400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 7 av 10)

Konstrytteri på cirkus

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman

Kistebrev med Martin Luther

Föremål 141 av 400:
Kistebrev med Martin Luther från 1836

I dag är det 500 år sedan Martin Luther ska ha spikat upp sina 95 teser i Wittenberg den 31 oktober 1517, vilket ledde till den protestantiska reformationen.  Därför firas reformationsåret 2017 med utställningar och evenemang runt om i Europa med anknytning till reformationens historia. Uppsala universitetsbibliotek bidrar med utlån av material med anknytning till Martin Luther till olika utställningar runt om i Europa. Detta får ersätta att vi under en tid framöver inte kan ordna  egna utställningar på grund av pågående ombyggnad på Carolina Rediviva.

Enligt traditionen skulle den tjeckiske förreformatorn Johan Hus (Hus betyder gås på böhmiska), då han brändes på bål år 1415 ha yttrat något i stil med att ”nu kommer ni steka en gås, men om hundra år kommer en svan som ni varken kan grilla eller koka.” Vare sig detta är sant eller inte avbildas Luther ofta med en svan som symbol.

detalj av trycket, där man ser en svan vid luthers fötter

Detta kistebrev kommer från Nils Erik Lundströms tryckeri i Jönköping, som tycks ingå i samma serie som trycket på den heliga Birgitta som visats tidigare i bloggen: Kistebrev med helgonmotiv. Även detta är ett handkolorerat träsnitt.

detlaj från trycket där tryckarens namn och årtal  för trycket kan läsas

Kistebrevet har signum: Sv. gravyrer kistebrev
Se kistebrevet i högupplöst version i Alvin: Doktor Martin Luther.

Här kan du även se  fler digitaliserade kistebrev på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Wennerbergs Gluntarna

Föremål 133 av 400:
Handskrift med text och noter till Gunnar Wennerbergs ”Uppsala är bäst” ur Gluntarna

I våra musiksamlingar finns naturligtvis Gunnar Wennerbergs verk bevarade i noter och texter, handskrivna och tryckta. Bland sångerna i hans sångcykel Gluntarna från 1840-talet, som skildrar livet i det akademiska Uppsala i en rad duetter mellan Glunten, det vill säga studenten, och Magistern, den mer erfarne akademikern, är det kanske titeln på ett speciellt stycke som fäster sig bäst i minnet, och som har blivit något av ett motto för många av oss Uppsalabor: Uppsala är bäst!

ett uppslag med noter till början av Uppsala är bäst

I stycket frågar Magistern bland annat: ”Är inte Uppsala märkvärdigt bra, bättre än alla andra städer här i Norden? Jag vågar till och med påstå, jaha, bättre än någon annan fläck på hela jorden.” Varpå Glunten svarar: ”Du talar som en häst! Uppsala är bäst, bäst utav allt, som finns på denna sidan solen; och maken till den sta’n finns ej, ta mig fan, letar du också från ekvatorn och till polen.” I texten jämförs senare Uppsala med andra städer, såsom Gränna och Karlstad, och fastslår att Uppsala är oöverträffat.

Lyssna på detta stycke, framfört av Ulricae Drängar: Glunt nr III: Uppsala är bäst

Text och musik till samtliga stycken i Gluntarne hittar du i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gluntarna

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gunnar Wennerberg 200 år

Föremål 132 av 400:
Daguerrotyp med Gunnar Wennerberg från 1840-talet

Idag 2 oktober 2017 firar vi att det var 200 år sedan Gunnar Wennerberg (1817-1901) föddes i Lidköping. Detta firar vi på universitetsbiblioteket med att visa ett urval bilder med anknytning till honom: 200-årsjubilaren Gunnar Wennerberg.

Wennerberg hade många strängar på sin lyra; han var politiker och ämbetsman, och var under perioder ecklesiastikminister och satt i första kammaren. Han var också skald och tonsättare, och var ledamot både i Svenska Akademien och Kungliga Musikaliska Akademien.

Här i Uppsala är minnet av honom kanske främst kopplad till studentlivet, tack vare Gluntarna, en samling sånger som skildrar livet för studenterna i Uppsala.  Denna musik skrev han under 1840-talet, under samma tid då detta porträtt är taget. Om Gluntarna kan du läsa mer i nästkommande inlägg i bloggen.

en gråsuddig bild av en man i stärkkrage, kravatt och nästan axellångt hår i sidbena, inom en svart ram
Det finns många avbildningar av Gunnar Wennerberg bevarade, inte minst här på universitetsbiblioteket. De flesta fotografierna avbildar dock en äldre Wennerberg, eftersom han föddes innan fotograferingstekniken börjat utvecklas på allvar.

Fotografen bakom detta tidiga porträtt var Johan Wilhelm Bergström. Bergström var verksam bland annat som daguerrotypist i Stockholm, och tog många porträttbilder, men även stads- och landskapsvyer. Då han 1845 besökte Uppsala, tog han den första nu kända fotografiska avbildningen av staden.

Se bilden på Wennerberg i högre upplösning: Gunnar Wennerberg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Dietråd på 1800-talet

Föremål 131 av 400:
Häfte med dietråd från 1800-talet

Dagstidningar och veckopress säljer lösnummer genom att skriva om nyaste hälsosamma dieterna för den som vill minska i vikt eller bygga upp sin kropp. Ett häfte med titeln Att förekomma och bota besvärande fetma äfvensom öfverdrifven magerhet, efter fysiologiska, kemiska, dietetiska och medicinska föreskrifter … av en Fr. Händel, baserad på råd av en dr Dancel och översatt från tyskan, visar att detta är ett ämne som intresserade även förr. Häftet är utgivet på Sigfrid Flodins förlag i Stockholm i mitten av 1800-talet, och vill visa de nya rönen om hur man bäst går ned eller upp i vikt.

Det framgår i texten att Händel förespråkar en balanserad kost för viktnedgång, med ett inte alltför stort intag kött, men heller inte uteslutande vegetariskt. Händel skulle därför inte varit någon förespråkare av dagens LCHF-kost eller vegetarianism.

ett uppslag i häftet

Händel ger även råd kring motion och rörelse, och däribland sådana som inte brukar finnas med i dagens hälsospalter. Här något att betänka om ridning, om man vill öka på sin kroppsmassa: ”Övningar till häst hindra sålunda korpulens och måste undvikas av dem, som önska bliva feta; åtminstone måste de välja en mycket sedlig häst och rida i skritt.”

ett uppslag med text

Men redan i förordet kommer Händel in på detta att önskad storlek ligger i betraktarens öga, och varierar mellan tid och plats. Huvudsaken då liksom nu är att trivas i sin kropp.

Detta häfte återfinns i Westins boksamling, om vilken finns mer att läsa på universitetsbibliotekets webbplats: Westins boksamling

Text och bild: Helena Backman

 

 

Bilden av studenten på 1800-talet

Föremål 124 av 400:
Karikatyrer av studenter från slutet av 1800-talet

I bloggens förra inlägg visades ett fotografi av studenter 1911. Här visas en mer skämtsam bild av studenten i slutet av 1800-talet, sittande på Flustret för att dränka sina sorger eller för att fira sina framgångar. Idag är nog studentnationerna de ställen där dagens studenter finner sina sällskap.

en man och två unga damer tittar på en förbimarscherande studentkör, damerna ser beundrande ut

Fortfarande sjunger studentkörer – stundom även i Odinslund – men nu består de flesta inte bara av manliga röster.

Bilderna finns i boken ”Karrikatyr-album 1873”, skriven och tecknad av officeren och tecknaren Henning Thulstrup (1836-1902), ett av flera komiska verk från hans penna.

framsidan på boken med en clown
Hela albumet med karikatyrer av personer ur alla samhällsskick finns att se i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karrikatyr album : Af T

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bodoni uppåt väggarna

Föremål 119 av 400:
Motiv på glasväggar hämtade från Bodonis Manuale tipigrafico, 1818.

närbild på en rad med graverade solar med ansikten i en glasvägg

Besökare på Carolina Rediviva kanske inte alltid lägger märke till den dekor som pryder de glasväggar som finns i det som tidigare var Läsesal C, och som nu under Carolinabyggnadens renovering tjänstgör som receptions- och informationsrum. Denna dekor har naturligtvis en rent praktisk funktion, och finns där för att den oaktsamme inte ska gå rakt in i en glasvägg.

bild på soffa och bord i C-salen, bakom vilken finns en glasvägg med flera olika rader av glasdekor

Dess mönster är hämtade ur verket Manuale tipigrafico del cavaliere Giambattista Bodoni, andra upplagan, tryckt i Parma 1818. Den italienske tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) skapade själv flera typsnitt, och det är genom dessa de flesta av oss känner igen hans namn idag. I sitt verk Manuale tipigrafico finns prov på 291 olika latinska och romanska typsnitt, jämte stilar såsom ryska och grekiska. Denna andra upplaga utgavs av Bodinis änka efter hans död. Glasdekoren visar på små dekorativa, typografiska element, typer som användes av boktryckare i dekorativt syfte.

detalj på galsvägg med dekor framför vilken fins en skylt med hänvisning till boken varifrån mönstret är hämtat

Boken Manuale tipigrafico finns naturligtvis i universitetsbibliotekets Bodonisamling, om vilken ni kan läsa mer: Bodonisamlingen

Text och bild: Helena Backman

Kistebrev med helgonmotiv

Föremål 118 av 400:
Kistebrev från 1836 med den heliga Birgitta

I de stora bildsamlingarna på universitetsbiblioteket finns naturligtvis en mängd kistebrev, träsnitt som tryckts för att fästa på insidan av locket till de kistor man använde som förvaring av sina kläder i de enklare hemmen. Många kistebrev sattes också upp på väggarna, något man förstår när man ser de ofta färgglada trycken som nog kunde lysa upp i hemmet. Kistebrev har funnits i Sverige sedan 1600-talet, då kostnaden för träsnitt gått ned i pris så pass att allmänheten kunde ha råd med dem. Motiven är ofta religiösa, historiska eller humoristiska. Först då färglitografin slog igenom i Sverige vid mitten av 1800-talet upphörde tryckningen av kistebrev.

bild på hela kistebrevet, där bilden av Birgitta på båda sidorna omges av text, och text ochbild inramas av en gul ram

Just detta kistebrev avbildar Den heliga Birgitta eller Britta och hennes porträtt omges med hennes historia i text. Man ser tydligt att bilden blivit färglagd utan större precision, men färgerna har hållit sig klart lysande in i vår tid. Trycket är utfört av tryckaren i Jönköping Nils Erik Lundström, bror till tidens främste kistebrevstryckare Johan Petter Lundström som drev Marquards tryckeri i Stockholm mellan 1806-1851.

närbild på kistebrevets titel Den helig Birgitta eller Britta, det namnkunnigaste helgon i svenska historien

Ännu finns endast en handfull kistebrev från Uppsalas samlingar digitaliserade på nätet, antalet kommer förhoppningsvis att öka inom de närmaste åren: Digitaliserade kistebrev från Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

Föremål 116 av 400:
Fredrika Bremers porträtt av sig själv avtecknande en agave på Kuba 1851

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av våra mest kända svenska författare under 1800-talet, även känd internationellt. Hennes böcker som lyfte fram kvinnans ställning i samhället känner de flesta till. I universitetsbibliotekets samlingar finns förutom hennes böcker en skissbok i vilken hon gjorde teckningar 1850-1851 under sin resa i Nordamerika och på Kuba, en resa hon beskrivit i sitt verk Hemmen i den nya världen.

färglagd teckning på en hydda jämte ett papayaträd

I skissboken finns teckningar och målningar av personer och platser hon besökt under resan. Här finns exempelvis en akvarellerad teckning med en gård i byn Limonar på Kuba, en by som befolkades av frigivna slavar som Fredrika Bremer besökte i mars 1851.

Hela skissboken finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Fredrika Bremers skissalbum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Gillbergska träskrinet

Föremål 114 av 400:
Vackert dekorerat träskrin innehållande en skatt av miniatyrer

I ett av magasinen för kartor och bilder står ett vackert träskrin dekorerat med sniderier och intarsia. Inuti skrinen sitter en spegel som går att fälla fram i locket. Utmed de två kortsidorna finns sidofack med lika vackert dekorerade lock. Hela skrinet är fodrat med papper i rött och guld. Sannolikt är det tillverkat någon gång under 1800-talets första hälft.

foto på skrinet med öppet lock, och man ser att i skrinet ligger en mängd små fodral i olika färger

Skrinet är ett riktigt ståtligt föremål, men dess innehåll är kanske än mer fantastiskt: en hel samling med porträttmålningar i  miniatyr jämte andra bilder och föremål. Härifrån kommer också skrinets namn – de flesta av miniatyrerna är utförda av miniatyrmålaren majoren Jakob Axel Gillberg (1769-1845). Några av miniatyrerna är hans egna självporträtt.

ett porträtt av en man i rund guldram

Gillbergs självporträtt 1840

Mimatyrporträttet av Amalia Wilhelmina ”Mimmi” Gillberg, född Hallman, (1799-1877) är vackert inramat.

Porträtt av en kvinna med diadem och pälsboa i rund guldram

Mimmi Gillbergs porträtt

Vid sidan av miniatyrerna finns även några småsaker, exempelvis en liten almanacka för året 1791, vari någon fortsatt göra små noteringar. Det finns även fyra lönnlådor i skrinet. Man kan bara gissa vilka hemligheter som dessa innehållit genom åren.

en upplagen almanacka vid sidan av sitt röda läderfodral samt en tysk urklippt tidningsnotis

Skrinet med sitt innehåll har inkommit som gåva av fröken Maria Holmbergs sterbhus.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »