400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1600-talet (Sida 6 av 7)

Handtecknade ritningar över Uppsala slott

Föremål 127 av 400:
Ritningar i plan och profil av Uppsala slott från mitten av 1600-talet.

En volym med sjutton uppslag med handtecknade ritningar och planer över Uppsala slott visar oss hur detta såg ut före den stora stadsbranden 1702, då slottet förstördes . Först vid mitten av 1700-talet byggdes det åter upp under Carl Hårlemans ledning, och fick ett utseende som ligger till grund för hur slottet ser ut idag. Dessa ritningar utfördes på anmodan av Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) någon gång runt mitten av 1600-talet.

plan över området med slottet och dess trädgårdar

Grundritning på Uppsala slott med trädgården

Särskilt iögonfallande är lösningen med att göra torn och andra detaljer uppvikbara för att hålla ritningarna så kompakta som möjligt. Man får in mycket mer information på liten yta och på de enskilda uppslagen i volymen. Bilderna ser ju också  mer tredimensionella ut med denna popup-effekt.

detalj av en ritning med utvikbara flikar som visar förlängning av byggnader och torn

Ritningar från alla vinklar över byggnader som hör till slottet, exempelvis en badstuga.

Här finns även bland mycket annat en avbildad köksbyggnad, som revs långt före stadsbranden. Detta visar att denna dokumentation hade varit av stor betydelse för senare tider för att se slottet och dess sammanhörande byggnaders historia, även om slottet aldrig blivit skadad i stadsbranden och behållit sin ursprungliga stil och form.

detalj som visar på en låg byggnad utanför slottet

Gammalt kök som är nedrivet

Handskriften har signum: S 144.
Hela denna volym kan ses i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ritningar av Uppsala slott.

Text och bild: Helena Backman

Mellan tryck och handskrift

Föremål 121 av 400:
Tryckt bok kompletterad med för hand avskrivna blad

I dagens print-on-demand-tider har vi kommit långt ifrån den tid då det inte var en självklarhet att själv kunna köpa och äga en bok. Även en ofullständig bok kunde sparas, bevaras, och – om man hade möjlighet att låna eller få se ett fullständigt exemplar – även kompletteras.

handskrivet titelblad i boken

Ett exemplar av en ny upplaga från ca 1643 av It hundrede udvaalde danske viser, sammanställd av den danske historiografen Anders Sørensen Vedel (1542-1616), saknar trycka blad på flera ställen i den omfattande volymen. Dessa har istället ersatts med avskrifter, troligen gjorda genom kopiering av ett annat exemplar. Med säker hand har skrivaren kopierat en förlaga inte bara ord för ord, utan även satt en liten illustration där det i den tryckta förlagan måste ha funnits ett dekorativt element tryckt med sammansatta lösa typer eller en liten vinjett stucket i trä eller metall.

ett uppslag där vänstra sidan är tryckt, högra handskriven med avslutande krumelur under texten

Det framgår därför tydligt att denna bok ägts och behandlats med en viss vördnad även i ett ofullständigt skick, något som vi nog oftast inte ägnar våra mest slitna böcker idag. Boksamlare genom tiderna har heller inte ägnat sådana böcker något större intresse, och de har därför inte haft något andrahandsvärde att tala om. Många har nog därför skattat åt förgängligheten. Men de som trots allt bevarats visar på ett bruk av böcker som vi inte längre har idag, åtminstone inte i Sverige. Det är därför trevligt att se böcker av detta ibland lite skamfilade slag bevaras för framtiden i bibliotekssamlingar, så även här på universitetsbiblioteket.

ett slitet ljusbrunt bokband med slitna boksnitt och kanter

Text och bild: Helena Backman

Flora Sinensis 1656

Föremål 120 av 400:
Kinesisk flora från 1656

Den polske vetenskapsmannen och jesuiten Michał Piotr Boym (ca 1612-1659) var den förste att skriva ett västerländskt verk över växter och annan naturalia i Kina, Flora Sinensis, tryckt i Wien 1656. Hans fokus låg på den medicinska nytta man kunde ha av dessa växter. Senare utkom även hans verk om kinesisk medicin Clavis medica ad Chinarum doctrinam de pulsibus, utgiven i Nürnberg 1686.

tiger i ett asiatiskt landskap

Kopparstickens motiv visar tydlig påverkan av samtida östasiatiska tryck. Flora Sinensis innehåller 23 handkolorerade kopparstick som avbildar växter och djur samt några andra föremål.

bild på ett bananträd med blomma och bananklase

På de botaniska planscherna finns växternas namn både på kinesiska och latin. Ett av kopparsticken visar ett bananträd i blom jämte en hel bananklase. Här kallas bananen för ”indiskt och kinesiskt fikonträd”.

En udda illustration är den av en förmodligen afrikansk flodhäst. Boym var en berest man och hade studerat flodhästen i Mozambique, och hade även skrivit ett verk om Mozambiques naturalhistoria 1644. Planschbladen som utkom i floran tycks alltså delvis vara ett hopplock av bilder som har sitt ursprung ur andra sammanhang där Boym varit inblandad.

titelbladet till Flora sinensis

Text och bild: Helena Backman

 

Kinesisk snittmålning

Föremål 113 av 400:
Snittmålning med landskapsmotiv på kinesisk bok

I Wallersamlingen finns två volymer ur ett större kinesiskt verk från 1620-talet. Katalogen över Wallers bibliotek anger detta som: ”Lei Chiang [A compilation of the texts of two ancient medical works. Ed. By] Chang Chieh Pin.”  Dessa delar innehåller en andra upplaga, vol. 27-29 respektive 30-32, tryckta 1621-1627.

Båda dessa delar är tryckta på rispapper, bundna på östasiatiskt sätt och utsmyckade med snittmålningar, vilka dock kan ha tillkommit senare. Eftersom rispapper rör sig så mycket smidigare är det lättare att med ett enkelt handgrepp göra dessa snittmålningar synliga än vad det är med de som är målade på böcker tryckta på vårt västerländska papper.

Läkaren Chang Chieh Pin (aktiv runt 1624) hade en militär bakgrund och uttryckte sig ofta i militära termer i sina verk. Sjukdomar var fiender och han lånade uttryck från slagfältet för behandlingar, och kallade dem saker som ”stridsplaner” och ”strategiska formationer”. Användandet av mediciner kallade han för att sätta trupper i arbete.

två kapslar i tyg

Böckerna skyddas av vackra kapslar klädda med tyg.
De båda delarna har signum: Waller 5684

kapslarnas spännen i ben

Text och bild: Helena Backman

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Musikaliskt samlingsband

Föremål 103 av 400:
Samlingsband från 1600-talet med danser och annan musik

I den Ihreska samlingen finns ett samlingsband med musik i form av både notskrift och tabulatur. Musiken i denna finns registrerad i databasen RISM – Répertoire International des Sources Musicales och är därför sökbar där på sin signatur: Ihre 285.

På sina ställen löper notraderna i vågor över pappret, men mestadels löper raderna i rät riktning. De oregelbundna linjerna skänker liv åt handskriften och de danser som nedtecknats i den.

ett uppslag med vågformade notlinjer till vänster och tabulatur till höger

Ett uppslag med en gavott mot slutet av volymen

Även omslaget har sin charm. Det består av ett återanvänt präntat medeltida pergament. Bland de rikliga anteckningarna på försättsbladet framgår att denna handskrift ägts av Thomas Ihre (1659-1720), närmare bestämt den 12 december 1679, då han alltså var i tjugoårsåldern. Kanske har han själv dansat till musik ur volymen?

insidan av främre pärmen och ett försättsblad med rikliga anteckningar

Hela handskriften finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Samlingsband med danser m.m.

Läs mer om den Ihreska samlingen på universitetsbibliotekets webbplats: Ihreska samlingen

liten inklistrad extralapp med tabulatur i volymen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Två sidor av samma bok

Föremål 99 av 400:
Ett bokband från ca 1600 med två helt olika pärmdekorer

I bokbandssamling finns en spännande volym, som kommit till universitetsbibliotekets samlingar från Jesuitkollegiet i Poznań, troligen genom den svenske adelsmannen Klas Rålamb.  Den bok som blivit inbunden på detta vis är De rebus Eucharistiæ controversis av Claude De Sainctes (1525-1591), tryckt i Paris 1575.

detalj från titelbladet

En handskriven notering på titelbladet visar att boken blev inskriven i Jesuitkollegiet i Poznańs bibliotekskatalog 1603.

Boken har träpärmar överdragna med brunt skinn och har spår av tidigare spännen över främre snittet. Bakre pärmen har en riklig dekor av blind- och guldtryck, ett riktigt typiskt så kallat reformationsband. Ovanpå blindtryck har någon senare stämplat ett pärmexlibris i guld, tillhörigt en tidigare ägare, samt ägarens latiniserade namn: ”Albe[r]tus Emporinus” och årtalet 1588. På polska var hans namn Wojciech Emporyn (ca 1551-1603).

Men om vi vänder på boken visar den upp en helt annan framsida: Skinnet har blekts – dess mörkare färg syns i kanterna – och de dekorativa guldtryckta stämplarna här visar det tidiga 1600-talets formspråk. Att det inte rör sig om att skinnet har bytts ut framgår tydligt vid en närmare undersökning. Någon har i stället gjort om framsidan på det redan befintliga skinnet och pressat in denna helt nya dekor samt bokens titel. Här har vi alltså en bok som ger två helt olika intryck beroende på vilken sida man ser den ifrån.

framsidan av den i texten omnämnda boken med guldtryckt dekor

Vi vet inte vad som hänt – kanske man velat utplåna en tidigare dekor eller ett tidigare pärmexlibris, eller så har bokbandet lidit någon form av skada, som gjort denna renovering nödvändig. Bokstavstyperna med vilka Emporyns namn respektive titeln på framsidan är inpräglade är desamma. Oavsett anledningen till denna omvandling har en bokbindare lyckats mycket väl med att utplåna alla spår av den tidigare dekoren på främre pärmen. Frågan är snarare varför inte baksidan också fick en liknande ”ansiktslyftning”.

Text och bild: Helena Backman

Den fiktiva ön Frisland

Föremål 91 av 400:
Karta av Abraham Ortelius utgiven 1603 med den fiktiva ön Frisland

På en karta över med titeln Septentrionalium regionum descriptio avbildas Nordatlanten med Nordpolen i kartans övre del. Med Norden i öster och Grönland och Nordamerika i väster kunde man förvänta sig mer havsyta än vad som här är fallet. Under Island ligger nämligen ön Frisland, markerad med hamnar och ortnamn.  Denna ö fanns med på de flesta kartor av Nordatlanten mellan åren 1558 till 1650. Ursprunget till ön fanns att hämta i boken De I Commentarii del Viaggio som utkom i Venedig 1558. Boken påstods innehålla material som bröderna Nicolo och Antonio Zeno lämnat efter sig, och som skulle skildra en resa på Nordatlanten redan under 1300-talet.

karta över Nordatlandet handmåad i lysande färger

Frisland, jämte fler öar såsom Icaria, Estotiland och Drogio, blev i och med denna skrift en del av det man trodde sig veta om världens geografi, och kunde därför förekomma på kartor över Atlanten ända fram till mitten av 1600-talet.

Redan tidigare fanns dock kartor som spädde på sanningen: Olaus Magnus Carta marina, tryckt 1539, innehåller exempelvis de fiktiva öarna Tile och Insula Magnetum.

Idag kommer inga öar undan våra ständigt uppdaterade satellitbilder över jordens yta, och inte heller kan man längre påstå att det finns fler. Men nog kan man tänka sig att världen var mer spännande förr, då det fortfarande fanns hela kontinenter att upptäcka och man kunde drömma om sjöodjur och monster bortom horisonten.

Text och bild: Helena Backman

 

Hjälm från Lützen

Föremål 88 av 400:
Hjälm från Lützen, tillhörande Planersamlingen

Oskar Planer (1853-1931 ), svensk diplomat i Lützen, samlade under sin tid i Tyskland på föremål med anknytning till Gustav II Adolf,  i synnerhet slaget vid Lützen. Förutom böcker och handskrifter samlade han även minnesföremål. På detta sätt har sådant som kanonkulor, vapen och sporrar hittat in i samlingen. Bland dessa finns även denna stiliga hjälm. Den övergripande beskrivningen av samlingen ger en bild av vad man kan hitta här: Gustav Adolf Sammlung.

Då Planer ansåg sig ha samlat klart, erbjöd han Uppsala universitetsbibliotek att köpa in samlingen. En generös donator, brukspatronen Ernst A. Kjellberg (1856-1935), bidrog med medel så att den kunde förvärvas av universitetsbiblioteket.

De flesta föremålen finns fortfarande här på biblioteket, men idag finns mynten och medaljerna ur samlingen deponerade på Uppsala universitets myntkabinett. Dessa är förtecknade och fotograferade, och kan ses på nätet: Mynt och medaljer ur Planersamlingen

Just nu pågår även katalogiseringen av böckerna i samlingen, vilka kan ses i vår lokala katalog: Böcker och andra tryck i Planersamlingen

Text och bild: Helena Backman

 

Italienskt doktorsdiplom

Föremål 64 av 400:
Italienskt doktorsdiplom på pergament

Medicinskt doktorsdiplom från Padua, 3 december 1618, på pergament. Utfärdat till den tyske läkaren Johann Rave (1578-1621) och bland andra signerat av Santorino Santorino (1561-1636), professor i medicin i Padua och en av Galileos nära vänner.

detalj från diplomet som visar en pågående obduktion

Detalj från nederkant på uppslagen sida ovan

Diplomet ingår i Wallersamlingarna och har signum: Waller Ms it-01196

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »