400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 10 av 10)

Pärm till hyllningsadress från ett 300-årsjubileum

Föremål 23 av 400
Pärm till hyllningsadress från 1893

År 1893 firade Uppsala universitet 300-årsminnet av Uppsala möte 1593. Vid detta Uppsala möte återupprättades nämligen universitetet efter det att verksamheten legat nere sedan år 1515.

Detta 300-årsjubileum gav anledning till ett högtidligt firande, och ett fotografi från Universitetsparken visar något av detta, med studenter i procession mot Universitetshuset. Originaldokumentet från Uppsala möte 1593 bars fram utomhus på en kudde i samband med firandet – något som vi inte skulle göra idag av bevarandeskäl.

fotografi med studenter i procession runt gijgersstatyn i universitetsparken

Fotograf: Anders Larsson

Vid sådana här firanden var – och är ibland fortfarande – brukligt att överlämna hyllningsadresser institutioner emellan. Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland, idag Helsingfors universitet, överlämnade en tryckt hyllningsadress i en mycket vacker pärm, utförd av Weilin & Göös bokbinderi i Helsingfors.

Den blå pärmen i skinn har tryck i flera färger. Pärmens insidor är kläda med vitt siden och har vackra stämplar i guld och silver längst kanterna.

detalj av pärmens insida med vitt siden och tryck i guld och silver

Själva adressen, tryckt på papper, ger inte samma imponerade intryck, vilket gör att det i första hand är pärmen som drar till sig blickarna. Ett ljusblått silkessnöre som håller adressen på plats i sin pärm avslutas i ett par vackra tofsar, vilka hänger ut från den pappkassett som skyddar pärmen med dess innehåll vid förvaring.

två mångfärgade tofsar vilar på träunderlag

Firma Weilin & Göös, som utfört detta arbete, växte från att ha startat med förlagsverksamhet 1872 till att bli Finlands största tryckeri och bokbinderi. Idag är firman  uppköpt och är en del av det finska förlaget Sanoma.

Kanske Universitetsbibliotekets kommande 400-årsjubileum kan ge oss anledning att få ta emot nya hyllningsadresser att införliva i våra samlingar?

Text och bild: Helena Backman
Fotografiet från 1893 hämtad från: Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder

Föremål 20 av 400
Teckning av Pehr Arvid Säve med motiv från Visby 1864.

Kulturhistorikern och gotlänningen Pehr Arvid Säve (1811-1887) har i ord och bild beskrivit Gotland genom tiderna. På den färglagda teckningen ovan har han avbildat ett pågående arbete på Mellangatan i Visby år 1864, en ögonblicksbild för oss att ta del av idag.

Säve har efterlämnat en stor mängd teckningar och målningar, främst med motiv från Gotland. Avbildningar av fornminnen från inventeringar ingår bland dessa, såsom runstenar och ruiner. En större samling av Säves bilder finns idag på universitetsbiblioteket i Uppsala. Andra bilder finns kvar på Gotland på Gotlands fornsal, ett museum som han själv varit initiativtagare till.

En blyertsteckning nedan visar en vy över Visby sedd från ”M. Herlitz trädgård” daterad 1847. Bilder som dessa dokumenterade hur Visby såg ut vid mitten av 1800-talet.

en teckning föreställande en trädgård i visby där en dam ochtvå små barn befinner sig

Vissa av hans bilder föreställer historiska vyer, såsom akvarellen av Hansgatan i Visby nedan, där han infogat personer i ålderdomlig dräkt för att passa till de byggnader som de omges av – och som till stor del står kvar än idag.

akvarell föreställande Hansgatan i Visby, mellan ålderdomliga hus går ett par klädda i renässansdräkt

En stor mängd digitaliserade teckningar och målningar av Pehr Arvid Säve från samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns fritt tillgängliga genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Uppsala universitetsbibliotek finns idag i Visby som en del av Almedalsbiblioteket, och vi har där som uppgift att förse forskare och studenter vid Campus Gotland med litteratur och andra resurser. Därför är det något alldeles extra att ha dessa verk i våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Föremål 15 av 400

Stämpel till drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Bokbindare Roger Johansson visar här fram en monogramstämpel ur Carl Fr. Bernströms samling. Med denna stämpel har bokbindare på 1700-talet pressat in drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris på böcker som bundits in för hennes räkning.

Idag finns ett stor antal stämplar tillhörande Bernströms samling, totalt omkring 4000 stycken, i ett magasin på Uppsala universitetsbibliotek. Dessa har relativt nyligen kommit till biblioteket som en donation från Bokbindarmästareföreningen. Roger Johansson visar fram fler exempel ur samlingen.

bokbindare Roger Johansson står vid ett bord där han jut lägger fram ett urval stämplar

Här finns många stämplar som hört till medlemmar vid det svenska hovet under 1700- och 1800-talen, exempelvis här nedan drottningens stämpel jämte monogramstämplar för hennes make, Gustaf III, och son, sedermera kung Gustaf IV Adolf. Varje person har även stämplar i olika varianter och storlekar. Här finns även lösa hertig- och kungakronor.

stämplar för Gustaf den tredje, drottning Sofia Magdalena och Gustaf den fjärde Adolf

Förutom monogramstämplar finns stora mängder dekorstämplar för utsmyckning av bokband.

snirkliga metallstämplar ligger på rad

Vissa av stämplarna är hårt slitna av flitigt bruk, och bokbindaren behöver därför kunna tillverka nya, vilket sker med hjälp av matriser. I samlingen finns även matriser för andra ändamål, som de här nedan liggande i sin originalask.

metallmatriser liggande i fack i en träask

Denna bokbindarhistoriskt mycket intressanta samling ligger för närvarande nedpackad i lådor, men kommer förhoppningsvis att kunna packas upp och ordnas inom en nära framtid. Tills dess ligger stämplarna dock tryggt i sina kartonger under överinseende av  universitetsbibliotekets bokbindare, för att bevaras och finnas tillgängliga för forskning i framtiden.

Avbildade pärmexlibris och dess många varianter finns även att se i: Sjögren, Arthur, Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken, Stockholm, 1915.

Text och bild: Helena Backman

Erik Gustaf Geijers skrivbord

Föremål 12 av 400

Erik Gustaf Geijers skrivbord

Ett skrivbord med fin proveniens har hittat in i Universitetsbibliotekets samlingar och står nu inne vid personalarbetsplatser på Kulturarvsavdelningen. Detta skrivbord har tillhört författaren Erik Gustaf Geijer (1783-1847). Till bordet hör en stol som blivit utrustad med en minnesplakett efter donationen från greve Knut Hamilton 1927.

detalj av ryggstödet till en svart skrivbordsstol i trä med en metallplakett

Ovanpå skrivbordets hyllsektion står Geijers porträtt som ständig påminnelse om vems bord man sitter vid.

geijers tryckta porträtt i guldram stående överst på en hylla mellan bläckhorn och pennhållare

Arkivmaterial efter Erik Gustaf Geijer finns bland Universitetsbibliotekets handskriftssamlingar och musikalier.
Ytterligare material med anknytning till Erik Gustaf Geijer kan hittas i Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »