Föremål 197 av 400:
Bröllopsvers från 1740 författad på vadsbomål.
I Uppsala universitetsbiblioteks stora samling personverser finner vi en hyllningsdikt med anledning av giftermålet mellan en Nils Northman och Christina Fegræus. Dikten är skämtsamt författad på västgötska, närmare bestämt vadsbomål, av prosten Axel Petersson Luth (1708-1781). Luth lär ha framfört denna vers vid bröllopet i Fägreds prästgård, förklädd till vadsbobonde.
Den långa titeln på första sidan anger tonen:
”Rä sum bå bita å supa wa alt; när håppet wa ute å ja sat å swalt, så kom jak i grefwens ti å fick wära mä på dä flincka gästebödt, når den kapawle bårmästaren i Skara den möge boklähla, skripserliga, å te alt dä sum förewiskar, wählwise å utstugderade harrn här Munser Nis Northman, hadde bröllupp å prästwigdes mä den ena åf de wackre proste jomfrura i Fägre må weta, den umöjeli fina, kruserliga å te alt dä sum sa wära, så wuhli, snälla å farli beskedeliga jomfrua, jomfru Stina Fegræus, sum stog på Håhlmen mä vhart pråhl å skräckeligit tracktamente i mö grant å stort folcks mä wära, tras ätter då wi hadde te wåhrat i marje måna i åhr, sum ä suttanhundra å twå tiug, så när fulla. Män hur dä bar te dä ena mä dä ara, å hur jak kom te å wåra mä å hwa ja ohla’ å häfde ur mek bå före å ätter då står alt präntat i denna kuppia sum ja mä ega hånn kunsepperat, sum di kalla Jon Jwaarsa i Wesabo, Hwåsholta bu, å Snultorpa-socken.”
Du kan läsa mer om denna vers i följande artikel: Johan Götlind: ”En västgötsk landsmåls skald ock en bröllopsdikt från 1700-talets förra hälft”, Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1919, h. 3, s. 5-37
Här hittar du också dikten i sin helhet med kommentarer, vilket gör den mer lättläst för den som inte behärskar frakturstilen eller västgötskan till fullo.
I dagarna har vi lagt ut vår katalog över personverser på universitetsbiblioteket fritt tillgänglig på nätet. Här kan du se vilka personer som blivit hyllade eller själva skrivit en hyllningsvers till någon annan, och du kan direkt i katalogen beställa fram trycken för att studera dem i Specialläsesalen på Carolina Rediviva.
Text och bild: Helena Backman
