit en bok med hjälp av pergamentfragment från olika präntade skrifter och andra handskrivna dokument. Den inbundna boken har titel  Der Römischen Kaiserlichen Maiestat erclärung, wie es der Religion halben im hailigen Reich biss zů ausstrag des gemainen Concili gehalten werden … och är tryckt i Augsburg 1548.

närbild på pergamentfragemnt från två olika skrifter insatta bredvid varandra

När vi ser närmare på inbindningen, kan vi hitta många intressanta detaljer.  I fodringen ser vi ett handskrivet dokument av något slag. Skillnaden mellan hur man förr präntade böcker och hur man skrev brev och personliga anteckningar är lika stor som mellan hur vi idag skriver texter på ordbehandlare och hur vi skriver för hand.

närbild på ett brev i en av pärmarnas insida

En klaff viks över och skyddar det främre snittet, så att man ledigt kunde bära med sig boken i en väska eller ficka utan att förstöra inlagan.

närbild på att man kan fälla upp en pergamentflik över främre snittet

Två stora bibliotek har markerat boken som sin. En hand har skrivit in boken i bibliotekskatalogen för Jesuitkollegiet i Braniewo och någon på Uppsala universitetsbibliotek har satt dit en stämpel i en tid närmare vår.

närbild på handskriven text samt en blå bläckstämpel

 

Text och bild: Helena Backman

En återfunnen öländsk runinskrift

Föremål 138 av 400:
Messan på swensko från 1541 med spännande anteckningar

Vad har Messan på swensko från 1541 med en försvunnen runtext att göra? Runologen Magnus Källström, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet, har skrivit om detta i Riksantikvarieämbetets K-blogg nyligen: En återfunnen öländsk runinskrift

Hur viktigt det är att beskriva enskilda exemplar i vår bibliotekskatalog framgår av detta citat ur Källströms blogginlägg:

”När jag tittade i bibliotekets katalog på nätet hittade jag inte mindre än två exemplar av Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, som har tillhört honom [Jacob Westin]. Ett av dessa skulle dessutom enligt en anmärkning i katalogen ha ”Strödda anteckningar i marginalen samt på sista bladet”! Kunde inte detta vara samma exemplar som Ekdahl hade sett 1832?”

Du kan se anteckningarna på sista bladet i Alvin: Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, sista bladet.

Olaus Petris Messan på Swensko från 1541 har signum: Westin Rar. 32

Text och bild: Helena Backman

Spelkort från 1500-talet funna i bokpärmar

Föremål 126 av 400:
Makulatur med spelkort från 1500-talet

Om man inte binder böcker i kraftiga träpärmar, behöver man någon form av fyllning i bindningen för att förstärka pärmarna. Oftast användes då träspån eller papper. Under tiden man tillverkade papper för hand, var detta en mycket dyr produkt. Till pärmfyllnad har man då ofta återanvänt papper som av någon anledning inte skulle sparas. Det kan exempelvis röra sig om gamla brev eller andra handlingar, eller makulatur från ett tryckeri, det vill säga tryck som av någon anledning inte kunde säljas. Bokbindare köpte ofta makulatur direkt av boktryckare.

När sådan makulatur kommer i dagen kan man hitta både det ena och det andra spännande materialet. När pärmen till boken Consilia sive responsa juris av Petrus Rebuffus, tryckt i  Venedig år 1588, av någon anledning undersöktes närmare under 1900-talet, tog man ur dess pärmar ut två ark med makulerade spelkort från  Hans Forsters verkstad i Wien. Forsters verksamhetstid inföll under senare delen av 1500-talet och hans namn och yrke, ”Forster Kartenmacher”, finns tydligt tryckt på arket.

ett helt ark med åtta spelkort, samt fyra avskurna

I stället för dagens hjärter, spader, klöver och ruter, har dessa spelkort symbolerna hjärta, bjällra, blad och ekollon, men är annars lika de spelkort vi använder idag. Baksidan har mönster av blommor i fält, ett mönster som lika gärna kunde ha använts på dagens spelkort.

detalj från baksidan med ett blommönster i fält

Spelkort av Hans Forster finns idag bevarade på British Library och sannolikt även på andra håll i samlingar i Europa.
De två arken på Uppsala universitetsbibliotek har signum Kulturhistoriska planscher Utl., Lek och spel

Du finner högupplösta bilder av båda makulaturarken i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Spelkort av Hans Forster

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sakral vokalmusik från 1581

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brev från Nostradamus 1566

Föremål 110 av 400:
Brev ur Wallersamlingen undertecknat av Nostradamus

Vissa namn är så mytomspunna att man ibland undrar om de tillhör påhittade personer, eller om de verkligen tillhört någon som levt på riktigt. Många är vi som hört talas om Nostradamus och hans profetior. Kanske är dessa nu för tiden mest kända för att man kan tolka dem mycket fritt, och därför kan man hävda att Nostradamus förutsett både det ena och det andra – men bara först i efterhand.

I Wallers autografsamling på universitetsbiblioteket finns detta brev undertecknat just av Nostradamus (1503-1566), ett brev daterat under hans sista levnadsår. Brevet är adresserat till en ”Sieur de Saffre” och innehåller dennes horoskop och något om hans framtid, vid sidan av andra mer världsliga ting. Om dessa Nostradamus förutsägelser verkligen slog in vet vi tyvärr ingenting om.

första sidan av brevet

Du som behärskar franska kan läsa brevet i sin helhet på nätet: Letter 1566-02-25, Salon-de-Craux

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kejsarens astronomi

Föremål 109 av 400:
Furstligt astronomiskt verk med volveller från 1540

Den tyske astronomen och matematikern Petrus Apianus (1495-1552) gav 1540 ut sin Astronomicum Caesareum på sitt eget tryckeri i Ingolstadt. Han hade redan innan dess varit den förste att använda snurrbara skivor i sina böcker, volveller, vilka fungerade som pedagogiska interaktiva verktyg för läsaren. Volvellerna består av skivor i papper, fastsatta med en tunn tråd sin mittpunkt, som sitter på 21 av sidorna i boken, ofta i flera lager.  I boken beskriver Apianus hur man använder dessa volveller för att beräkna förmörkelser och astronomiska händelser av olika slag. Han anger också hur man utifrån sin födelsetid och månens fas kan beräkna tiden för den egna konceptionen, något vi väl idag kan ifrågasätta exaktheten i.

detalj från volvell med stjärnhimmeln

Förutom fantastiska illustrationer i form av handkolorerade träsnitt på dessa volveller finns även andra illustrationer, såväl vetenskapliga avbildningar av instrument och andra uträkningar som dekorativa detaljer i form av initialer, ramar och rent dekorativa inslag. Det hela är ett riktigt praktverk, och köptes nog endast av de mest förmögna. Tycho Brahe (1546-1601) lär på sin tid ha köpt sitt exemplar för 20 floriner, vilket idag skulle motsvara en bra bit över 25000 kronor.

en grafisk framställning av hur himlakroppar rör sig på himlen

Uppskattningsvis 120 exemplar finns bevarade än idag, vilket troligen är huvuddelen av hela upplagan. Redan under 1500-talet sågs detta som en fantastisk bok, och de som genom tiderna ägt den har bevarat den väl.

titelbladet till astronomicum caesareum

Text och bild: Helena Backman

 

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »