400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1700-talet (Sida 8 av 9)

Sala silvergruva år 1709

Föremål 74 av 400:
Flerskiktskarta från 1709 över Sala silvergruva

Under 1600- och 1700-talet avbildades gruvor i Sverige gärna genom skiktkartor. Detta är ett horisontellt karteringssätt där varje nivå (eller botten) i gruvan avbildas på ett ark och schakten mellan bottnarna utgörs av hål i arken.

detalj från ett kartblad där man ser en byggnad över jord som hör till gruvan

Ett mycket vackert exempel är denna flerskiktskarta över Sala silvergruva, som i 13 blad avbildar bottnar och schakt, upprättad år 1709 av Hans Johannes Ranie. Teckningarna är färglagda i akvarell, och visar inte bara gruvans utbredning, utan tar även upp en mängd detaljer kring byggnader och gruvhanteringen i stort.

detlaj från karta som visar de vanligaste redskapen man använde i gruvoprna, vilket är hinkar och olika hackor

Ranie tar oss även med ner i gruvan och berättar i bild och ord om de redskap gruvarbetarna använder. Här finns även mindre bilder där man ser gruvarbetarnas slit nere i gångarna. Vi kan nog idag inte tänka oss vilka förhållanden dessa arbetare levde och verkade under.

detalj som visar gruvarbetare som hackar i gruvan jämte en stor eld

Hela flerskikskartan finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, där du även kan zooma in på alla fina detaljer: Geometrisk afritningh uppå sillfwergrufwan widh Sahla…

Du kan även se arkivarie Mats Höglund bläddra igenom volymen i denna film i Facebook: Sala silvergruva 1709.

 

Text och bild: Helena Backman

 

Ett spektakulärt tillfällestryck

Föremål 57 av 400:
Bröllopsvers från 1700-talets början

I den stora samlingen av tillfällestryck på Universitetsbiblioteket finns många exempel på personverser och hyllningar som tryckts på typografiskt spektakulära sätt. I denna hyllning med anledning av bröllopet mellan Ulrica Benzelia och Petrus Filenius i Linköping år 1711 bildar bokstävernas sättning ett iögonfallande geometriskt mönster.

närbild på text som skapar ett geometriskt mönster

Detta är dock endast ett exempel ur en riktigt stor och spännande samling. I våra magasin står de kungliga personverser i en svit, medan verser över de övriga står uppställda i en annan. Just denna bröllopsdikt sitter bunden tillsammans med andra personverser, vilka är ordnade alfabetiskt inom särskilda tidsintervall. Hela samlingen är katalogiserad i en kortkatalog som finns framme i specialläsesalen på Carolina Rediviva. Detta material efterfrågas bland annat av släktforskare, som här kan hitta spår efter bemärkelsedagar i sin släkthistoria.

del av personverssamlingen

Här kan du läsa mer om våra samlingar med personverser och tillfällestryck.

Text och bild: Helena Backman

detalj från trycket: en liten amorin skjuter prick med sin pilbåge mot ett hjärta

Detalj från tillfällestryckets överstycke

Spår av Wolfgang Amadeus Mozart

Föremål 52 av 400:
Originalnoter av Mozart och son

Bland de rika musiksamlingarna finns originalnoter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Längst fram i den tunna volymen finns även en blyertsteckning med Mozarts porträtt, utförd av Jean Baptiste Harrewyn (1722-1782).  Någon har under detta skrivit: ”Detta tämmel. själ-löst ritade portrait af Mozart ansågs af hans efterlefvande vänner i Wien äga en fullkomlig likhet i materiellt afseende.”

Hela volymen med sitt innehåll finns digitaliserad och fritt tillgänglig: Musikaliske handskrifter af Mozart.

detalj från ett notblad med noter av mozart

Längst bak i den inbundna volymen finns även ett stycke med titel Die Rose av sonen Franz Xaver Mozart (1791-1844), komponerat av honom i tioårsåldern.

titelsidan till noterna till Die Rose, i bakgrunden skymtar antecknignar av Silverstolpes hand

Dessa noter har testamenterats till Uppsala universitetsbibliotek av diplomaten och konstnären Fredrik Samuel Silverstolpe (1769-1851), vilka fått dessa till skänks av Mozarts änka Constanze Mozart.

Text och bild: Helena Backman

Korantext från 1000-talet

Föremål 49 av 400:
Korantext från 1000-talet

ett uppslag med text ur koranen

Handskrift innehållande senare delen av Koranen. Handskriften är ovanlig såtillvida att den härrör från den västra delen av det arabiska väldet, skriven i Spanien och i Nordafrika.

ett uppslag med vackert rombiskt mönster i rött och blått

Handskriften innehåller vackra dekorativa inslag

Dateringen är Jumādā I, A.H. 483, d.v.s. 1090 enligt vår tideräkning. Den svenske samlaren och orientalisten Jacob Jonas Björnståhl (1731-1779) köpte handskriften i Rom den 6 juni 1771.

ett uppslag medvackra detaljer i rött bläck i marginalerna och längst ned på sidan

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

 

Cihânnümâ av Kâtib Çelebi

Föremål 47 av 400:
Turkiskt tryck från 1144 muharram/juli 1732

İbrâhîm Müteferrika (1674-1745) grundade  det första ottomanska turkiska tryckeriet och förlaget i Turkiet. Tryckeriet startade sin verksamhet 1728, och publicerade sammanlagt 17 verk i 22 volymer under Müteferrikas överinseende. Biblioteket äger 16 av dessa 17 tryck, katalogiserade i Aurivillius, del 2 sid. 352-53.

uppslag ur boken med världskarta

Här ser vi den geografiska boken Cihânnümâ (ung. ”Världsboken”) av Kâtib Çelebi (1609-1657), tryckt 1144 muharram/juli 1732. I ett appendix till boken beskriver Müteferrika även den heliocentriska världsbilden, som därmed presenterades för första gången i det Ottomanska riket.

karta över stjärnhimlen

Karta över stjärnhimlen med en bild på det observatorium där uppgifterna till kartan insamlades

Europakartan ur boken

Handkolorerad Europakarta

Du hittar denna bok i vår lokala katalog: Kitab-ı Cihannüma li-Kâtip Çelebi

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Jordglob av Anders Åkerman

Föremål 41 av 400
Jordglob av Anders Åkerman 1766

Globen tillverkades av gravören och kopparstickaren Anders Åkerman (1721-1778) i hans verkstad i Uppsala år 1766 och tillhör ett globpar av storleken 59 cm i diameter, fortfarande i sina originalstativ i trä. Båda tillhör nu Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Åkermans jordglob i sitt trästativ

Ett sådant här globpar var vanligt förekommande i 1700-talets herrgårdsbibliotek. Mellan åren 1766 och fram till 1770 lär Åkerman ha tillverkat 96 par glober.

detalj från jordgloben där man ser Norden

Bilden av kontinenterna ändrades under senare delen av 1700-talet med anledning av de stora forskningsresorna vid tiden. Glober utkom därför i uppdaterade utgåvor efter Åkermans död, med tillägg av hans efterträdare Fredrik Akrel (1748-1804).

Himmelsgloben i sitt trästativ

Till jordgloben hör en himmelglob som visar stjärnhimmeln. Stjärnbilderna är alla vackert illustrerade, som här Oxen nära Orion. Glober av det här slaget skänker en viss dignitet åt biblioteksmiljöer, och kopior tillverkas än idag.

detalj från himmelsgloben med Oxens stjärnbild

Text och bild: Helena Backman

 

 

Ett renoverat bokband i stort format

Föremål 32 av 400
Renoverat bokband på en storfoliant

I Universitetsbibliotekets samling av riktigt stora böcker, så kallade storfolianter, finns Ancient masonry, both in the theory and practice av den engelske trädgårdsarkitekten Batty Langley (1696-1751), tryckt i London 1736.  Detta hans verk om murarkonst under antiken hade troligen en speciell betydelse för honom, då han var hängiven frimurare.

Första volymen av detta både till storlek och innehåll stora verk har fått ett helt nytt bokband, på vilken fragmenten av den tidigare trasiga ryggen har fästs, så även en äldre ryggetikett som anger löpnumret på boken i sviten av storfolianter. Dessa stora böcker förvaras liggande på hyllor i våra magasin. 

bokbindare Bosse Carlsson håller upp en stor bok mellan bokhyllor fulla med stora liggande böcker

Bokbindare Bosse Carlsson med Langleys Ancient masonry

Pärmpappret har det vid lagningen ersatts av bokpapper ur det lager som finns hos bokbindarna och konservatorerna i verkstaden på Carolina Rediviva, för att boken ska få behålla sin ursprungliga karaktär.

närbild på bokens pärmpapper, där Bosses hand syns till vänster i bild

Under de senaste två åren har Universitetsbibliotekets bokbindare Bosse Carlsson gått igenom hela vår samling av storfolianter, och lagat eller åtgärdat bokband och kapslar som behövt ses över. Varje bokband eller kapsel kräver sin egen bedömning och eventuell åtgärd, vilket gör ett sådant här arbete mycket varierande. Vissa bokband har inte behövt helt nya pärmar eller ryggar, utan endast förstärkningar i så kallat japanpapper.

en hög med böcker liggande på en bokhylla, en hand pekar ut var en bokrygg är lagad med japanpapper

Andra böcker har  varit inbundna i klotband, och då får de naturligtvis ryggar och lagningar i detta material. Oavsett vilket tas så mycket av det ursprungliga materialet som möjligt till vara, och fästs ovanpå lagningarna. Man ser därför tydligt hur bandet sett ut före lagningarna.

vackralador

I andra fall har böcker redan från början i stället för att ha varit bundna legat i kapslar, kartonger som fungerat i stället för en vanlig inbindning. Här har nytillverkade kapslar klätts med originalkapslarnas vackert mönstrade omslagspapper.

Där inga fungerande kapslar funnits kvar, eller där sköra bokband behöver extra mycket skydd för att bevaras, har det vikts skyddande grå papplådor i syrafri kartong.

en hög med grå kartonger liggande på en hylla

Universitetsbibliotekets sammanhållna samling av storfolianter har kommit upp i 2037 löpnummer, där ett nummer kan stå för flera volymer i ett flerbandsverk.  Bosse har hunnit gå igenom samtliga dessa band och säkerställt att de kommer klara av att hanteras vid läsning och forskning ytterligare några hundra år.

bosse carlsson mellan hyllorna i ett magasin

Text och bild: Helena Backman

 

Bodonisamlingen i Uppsala

Graverat porträtt av BodoniFöremål 29 av 400
Typografiskt verk av Giambattista Bodoni

1818 utkom ovanstående verk i två volymer, en handledning i typografi av den italienske boktryckaren Giambattista Bodoni (1740-1814).  Verket utgavs i en begränsad upplaga om 250 exemplar, och innehåller en mängd typsnitt, såsom arabiska, ryska och tibetanska, jämte ett stort urval av rössjor, ramar och andra ornament.

Bodoni är känd för sina vackert utförda tryck samt som upphovsman för typsnittet Bodoni, ett typsnitt som de flesta av oss har tillgång till i våra ordbehandlingsprogram idag. Bodoni arbetade för hertig Ferdinand av Bourbon som ledare för boktryckeriet ”Real stamperia” i Parma. Böcker och tryck från detta privata tryckeri utkom oftast i små upplagor. Sällsyntheten sammantaget med kvaliteten på trycken har gjort dem till populära samlarobjekt idag.

I Uppsala universitetsbibliotek finns en hel specialsamling med Bodonitryck. Samlingen räknas som den viktigaste av detta slag utanför Parma. Denna samling har i dagarna blivit katalogiserad i sin helhet i den nationella bibliotekskatalogen Libris, och finns därför också att hitta i bibliotekets lokala katalog Disa, där Bodonisamlingen kan sökas fram i sin helhet.

Vi kan hitta en svensk anknytning i denna Bodonisamling – Gustav III företog en resa till Italien mellan oktober 1783 och juli 1784 tillsammans med ett stort svenskt entourage. För att uppmärksamma besöket i Parma utkom från Bodonis tryckeri en hyllningsskrift till den svenske kungen.

titelbladgustav

Hypomnēma Parmense in adventu Gustavi III Sveciae regis, tryckt i Parma 1784

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

 

 

 

Uppsalamotiv av Elias Martin

Föremål 27 av 400
Akvarell med motiv från Uppsala av Elias Martin

Den välkände svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) finns väl representerad i Uppsala Universitetsbibliotek. Som exempel finns här en vacker akvarell med den påskrivna titeln: ”Uppsala Domkyrkia, med Dombron, ifrån Quarnsidan”. Vilket år akvarellen är utförd är osäkert, men troligen efter 1780. Bilden ger ett livligt intryck med promenerande människor och hästekipage utmed Fyrisån. Domkyrkan dominerar stadsbilden, taket på anatomiska teatern skymtar i bakgrunden. Träkåkar med gräsbevuxna tak ger dock staden en annan prägel än idag.

En tuschlavering i samlingarna – även denna av Elias Martin – visar också Uppsala sett från samma håll. Andra personer står i förgrunden, ett litet barn på sin mors arm beundras. Båda bilderna ger en levande bild av livet i Uppsala före eller kring sekelskiftet 1800. Bilder som dessa ger oss kunskap Uppsala som det en gång såg ut innan fotografiets genombrott.

Domkyrkan med Hårlemanska tornhuvarna sedd från Fyrisåns östra sida.

Många fler teckningar och målningar av Elias Martin finns i våra bildsamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin -portal för digitala samlingar

 

”Foglar lagda med fjedrar”

Föremål 26 av 400
Akvarell och collage med fjädrar ur Leufstasamlingen

Uppsala universitetsbibliotek äger sedan 1980-talet Leufstabibliotekets böcker och handskrifter. Värdefulla och ömtåliga verk har flyttats in till Carolina Rediviva av bevarandeskäl. Däribland finns 44 akvareller och collage med fjädrar. Bland dessa har just denna bild en alldeles speciell charm med sina små ungar i ett bo mellan sina båda föräldrar.

två gulbruna fåglar i ett målat träd tittar på ett bo med tre fågelungar mellan sig

På nära håll ser man hur äkta fågelfjädrar har fästs vid ett underlag målat på glättat papper och även utrustats med påklistrade ögon. Bilden ingår i en hel uppsättning bilder. Ett bevarat omslag anger 45 bilder, av dessa fanns 44 stycken kvar. Vissa av bilderna har nötts av tidens tand och förlorat sina ögon eller fler av fjädrarna, men de flesta är i ett imponerande skick. 30 blad har formatet ca 22 x 35 cm, 14 är större, ca 35 x 43 cm.

omslaget

Dessa bilder har ännu inte skannats in i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, men innan de finns med där, kan de ses som arbetskopior genom Universitetsbibliotekets Flickr: Foglar lagda med fjedrar.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »