Etikett: 1700-talet (Sida 7 av 9)

Fågel på graverad kopparplåt

en kopparplåt med en ingaverad fågel sittande på en gren

3 augusti, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 115 av 400:
Kopparplåt med fågel till Charles De Geers verk Mémoires pour servir a l’histoire des insectes

Redan tidigare har här visats föremål ur Leufstabiblioteket, ett privatbibliotek från 1700-talet och 1800-talets början, som idag ägs av Uppsala universitetsbibliotek. Charles De Geer (1720-1778), entomologen och bruksägaren till Lövstabruk, är den som började bygga upp detta bibliotek. Som insektsforskare gav han ut ett digert verk om insekter i sju volymer mellan åren 1752 och 1778 med titel Mémoires pour servir a l’histoire des insectes, till vilka han lär framställa kopparstick som illustrationer.

Kopparplåtarna som användes vid tryckningen av dessa illustrationer finns bevarade än idag. Dessa är fortfarande i privat ägo, men har deponerats här på Uppsala universitetsbibliotek i sina ursprungliga trälådor.

Bland dessa finns denna kopparplåt av en fågel, som dock inte återfinns i Mémoires pour servir a l’histoire des insectes. Den som framställt denna plåt är Johan Hedmarck (1703-1754), som förutom gravör även var miniatyrmålare.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Nova nosographia ophthalmica

10 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 108 av 400:
Läkarboken Nova nosographia ophthalmica av John Taylor, tryckt 1766.

I Bibliotheca Walleriana här på Uppsala universitetsbibliotek, den internationellt kända medicinhistoriska boksamlingen uppkallad efter sin donator Erik Waller, finns en mängd vetenskapshistoriskt intressanta verk. Bland dessa finns den generöst illustrerade Nova nosographia ophthalmica av Johannis Taylor, som i ord och bild visar ögonsjukdomar av olika slag. Boken är utgiven i Hamburg och Leipzig år 1766, och innehåller parallell text på latin och tyska, vilket gjorde den läsbar för läkare i många länder vid sin tid.

Vårt exemplar innehåller 22 graverade och handkolorerade planschblad. Det första och det fjortonde trycket är signerat Martini de Drazowa, och samtliga tycks utförda av samma hand. Signaturen står för David Johannes Martini, gravör från Drazowa i Nederländerna, född runt 1720 och verksam i Hamburg under 1750-talet.

Här förekommer allt från irriterande vaglar till allvarligare, inre sjukdomar i ögat. Varje planschblad har en dekorativ ram som gör dem vackra för ögat även för en icke läkarkunnig läsare, och gör hela boken till något mer utöver en ren läkarbok – även en samlare av böcker eller planscher kunde finnas bland kunderna redan från utgivningen 1766.

Boken har hyllsignum: Waller 9504 fol.

Text och bild: Helena Backman

Gustav III:s brev från kungligheter i Europa

utsnitt av brev undertecknat av Marie Antoinette

3 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 106 av 400:
Brev från Marie Antoinette till Gustav III daterad Versailles 5 maj 1778

I den Gustavianska samlingen finns en volym med brev från utländska regerande och furstliga personer i Frankrike, Parma, Neapel och Holland till den svenske kungen Gustav III. Hela volymen innehåller 143 brev, och här finns alltså korrespondens från tiden för den franska revolutionen. Förutom att ge inblickar i livet vid hoven under slutet av 1700-talet, visar också denna brevsamling vilka utländska kontakter Gustav III hade under sin tid på den svenska tronen.

Förutom nitton brev från Marie Antoinette finns exempelvis brev från Wilhelmina, prinsessa av Oranien-Nassau (1751-1820).

Vi finner också brev från drottning Maria Karolina (Charlotte) av Neapel, drottning av Neapel och Sicilien (1752-1814). Den tydliga handstilen är lättläst för den som behärskar det franska språket.

Idag finns denna volym med brev fritt tillgänglig digitaliserad i sin helhet: Bref från utländske regerande och fursteliga personer till Konungen.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

Själens läkehus

stämpel för pärmexlibris liggande på ett bord

26 juni, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 104 av 400:
Stämpel till universitetsbibliotekets pärmexlibris

Från 1710 och ungefär hundra år framåt användes detta speciella pärmexlibris vid inbindningen av universitetsbibliotekets böcker, eller som stämpel utanpå ett redan befintligt bokband. Detta exlibris utgörs av ett spegelmonogram med bokstäverna BV, vilket utläses som Bibliotheca Upsaliensis (egentligen Vpsaliensis), det vill säga Uppsala universitetsbibliotek.

Över monogrammet finns orden IATΡEION ΨΥΧHΣ (iatreion psyches), ett citat från Diodorus Siculus (56–36 f.Kr.). Detta brukar översättas som ”Själens läkehus” och anspelar på bibliotekets helande roll för människan.

Två gamla stämplar är utnötta genom flitig användning och två nya i samma format har tillverkats – på metallens lyster ser man skillnaden på långt håll. Idag används inte dessa stämplar lika flitigt, men i riktigt fina sammanhang är det bra att de finns till hands, exempelvis då biblioteket behöver en ny gästbok framöver.

Läs mer om detta exlibris på bibliotekets webbplats: Själens läkehus

Text och bild: Helena Backman

Ett vackert illustrerat brev från 1773

detalj av brevet, med konsturen av en man som sitter till häst

19 juni, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 102 av 400:
Fantasirikt illustrerat brev daterat 1773

I Wallers handskriftssamling, samlade av läkaren Erik Waller (1875-1955) och senare inköpt till Uppsala universitetsbibliotek 1955, finns en mängd brev skrivna av olika personer. Ett av de mest anslående är nog detta franska brev daterat 16 augusti 1773 i Courelles-Chaussy , vars första sidas ringlande text skapar konturerna av en man till häst.

Brevet är skrivet och tecknat av kirurgen Pierre-Innocent Guimonneau de la Forterie (1726-1794) till hans vän Germain, även han kirurg. Detaljer i teckningen visar livet på landsbygden, ryttare och vilande herdar. Ett par skördar frukterna från ett träd. Det hela ser rätt så idylliskt ut.

Även på baksidan av samma blad, fortsättningen på brevet, finns tecknade detaljer, såsom ett par hägrar och ett par i gröngräset, ansatta av kolossala frugor. Kanske är det författaren själv som känner sig invaderad av dessa insekter.

Vill man läsa brevet i sin helhet, eller titta närmare på alla dess små detaljer, kan man se det i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Le courier metempsicosiste.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Mysteriet med melonerna

planschblad med tre stycken meloner, en grön, en gul och en gul och grönrandig

5 juni, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 97 av 400:
Planschblad med meloner fäst på en kylskåpsdörr

Bland de mer udda föremålen i universitetsbibliotekets samlingar är ett planschblad, tryckt på 1900-talet, fäst på utsidan av en kylskåpsdörr. Efter att hela kylskåpsdörren blivit transporterad till biblioteket av en släkting till ägaren, för denna skulle få hjälp med identifikationen av bladet, donerades dörren hastigt och lustigt när ägarens nyfikenhet blivit stillad. Vi behåller den som kuriosa i samlingarna.

Själva förlagan till planschen visade sig komma från Weinmanns Phytanthoza iconographia, tryckt 1742.

närbild på baksidan av kylskåpsdörren med notering om planschen

Notering och exlibris på kylskåpsdörrens baksida

Den dåvarande chefen för handskrifts- och musikavdelningen Inga Johansson (1943-2009) har skrivit en mycket underhållande berättelse om händelserna kring denna donation: Den sanna historien om hur Carolina fick en kylskåpsdörr eller Mästerdetektiven Håkan löser mysteriet med melonerna.

Se bilderna i högupplöst version: Kylskåpsdörr med uppklistrad plansch föreställande meloner.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv).

På schavotten

teckning föreställande en dam i röd klänning med blå kjol stående på ett podium

29 maj, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 95 av 400:
Teckning föreställande Magdalena Rudenschöld på schavotten

Grevinnan och konstnären Magdalena Rudenschöld (1766-1823) dömdes 1794 till att stå på schavotten för landsförräderi, vilket hon även gjorde den 23 september. Hon var delaktig i den konspiration som ledd av Gustaf Mauritz Armfelt ville störta Reuterholm som ledare för den förmyndarregering som styrde Sverige vid tiden.

Schavottering innebar att stå vid skampålen, det vill säga att utställas för att skämmas på offentlig plats. Ibland tillkom även någon form av spöstraff. I detta fall schavotterades Magdalena Rudenschöld på Riddarholmstorget inför stor publik. Förutom detta straff fråntogs hon sin titel och sattes på spinnhus fram till november 1796, då hon blev benådad. Magdalena Rudenschöld flyttade senare under en längre tid till Schweiz, men återvände sedan till Stockholm, där hon dog 1823.

Akvarellen är signerad Nils Philip Gyldenstolpe och en påskrift på monteringsarket säger: ”Magdalena Rudenschöld på schavotten d. 24/9 1794”. Hon ska vid tillfället ha varit klädd i grå kattunskjol och svart kappa, vilket visar att denna målning avbildar henne i något gladare färger än vad hon i verkligheten bar.

Bestraffning genom skampåle avskaffades i Sverige 1855.

Text : Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Äfventyraren eller Resan till månans ö

15 maj, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 92 av 400:
Handskriven kopia av Joseph Martin Kraus sångspel Äfventyraren eller Resan till månans ö.

Joseph Martin Kraus (1756-1792) skrev under hösten 1790 sångspelet Äfventyraren eller Resan till månans ö med libretto av Johan Magnus Lannerstierna (1758-1797). Verket uruppfördes den 20 januari 1791 på Munkbroteatern i Stockholm.

I våra samlingar på universitetsbiblioteket finns en bevarad kopia nedtecknad av Fredrik Samuel Silverstolpe, samme man som donerat Mozartmanuskript till biblioteket. Längst bak i kopian sitter även librettot i tryckt form.

Sångspelet i handskrift samt det tryckta librettot finns digitaliserade i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Äfventyraren eller Resan till månans ö

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

En bok med en hemlighet

ett brent skinnband med ett pärmexlibris i guld stående på ett skrivbord

27 mars, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 77 av 400:
En 1700-talsbok med ett hemligt lönnfack

Ett exemplar av första delen av Méditations sur l’évangile av Jacques Benigne Bossuet, tryckt i Paris år 1731, har på okända vägar inkommit till universitetsbiblioteket. Vid första anblicken ser vi ingenting speciellt med just denna bok, förutom att det har ett fint exlibris pressat i guld på pärmen, samt en stämpel på titelbladet.

Men bläddrar vi förbi det inledande förordet och innehållsförteckningen, möts vi av ett lönnfack. Vad kan man ha gömt här? Tyvärr gapar facket tomt. Vi kan bara fantisera om gömda kärleksbrev, statshemligheter eller något personligt föremål. Det enda vi kan säga med säkerhet är att en tidigare ägare kunde tänka sig att offra Bossuets bok för sina egna syften.

Text och bild: Helena Backman

Bönen Fader vår på många språk

23 mars, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 76 av 400:
Bok från 1715 med bönen Fader vår på många språk

I boken Oration Dominica in diversas omnium fere gentium linguas versa et propriis cujusque linguae characteribus expressa… sammanställd av John Chamberlayne (1666-1723), och tryckt i Amsterdam 1715, finner vi bönen Fader vår på en mängd för de flesta mer eller mindre okända språk.

Här finns version från språk från alla värdens hörn. Här nedan några afrikanska språk, däribland malagassiska, det största språket på Madagaskar.

Den för Universitetsbiblioteket mest intressanta språkversionen är dock den på gotiska, hämtad ur Silverbibeln som idag finns här i Uppsala.

Fader vår på gotiska, Atta unsar, kan ni höra här: Lyssna på Silverbibeln

Text och bild: Helena Backman

Etikett: 1700-talet (Sida 7 av 9)

Fågel på graverad kopparplåt

Nova nosographia ophthalmica

Gustav III:s brev från kungligheter i Europa

Själens läkehus

Ett vackert illustrerat brev från 1773

Mysteriet med melonerna

På schavotten

Äfventyraren eller Resan till månans ö

En bok med en hemlighet

Bönen Fader vår på många språk

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar