400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1700-talet (Sida 6 av 9)

Caffe-beslaget

Föremål 168 av 400:
Etsning med ertappade kaffedrickande damer från ca 1800

Bland samlingarna med gravyrer på Uppsala universitetsbibliotek finns en akvatintetsning av Martin Rudolf Heland (1765-1812) från sekelskiftet 1800 med motiv av ett kvinnligt sällskap som ertappas dricka kaffe under en tid då detta var förbjudet i Sverige. Gravyren är en kopia av en målning utförd av Pehr Nordquist (1771-1805 ).

gravyr av några män som ertappar en grupp kvinnor med att dricka kaffe

Kaffe kom till Sverige första gången 1685, men såldes till en början endast på apotek för sina medicinska egenskaper. Då Karl XII under sin vistelse i Turkiet fick smak för kaffe började man dricka det på allvar även uppe i Sverige. De första kaffehusen öppnade i Stockholm och blev snabbt allt fler. 1756 kom så ett förbud mot kaffedrickande, eftersom kaffeimporten gjorde att svenska pengar hamnade utomlands. När förbudet hävdes 1769 ersattes det med en importtull. Fler perioder av förbud mot kaffedrickande följde, 1794-96, 1799-1802 samt 1817-1823. Även i modern tid har det funnits restriktioner kring kaffedrickandet i form av ransoneringen i Sverige under 1900-talets båda världskrig. Idag kan vi fritt dricka vårt kaffe både hemma och i alla kaféer och de mer moderna coffehouses runt om i landet.

Gravyren har signum: Sv gravyrer st. form.
En högupplöst version hittar du här: Caffe-beslaget

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Kapsel med spännande innehåll

Föremål 163 av 400:
Kapsel med småtryck märkt Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter

I ett stort bibliotek med många olika delsamlingar gäller det att vara mycket noga med genomtänkta och praktiska hylluppställningar, så att varje tryck hittar fram och tillbaka till sina rätta platser i magasinen vid frambeställning och återlämning.

I den sammanhållna Westinsamlingen, en av bibliotekets största donationer, finns en kapsel med den idag något förbryllande påskriften ”Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter”. På själva trycken är hylluppställningen formulerad som ”Westin Biogr. Kaps. [Berätt. om underl. pigor]”. Denna dragkapsel innehåller tryck som berättar om märkliga fenomen, exempelvis en poltergeist som härjade på en gård och skrämde slag på dess invånare under 1700-talet.

ett tryck om ester jönsdotter

I två av trycken berättas historien om Ester Jönsdotter, en piga som levde under tidigt 1700-tal. Efter många plågsamma fysiska åkommor, såsom intensiv huvudvärk, epileptiska anfall och andra som vi idag skulle se som neurologiska problem, blev hon slutligen sängbunden, och det sades att hon inte längre varken behövde äta eller dricka. Folk omkring henne tolkade det hon sade sig uppleva som något med gudomligt ursprung, och de ansåg henne vara något av ett språkrör mellan vår tillvaro och den överjordiska.

ett kritiskt tryck om ester jönsdotter

I kapseln ligger dock även ett betänkande av Magnus Gabriel Block i ärendet, en man som har en mer förnuftig syn på saken. Johan Upmarck var den som godkände att detta betänkande gick i tryck år 1719, och hans åsikt är citerad på titelbladets baksida: ”Det wore för publico nyttigt och egentligen tiänligit emot them, som med hwarjehanda spådomar och wantro framfara, om thetta betänckiande till trycket befordras kunde.” Han hoppas att detta skulle tryck skulle få vidskepelser på skam.

Inte alla böcker har så här fantasieggande hylluppställningar, många är istället konstruerade som koder eller har löpnummer inom en samling eller ett år under vilken boken kommit till biblioteket. Våra bokframtagare gör ett fantastiskt arbete när de rör sig bland alla olika system och koder, och de hittar i varje skrymsle och vrå i våra fullpackade magasin.

Text och bild: Helena Backman

 

Hästar av kunglig hand

Föremål 161 av 400:
Teckningar av en elvaårig Gustav Adolf, sedermera Gustav IV Adolf

Just nu digitaliseras Universitetsbibliotekets samling av handteckningar. I dessa samlingar finns ett fyrtiotal teckningar utförda av Gustav IV Adolf (1778-1837) under hans tid som prins i elvaårsåldern. Några av dessa har hunnit digitaliseras och finns nu att se genom Alvin: Gustaf Adolfs ritningar : 40 skisser och teckningar

teckning av man till häst

På en av dessa finns en man till häst som antas föreställa hans far Gustav III till häst. På hästen finns namnen på dess kroppsdelar utsatta, såsom ”nosen”, ”manen” och ”foten”, så teckningen kan ha varit en del i någon undervisning. På ryttarens bröst står ”Hans nåd sjelf”, kanske är det alltså kungen i egen hög person.

teckning med fyra män till häst på ett fält

Även andra teckningar visar just hästen i bruk, främst i strid. Nog genomsyrades den unge prinsens fostran av tankar på krig och ledarskap. Man kan också tänka sig att en ung man var intresserad av snabba hästar, såsom unga män idag kan intressera sig för snabba bilar och motorcyklar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

1700-talshandskrift med okänd runsten

Föremål 154 av 400:
Handskrift från 1700-talet med okänd runsten

Magnus Källström har återigen bloggat i K-bloggen kring material ur Uppsala universitetsbibliotekets samlingar med anledning av projektet Evighetsrunor, denna gång med anledning av material efter Olof Celsius d.ä. (1670-1756): Ett par okända runstenar ur arkiven

Här skriver Kallström bland annat om denna avteckning av en runsten i Linköping, en runsten vilken tycks varit omöjlig att återfinna redan  1726. Denna dokumentation är alltså allt som återstår idag. En inskrift i sten lever kvar som en text i en handskrift.

hela sidan ur handskriften där runstenen är tecknad

Handskriften har signum: R 554

Du hittar mer material om runinskrifter efter Celsius sorterat efter landskap i Alvin: Teckningar och korrespondens rörande runinskrifter fördelade på landskap

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Samling med skisser och akvareller

Föremål 143 av 400:
Anonym bok med inklistrade teckningar och skisser från sent 1700-tal

I kataloger och databaser är det inte svårt att hitta material om man söker efter någon speciell upphovsman, någon titel eller något motiv. Men det kan vara svårt att hitta material där ingen upphovsman eller annan anknuten person är angiven, där det saknas titlar och materialet är blandat. I Alvin, plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, gömmer sig en del sådant material.

en skål med citroner och flugor

En skål med citroner

I samlingen med skissböcker på universitetsbiblioteket finns exempelvis denna volym, där någon klistrat in teckningar och målningar av olika händer. Kanske är det någon form av samling av förlagor till egna teckningsövningar?

en bit bröd med en sillbit liggande ovanpå

En bit bröd med sill

Boken dateras till slutet av 1700-talet och visar en del stilleben av vardagliga föremål, från denna tid utan kameror, vilket kan ge oss en närhet till själva vardagslivet.

Hela skissboken hittar du i Alvin: Samling med skisser och akvareller

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Upphittat mellan bokbladen

Föremål 142 av 400:
Spader åtta i en 1700-talsbok med predikningar.

När du sitter och läser en bok och behöver lägga ned den ett tag, händer det nog ibland att du sträcker dig efter första bästa föremål som kan användas som bokmärke. Ibland blir därför kombinationen lite lustig, som här ett spelkort mellan bladen på en bok med 1700-talspredikningar.

klottrade matematiska uppställningar på baksidan av spelkortet

Att spelkortet inte längre användes att spela med framkommer om vi vänder på det – här har kortet använts att föra anteckningar på.

Mer vanligt är nog att hitta små remsor av skrivpapper, dagstidningar eller andra småtryck mellan blad i böcker, som här en sida ur något annat tryck.

en sida med tryckt text mellan bokblad i en bok

Andra små spår med klotter och anteckningar kan vi också stöta på. Alla dessa små tecken visar på att böckerna lästes och användes, och kanske kan vi ana något om dessa läsare om vi studerar dessa närmare, något vi bibliotekarier sällan hinner fundera närmare på i vårt dagliga arbete.

en liten lapp med siffror på i en bok

Dessa små spår har vi hittat mellan bladen i Leufstasamlingen, som du kan läsa mer om på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Karta inför anläggandet av Göta kanal

Föremål 140 av 400:
Peylingscharta med project till segelled emellan sjöarne Venern och Vettern

Långt före det att Baltzar von Platen genomförde anläggandet av Göta kanal, som förbinder sträckan mellan Kattegatt och Östersjön tvärs genom landet, fanns planer för en sådan vattenväg. Redan på 1500-talet kom dessa planer upp. Under sent 1700-tal genomfördes projekteringar för att planera ett sådant här arbete. I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar finns bland annat en handritad karta som föreslår en sådan här vattenväg för sträckan mellan Vänern och Vättern, med slussar noggrant inritade.

detalj från kartan med kartusch och endel av sträckningen

Kartan är utförd av kartografen Elias Schveder 1781 och har formatet 54,5 x 203 cm.
Signum: Handritade kartor, Sverige, stort format
Hela kartan i högupplöst version kan du se i Alvin: Peylingscharta med project till segelled emellan sjöarne Venern och Vettern författad år 1781 af E. Schveder. Copie.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Färgprover på tyg

Föremål 129 av 400:
Färgprover på tyg från 1700-talet

När du tänker på handskriftssamlingar, kanske du främst tänker på mer eller mindre personliga papper, brev och fotografier. I en del arkiv här på universitetsbiblioteket finns material som visar vad enskilda forskare undersökt och ibland även efterlämnade prover. Bland kemisten Torbern Bergmans efterlämnade arkivmaterial, i en kapsel märkt ”Bergsvetenskap och kemisk teknologi”, finner vi en mängd färgprover på tyg bland anteckningar om färgkonsten.

tre uppslagna pappersark med fastlimmade tygprover i olika färger

Torbern Bergman (1735-1784) har jämte dessa prover lämnat efter sig en brevväxling med industrimannen Patrick Alströmer (1733-1804) kring just färgning. Patrick Alströmer hade tagit över de industrier kring väveri och annan textil som hans far, Jonas Alströmer, grundat i Alingsås. Genom en eldsvåda år 1779 förstördes dock en stor del av de kvarvarande anläggningarna som hans far startat upp.

pappersark med färgprover i röda nyanser

Jonas Alströmer hade på sin tid aktivt försökt få fram bra råvaror för sin industri. Exempelvis hade han importerat får och utvecklat en fåravel för att kunna producera god ull här i Sverige till sina spinnerier. En annan import var den av olika färgväxter från Nederländerna, vilka han planterade på sina gårdar för att kunna producera färg till sin tygproduktion. Sonen Patrick tycks alltså gått i sin fars fotspår även vad gäller produktutveckling när han skriver till Torbern Bergman om just tygfärgning.

pappersark med färgprover i blå nyanser

Proverna kan ses  som något av konstverk i sig med alla sina nyanser, monterade på sina pappersark från 1700-talet.

Kapseln med dessa prover har signum: D 1461

Text och bild: Helena Backman

Botaniska verk från Japan

Föremål 125 av 400:
Botaniska verk av Ihē  Itō, tryckta i Edo under tidigt 1700-tal.

närbild på titel på japanska

Två titlar av Ihē Itō, Jikinshō  samt Kōeki jikinshō, tryckta i Edo i Japan mellan 1710 och 1733, utgör delar av hans botaniska verk. Ihē Itō var verksam redan under 1600-talet. Titlarna kan översättas till svenska ungefär som ”Herbarium” och respektive ”Herbarium av stort värde”. Böckerna är tryckta på tunt rispapper och bundet på typiskt östasiatiskt sätt i flera delar. Just dessa exemplar skänktes till Linnélärjungen Carl Peter Thunberg under hans vistelse i Japan 1776. Till största delen innehåller dessa böcker mängder av träsnitt avbildande asiatiska växter, naturligtvis av stort värde för botaniker här i Europa. Idag finns dessa på Uppsala universitetsbibliotek.

uppslag med två växter i träsnitt

Böckerna innehåller inte bara avbildningar av rena växter, efter levande eller torkade förlagor. Här förekommer på bilderna ibland även korgar och andra behållare, vilka vilka visar oss hur man odlat och tagit hand om dessa. En orkidé i sin hängande korg får illustrera detta.

träsnitt av en orkidé i en korg

Inom kort kommer dessa verk finnas digitaliserade i sin helhet i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv
Båda titlarna har hyllsignum: Bot. Floror Asien [Ito]

Text och bild: Helena Backman

De flygande bergen

Föremål 117 av 400:
Kopparstick tryckt i Augsburg år 1770 avbildande rysk berg- och dalbana

Denna gravyr är den första avbildningen som finns av en berg- och dalbana, och är utvikt hela 92 cm.

hela planschbladet med berg- och dalbanan

Amerikanen Frederick Calvert (1731-1771), den sjätte lorden av Baltimore, har i sin bok Gaudia poetica avbildat den berg- och dalbana han sett vid det kejserliga palatset vid Tsarkoye Selo, de ryska tsarernas sommarresidens utanför St Petersberg. Denna berg- och dalbana är den första spårbundna och på hjul rullande i världen, och byggdes under Elisabeth Petrovnas regeringstid någon gång mellan 1741 och 1762. Man åkte i karmstolar – med plats för två eller fyra personer med ytterligare en person stående baktill – från en paviljong och över fem konstgjorda berg, över en liten sjö med en ö och ända fram till palatset. Under backen ska ha funnits ett maskineri draget avhästar för att få upp vagnarna till utgångsläget igen. Senare byggdes en bana i Belleville i Paris 1816, och kallades då ”Montagne russes”, ryska berg, inspirerad av denna föregångare.

vinjett som symboliserar staden Uppsala

Boken där detta planschblad ingår är tillägnad Carl von Linné och tryckt i Augsburg 1770. I boken berättar Lord Baltimore om sin resa från England över Nederländerna och Tyskland upp genom Danmark till Sverige. Här hälsar han på Linné i Uppsala i juni 1769. Därefter bevistar Lord Baltimore Ryssland där han bland annat beskådar denna bana innan han återvänder hemåt.

det graverade titelbladet till boken

Boken trycktes i endast tio exemplar, och är alltså en riktig raritet.
Hyllsignum: Sv. rar. 10:906

Du kan se en högupplöst version av detta planschblad i Alvin: The flying mountains

Mer att läsa om Lord Baltimore, boken och berg- och dalbanan:
Ove Hagelin, ”Gaudia poetica”, i Biblis, 2001(4)3/4, 10-16.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »