400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1600-talet (Sida 5 av 7)

Världen från Kinas horisont

små djur i nedre kanten av karta
19 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 165 av 400:
Kinesisk världskarta i två delar från 1674

I universitetsbibliotekets samling med kartor finns en världskarta i två delar över den östra respektive västra hemisfären enligt Kinas världsuppfattning. I den östra hemisfären ligger Europa, Afrika och Asien, medan större delen Australien hamnar i nedre högra hörnet.

karta över Europa och Afrika med Asien och Australien utmed högra kanten

Kartbild över den östra hemisfären

I den västra hemisfären upptar Stilla havet en stor del av ytan, med Nord- och Sydamerika utmed högra kanten på kartan, och en kant av Australien i den vänstra. I nederkanten av kartbladet avbildas några typiskt amerikanska djur såsom kalkon och bävern, samt ett par ödlor.

karta över den Asien och Amerika med Kina i motten

Kartbild över den västra hemisfären

Kartografen bakom verket är den flamländske jesuitmissionären i Kina Ferdinand Verbiest (1623-1688) och är utförda i träsnitt med en mängd texter på kinesiska. Kartorna har kommit till Uppsala universitetsbibliotek som gåva av den svenska språkforskaren och orientalisten Johan Gabriel Sparwenfeldt (1655-1727) år 1702.

detlaj från kartan med Sverige och Europas västkust

I övre delen av den östra hemisfären finner vi naturligtvis Sverige. Eftersom perspektivet är ett helt annat än det vi är vana vid, ser vi Västeuropas kust mer till vänster om Skandinavien än nedanför. Den som kan läsa kinesiska tecknen från 1600-talet kan göra sig en föreställning om vilka hav, länder, floder och landskap som är utmarkerade på kartan.

Nog har några de mest fantasieggande och mytomspunna djuren valts ut för den östra hemisfären, exempelvis noshörningen, giraffen och krokodilen – samt en enhörning med sitt horn i pannan.

små djur i nedre kanten av karta

Kartorna är tryckta i träsnitt och mäter 172 cm x 176 cm (östra hemisfären) respektive 177 cm x 158 cm (västra hemisfären).
Se kartorna i högupplöst version: Kunyu quanto

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Musik inbunden i medeltida pergament

15 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 164 av 400:
Musiktryck med madrigaler från 1629 med omslag av återanvänt pergament

Musiktrycket har titel Madrigali e canzonette … , innehåller musik av den italienske kompositören Pietro Francesco Garzi, och är tryckt i Venedig 1629.  Trots att trycket har snudd på 400 år på nacken, har det klarat sig bra till idag.  Förordet skrivet av Garzi inleds med en utsmyckad initial.  Andra initialer av olika slag inleder varje nytt musikstycke.

Förordets inledande initial, ett P med ett par små puttis i bakgrunden

Musiken är skriven för 2 till 5 röster och har texter på italienska.

titelbladet

Alldeles speciellt är även dess omslag av återanvänt medeltida pergament, med en krönt kvinnogestalt på bakre pärmens utsida.

Här kan du se hela trycket med sitt omslag i högupplöst version: Madrigali e canzonette…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Förlaga till anatomisk bok

detalj från titelbladet med orm och döskalle
1 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 160 av 400:
Förlaga till anatomiskt verk av Johann Remmier

I Wallersamlingarna, som består av både tryckta verk, donerade hit av Erik Waller, och handskrifter, inköpta av biblioteket, finns en alldeles speciell handskrift: Catoptrum microcosmicum med text av Johann Remmelin (1583-1632). Handskriften är utförd före 1639, och ligger sannolikt till grund för 1639 års utgåva av Johann Remmelins verk med samma namn. I förra årets sista inlägg kunde ni se ett planschblad ur denna i tysk version.

Denna handskrift har tre färglagda anatomiska planscher där anatomiska bilder går att vika ut och visa kroppen i flera lager, en likaså färglagd frontespis jämte text på latin. Detta är det första anatomiska verk som använt sig av denna teknik med utvikbara delar i så här stor skala, tidigare har det rört sig om mindre bilder med betydligt färre delar. För den tryckta upplagan gick det åt åtta tryckplåtar för att tryckta upp alla vikbara detaljer.

färglagd bild med en man och en kvinna samt flera kroppsdelar

Färgerna är starka och klara, trots att 350 år har gått sedan den skapades.

planschblad med man

Kvinnan och mannen på sina respektive planscher har fått sina mest privata delar skylda av mer eller mindre fantasifulla föremål, en tulpan respektive en hel vulkan.

planschblad med kvinna

I Alvin kan du se hela denna handskrift: Catoptrum microcosmicum
Handskriften har hyllsignum: Waller Ms cod-00093

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Anatomisk bok från 1661

28 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 159 av 400:
Anatomisk bok med uppvikbara flikar från 1661

Bland de böcker som tidigare funnits ute på Leufstabiblioteket på Lövstabruk i norra Uppsala, men som nu finns i gott förvar inne på Carolina Rediviva, finns en anatomisk bok där det ingår ett planschblad med flikar att vika upp för att kunna visa människokroppen och dess delar i genomskärning. Verket utkom för första gången på latin år 1619 med titel Catoptrum microcosmicum.

detalj från planch med kropp i flera papperslager

Boken är ett ofullständigt exemplar av den andra upplagan, här under den tyska titeln Kleiner Weltspiegel av Johann Remmelin (1585-1632), tryckt i Ulm hos boktryckaren Johann Schulte år 1661. Denna bok är en stor foliant, sidorna är ca 46 x 33 cm. På planschbladet finns lyftbara flikar, där vi i flera lager kan se nervsystem och skelett.

detalj av planschbladet med en kvinnotorso där man kan vika upp en flik och se livmodern

Även mindre delar av kroppen, såsom ögat och örat, har fått egna uppvikbara flikar på små bilder vid sidan av huvudkropparna. Eftersom boken utkom under en tid då nakna kroppar kunde ses som något mer känsligt än idag, finns en extra flik med ett demoniskt ansikte framför nederdelen av bilden av en avklädd kvinnotorso, så att ingen oförberedd skulle kunna chockeras av bilden vid en genombläddring.

hela planchbladet med två männsikokroppar samt mindre kroppsdelar omkring

Sådana här bilder kan idag – precis som på 1600-talet – ge oss en känsla av kroppens förgänglighet och vår utmätta tid på jorden. På titelbladet finns den ständigt lika aktuella devisen ”Memento mori”, som ungefär kan översättas som: ”Kom ihåg att du är dödlig”.

Hur kan en förlaga till detta verk ha sett ut? Se nästa års första inlägg i denna blogg!
Boken har hyllsignum: Leufstasaml. F 142

Text och bild: Helena Backman

Josef och Zuleika

liten bokmålning med två damer i ett rum med en blommande växt utanför
11 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 153 av 400:
Persisk handskrift med vackra miniatyrer från 1647

I universitetsbibliotekets samling med orientaliska handskrifter hittar du en vacker bok på persiska, präntad 1647. Den innehåller historien om Josef och Zuleika, en berättelse som även återfinns i Gamla testamentet i Bibeln och i Koranens tolfte sura. Där berättas det om Josef och den egyptiske hovmannen Potifars hustru, men hennes namn nämns aldrig. Denna berättelse är känd och spridd i många versioner och är även ett återkommande motiv i konsten

en miniatyr som visar en herde sittande med sin fårhjord vid vatten

I denna handskrift finns inte mindre än 22 miniatyrer med bilder ur berättelsen. Förutom dessa utsmyckningar är boken också inbunden i ett vackert pappband med blomdekor.

den främre pärmen med färggladsa blommor mot svart botten

Boken har signum: O Nov. 356
Hela handskriften och dess vackra miniatyrer kan du se i Alvin: Yūsuf va Zulaykhā

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Finsk karta från 1600-talet

6 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 152 av 400:
Finsk handritad karta över Nynäs med omgivningar från 1661

Idag den 6 december 2017 firar Finland exakt 100 år av självständighet. Under 600 år fram till 1809 var Finland en del av Sverige. Det är därför inte konstigt att Uppsala universitetsbibliotek har en mängd kartor över delar av Finland från 1600-talet och framåt. Vi uppmärksammar denna dag med att visa en handritad karta över Nynäs och dess närmaste omgivningar.

Perspektivet på kartan är spännande – de tecknade kyrkorna och husen, jämte namn på byar, kyrkor med mera är skrivna på olika ledder. Kyrkor och hus är symboliskt avbildade. I fokus ligger förmodligen gränsdragningarna mellan socknar och ägor, så som så ofta är fallet med kartor över mindre områden. Kanske detta varit ett utkast till en karta som tecknats med mer omsorg. Hur som helst är kartan ett härligt stycke historisk dokumentation över en bygd som sedan länge ändrat utseende.

Karta med hus och gränslinjer ritade med barnslig hand

Bilden på kartan är delvis beskuren

Kartan har måtten 48,5 cm  x 42 cm och signum: Topografiska planscher, Finland. Du hittar en högupplöst och nedladdingsbar version här:  Karta över Nynäs med omgivningar

Alla de andra handritade kartorna över Finland eller delar av Finland som finns på universitetsbiblioteket hittar du här i digital form: Finsk handritad karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dübensamlingens ansikte

ett ingraverat ansikte i profil på ett glas
23 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 148 av 400:
Ett litet ansikte från insidan av pärm till musik i tabulatur ur Dübensamlingen

En av Uppsala universitetsbiblioteks alla skatter är den så kallade Dübensamlingen, uppkallad efter den släkt varur medlemmar innehade tjänsten som hovkapellmästare vid det kungliga svenska hovet från 1640 till 1718. Samlingen innehåller noter i handskrift och tryck till musik som spelades vid hovet, allt från kyrklig musik till dansmusik och operor. Läs mer om och hör ett musikaliskt utdrag ur Dübensamlingen.

detalj från insidan av pärmen

Detalj från bild hämtad ur Dübendatabasen

På insidan av en pärm till en volym med signum imhs 409 innehållande en mängd danser, nedtecknade på 1600-talet av en anonym hand i tabulatur, återfinns ett litet ansikte i profil. Kanske är det rentav en Düben som blivit avbildad i hast?

detalj från grå tröja med ansiktet tryckt som logga

Detta ansikte har fått bli något av en logotyp för det projekt som legat bakom katalogiseringen och digitaliseringen av notmaterialet i samlingen, ett projekt som inleddes redan 1987, och som sammanställt den digitala katalog över noterna som finns tillgängligt digitalt: Düben Collection Database Catalogue. Ansiktet återkommer därför på tröjor och program som spridits på evenemang för hela projektet. När ett delprojekt i Dübendatabasen, ”Kungliga svenska hovets samling av fransk musik från 1690-1726” hade bildrelease i databasen fredagen den 17 november i år, kunde vi som var där njuta dryck ur glas med detta ansikte ingraverat.

Jag har svårt att tro att den som en gång tecknade denna lilla profil på insidan av volymen kunde ana att detta en dag skulle bli ett ansikte för hela denna notsamling utåt.

Text och bild (där inget annat anges): Helena Backman

Stambok från 1600-talet

uppslag med två målade vapensköldar
9 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 144 av 400:
Stambok med vapensköldar och målningar

På Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge pågått ett projekt med stamböcker, vilket nu närmar sig sitt slut under början av 2018. Dessa stamböcker, en typ av vänskapsböcker som studenter från 1500- talet fram till 1900-talets början ofta hade med sig på sina studieresor , finns nu till största delen inlagda i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

en målad vapensköld

I Emmeran Syroths stambok, förd under tio år mellan 1626 och 1636, hittar vi en rad vapensköldar, målade i gouache. Emmeran Syroth (1605-1670) studerade juridik i Jena och i Strassburg. Innan dess var han assessor i Regensburg, dit han återvände och verkade som rådman och konsistorialpresident efter sina studier. Inskrifter från dessa orter finner man i hans stambok.  Förutom vapen finns även ett par andra teckningar, bland annat en vandrande man under devisen ”Spiro dum spero” (”så länge jag andas, hoppas jag”) och årtalet 1636.

Se de hittills inlagda stamböckerna i Alvin: Stamböcker på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

En återfunnen öländsk runinskrift

en handskriven runrad
23 oktober, 2017 / / 2 kommentarer

Föremål 138 av 400:
Messan på swensko från 1541 med spännande anteckningar

Vad har Messan på swensko från 1541 med en försvunnen runtext att göra? Runologen Magnus Källström, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet, har skrivit om detta i Riksantikvarieämbetets K-blogg nyligen: En återfunnen öländsk runinskrift

Hur viktigt det är att beskriva enskilda exemplar i vår bibliotekskatalog framgår av detta citat ur Källströms blogginlägg:

”När jag tittade i bibliotekets katalog på nätet hittade jag inte mindre än två exemplar av Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, som har tillhört honom [Jacob Westin]. Ett av dessa skulle dessutom enligt en anmärkning i katalogen ha ”Strödda anteckningar i marginalen samt på sista bladet”! Kunde inte detta vara samma exemplar som Ekdahl hade sett 1832?”

Du kan se anteckningarna på sista bladet i Alvin: Olaus Petris Messan på Swensko från 1541, sista bladet.

Olaus Petris Messan på Swensko från 1541 har signum: Westin Rar. 32

Text och bild: Helena Backman

Tecknade kvinnor från 1600-talet

tre adelsdamer i vackra klänningar samtalar
9 oktober, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 134 av 400:
Teckning av samtalande adelsdamer av Lorenzo Magalotti, 1674

I handskriften Notizie di Svezia av den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti (1637-1712) har han i ord och bild beskrivit en resa i Sverige under år 1674. I denna handskrift finns ett antal laverade pennteckningar som fångar personer och scener som han sett under sin resa. Här återfinns både adel, präster, bönder och tjänare, och visar både vardag och fest.

Här finns en bild på ett brudfölje, där av kläder och det stora följet damer framgår att det är frågan om ett högreståndsbröllop. Kläder och frisyrer visar tidens mode.

en brud går mellan två herrar, följd av ett följe om tio-tolv kvinnor, alla i vackra klänningar

En bild på ett par vattenbärande kvinnor nedan får visa personer ur det arbetande lagret. I handskriften förekommer även baderskor i arbete.

två kvinnor bär en stång mellan sig, under vilket hänger ett ämbar med vatten

På flera bilder möter en del av de avbildade konstnärens blick, och ger en närmast fotografisk känsla. Att Magalotti tecknat efter levande modeller är uppenbart.

Samtliga bilder ur denna 1600-talshandskrift finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Notizie di Svezia
Handskriften med dessa teckningar har signum: S 1a

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »