Som en del av universitetsbibliotekets pågående 400-årsjubileum deltog Uppsala universitetsbibliotek under ett digitalt firande av drottning Lovisa Ulrikas 300-årsdag i arrangemang av Livrustkammaren med medverkande från en mängd kulturarvsinstitutioner i Sverige.
I en streamad visning den 21 juli lyfte besökskoordinator Annika Windahl Pontén och bibliotekarie Helena Backman fram material i universitetsbibliotekets samlingar med anknytning till Lovisa Ulrikas naturaliesamlingar, och därmed även till Carl von Linné.
Föremål 386 av 400: Vacker inbindning av tryck utfört av Bodoni för den amerikanske samlaren Robert Hoe III
Tryck utförda av den italienske typografen, förläggaren och tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) har alltid stått högt i kurs hos samlare världen över.
Så lämpligt då att detta Bodonitryck, ett exemplar av Anakreontos tēioy melē tryckt i Parma 1784, hamnade hos den amerikanske boksamlaren och fabrikanten av tryckpressar Robert Hoe III (1839-1909). Robert Hoe var en av grundarna till det kända bibliofilsällskapet the Grolier Club, och hans samlingar spriddes på boksauktioner 1911-1912, varpå detta exemplar tagit vägen till vår Bodonisamling på universitetsbiblioteket.
Det är högst sannolikt Robert Hoe själv som låtit binda in denna bok i detta röda skinnband med guldtryck i en stil som skulle imitera ett äldre bokband. Hans exlibris finns inklistrat på insidan av volymen, även detta guldpressat på rött skinn, ett exlibris värdigt en riktig bibliofil.
Föremål 383 av 400: Tryck från tidigt 1500-tal med inbindning och inkapsling från senare tidevarv
I våra samlingar av inkunabler, det vill säga tryck från tiden före 1501, finner vi här på universitetsbiblioteket ett exemplar av De complexu partium orationis av italienaren Niccolò Angeli, tryckt i Florens i 1500-talets början. Eftersom året är okänt står boken uppställd här, eftersom den möjligen kan vara tryckt 1500, och i så fall räknas till inkunablerna.
På titelsidan ser vi spår av en tidigare ägare, i form av texten ” Insigne Hieronymi Nicolai de Barya”
Niccolò Angeli, eller Nicolaus Angelius, levde mellan 1448 och 1529, och boken trycktes alltså under hans livstid. Men om vi ser vad som inramar detta tryck, kan vi se spår från fler tidevarv. Själva pärmarna består av återanvänt pergament med snudd på helt utplånad text.
Mest i iögonfallande är försätts- och eftersättsbladen av makulatur med handskriven text på italienska. Datumet 31 oktober 1764 ger en fingervisning om att boken blivit inbunden under senare delen av 1700-talet.
Och i modern tid har hela volymen fått en nytillverkad kapsel klädd i blått klot. Många tidslager omgärdar detta tidiga tryck – vem vet vad som kommer att tillkomma under nästa 500 år?
Boken har signum: Ink. 35b.972 8:o Text och bild: Helena Backman
Föremål 379 av 400: Den sista boken som Johan Hinric Lidén donerade till Uppsala universitetsbibliotek
Akademikern Johan Hinric Lidén (1741-1793) är kanske främst känd som den man som sammanställt en bibliografi över svenska avhandlingar, ett verk som använts flitigt vid de allra flesta forskningsbibliotek i Sverige sedan dess publicering.
I ett exemplar av Läro-Bok i Christendomen, tryckt i Norrköping 1792, tackar utgivaren J. Lindblom sin vän Lidén. Här har även den dåvarande bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Pehr Fabian Aurivillius funnit anledning att notera att just denna bok är den sista som Lidén donerade till universitetsbiblioteket före sitt frånfälle. Noteringen lyder:
”Af professor Lidéns utmärkta kärlek och frikostighet emot Upsala Academias Bibliothek, var denna bok det sista profvet, den han några dagar före sin död d. 23 Apr. låtit förseglas, för att mig å Bibliothekets wägnar tillställas. P. F. Aurivillius.”
På främre pärmens insida finns Lidéns eget exlibris inklistrat, ett exlibris som återfinns i många böcker i universitetsbibliotekets samlingar.
Exlibris Bibliotecæ Lidenianæ
Detta är endast ett enstaka exempel på alla de böcker som Lidén skänkte till biblioteket. På samma sätt har andra donatorer genom åren från 1621 och in i nutid skänkt böcker, kartor, bilder och arkiv, och mycket annat till universitetsbiblioteket, och på så sätt byggt upp samlingar som ingen institution i världen skulle ha kunnat köpa in på egen hand.
Föremål 377 av 400: Carl Peter Thunbergs fågelbilder
I en handskrift deponerad på Uppsala universitetsbibliotek av Smålands nation i Uppsala, finns anteckningar och färglagda teckningar på fåglar och insekter.
Upphovsmannen till dessa anteckningar och avbildningar är Carl Peter Thunberg (1743-1828), född i Jönköping och därför tillhörig Smålands nation under sina studier i Uppsala. Efter sina resor till Sydafrika och Japan slog han sig åter ned i Uppsala, och fortsatte här sin akademiska gärning.
Fågelkännaren bland läsekretsen kan nog känna igen dessa fåglar, även om mitt eget kunnande är alltför begränsat. Dessa illustrationer tillför texterna liv och visar på en tid att förmedla vetenskapliga studier före kamerans tid.
Föremål 374 av 400: Hyllningsdikt till Magnus Stenbock författad av Emanuel Swedenborg
Det är endast några enstaka personverser, det vill säga hyllningsdikter till någon enskild person eller kunglighet, som ännu blivit digitaliserade här på Uppsala universitetsbibliotek. Bland dessa finns en personvers som hyllar Magnus Stenbock (1665-1717) år 1710, författad av Emanuel Swedenborg (1688-1772). Vid denna tid hade han fortfarande namnet Swedberg. Först 1718 blev han adlad och tog sig då det mer klingande namnet Swedenborg.
År 1710 var hans far Jesper Swedberg biskop i Skara, och då det var biskopen som sett till att det sent omsider hade grundats ett tryckeri på orten, är det inte konstigt att denna vers trycktes just här.
Om du vill se om någon av dina släktingar långt bak i tiden fått någon personvers tillägnad sig, så kan du söka i vår personverskatalog. Där kan du även beställa fram dessa verser för läsning i vår specialläsesal på Carolina Rediviva.
Text: Helena Backman Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)
Föremål 366 av 400: Teckningar av Fredrik Philip Klingspor från tiden runt sekelskiftet 1800
Bland bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns några få teckningar av friherre Fredrik Philip Klingspor (1761-1832). Här finner vi bland annat ett porträtt i blyerts av riksrådet Fredrik Sparre (1731-1803) med Nordstjärneorden på bröstet. Den lilla noteringen ”frappant” antyder att porträttet ska vara slående likt.
Vi finner också en teckning av ett halsbrytande cirkusnummer – om detta verkligen är en avbildning eller en symbolisk bild låter jag vara osagt.
Du hittar detta och mer material med anknytning till Klingspor i digital form i databasen Alvin: Fredrik Philip Klingspor
Text: Helena Backman Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)
Föremål 362 av 400: Textilklädd skrivbok från 1750-talet med skrivövningar av kronprins Gustavs hand
I den Gustavianska samlingen finns bland så mycket annat efterlämnat material en skrivbok klädd i blå sammet. Titeln på pärmen visar att det funnits tre skrivböcker före denna.
Den unge Gustav, sedermera Gustav III, har här i åttaårsåldern övat sig på skrivstil, likaså olika språk och ordspråk. Vi får här en liten inblick i den uppfostran som vår blivande kung fick under 1750-talet.
Föremål 357 av 400: En kvarlämnad papperslapp som bokmärke i en bok från 1748.
I Leufstabiblioteket finns en mängd skönlitteratur, främst från 1700-talet och på franska. Till skillnad från vetenskapliga verk hittar vi i dessa skönlitterära böcker inte lika många marginalanteckningar, eftersom dikter, teaterstycken och prosastycken vanligen inte kommenteras på samma sätt av läsaren. Spåren av bruk kan därför vara färre eller mer otydliga.
Titelbladet tryckt i rött och svart med graverad vinjett.
Därför är det trevligt att då och då stöta på bokmärken, i form av någon bit lättillgängligt papper, kanske ett hörn från en tidning eller ett brev. Det visar att boken lästs, även om vi inte får reda på om den någonsin blev läst i sin helhet, eller om läsaren gav upp på vägen, eller helt enkelt glömde bort den.
En liten papperslapp, helt klart återanvänd från något annat sammanhang, ligger inkilad mellan sidorna i volym tre av flerbandsverket Bibliotheque choise et amusante, tryckt i Amsterdam 1748. Som titeln beskriver består boken av underhållande stycken på vers och prosa. Bokmärket finner vi mitt i ett prosastycke med titel Histoire de Madame de Luz. Kanske just denna text inte var fullt lika underhållande som utgivaren utlovat.
Föremål 348 av 400: Akvarell föreställande Lövstabruks herrgård sedd från söder målad av Elias Martin omkring 1795
Den svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) är väl representerad i universitetsbibliotekets samlingar. Med denna akvarell avbildar han Lövstabruks herrgård, som ligger oss på universitetsbiblioteket varmt om hjärtat, eftersom vi har hand om Leufstabiblioteket.
På denna bild kan vi dock inte se bibliotekspaviljongen, eftersom herrgården är avbildad från sidan, till höger i bild, som den såg ut sedd från den övre smedjan. Den lilla byggnaden nedanför herrgården intill vattnet är den som huserade naturaliekabinettet. Till vänster i målningen ser vi brukssamhället med sin kyrka. Där bodde många av arbetarna vid bruket med sina familjer.
Målningen har signum: Handt. sv., Martin 1 Se denna akvarell i högupplöst kopia här: Löfsta
