400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 9 av 10)

En gammal nyckel med etikett

Föremål 68 av 400:
Nyckel till Glastaket (Absiden)

På en kulturarvsinstitution som Universitetsbiblioteket bevarar man även föremål från sin egen historia, som sig bör. I ett nyckelskåp hänger därför nycklar som tagits ur bruk på Carolina Rediviva, jämte en och annan som kanske fortfarande fyller sin funktion. Just denna nyckel har en vidhängande etikett där någon med sirlig och vacker handstil skrivit ”Glastaket (Absiden)”, andra nycklar har liknande etiketter som skvallrar om rum och dörrar av vilka en del finns kvar, andra inte.

ett väggfast nyckelskåp fullt med gamla nycklar

Man kan tänka sig de vaktmästare eller tjänstemän genom åren som med stolthet hållit ordning på bibliotekets nycklar och skänka dem en tacksam tanke.

Text och bild: Helena Backman

 

Brevsamling efter en av Uppsalas främsta konstnärer

Föremål 59 av 400:
Arkivmaterial efter konstnären Mathilde Wigert Österlund

Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) var en av Uppsalas främsta konstnärer. På Uppsala universitetsbibliotek finns en efterlämnad brevsamling jämte utkast till brev av hennes hand. Bland brevskrivarna finns andra konstnärer verksamma under samma tid.

foto på kursare på konstakademien 1897-1898

Från Konstakademien 1897/98 – Mathilde stående på knä i förgrunden. Fotograf okänd.

I vår plattform Alvin hittar du fler foton där hon figurerar, bland annat som ovan tillsammans med kursare på Konstakademien i Stockholm 1897/98.

foto på mathilde wigert österlund vid sitt staffli

Mathilde Wigert Österlund kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd.

I Uppsala universitetsbibliotek finns även arkivet efter hennes make John Österlund, även han konstnär.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Kartong till glasnegativ

Föremål 58 av 400:
Kartong till glasnegativ

I Universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en stor mängd glasnegativ, eller glasplåtar som de kallas i dagligt tal. Dessa har ofta kommit in just i de kartonger som sådana här glas såldes i. Bland dessa finns kartonger med svenska etiketter för de importerade Merkur-Plåtarna, som marknadsfördes som orthocromatiska, ljusgårdsfria, finkorniga, briljanta och högkänsliga, ”utmärkta för såväl landskap som porträtt, interiörer och arkitektur”.

Här på biblioteket kapslas glasnegativen om för att bättre bevaras för framtiden.

arkivkapsel med fyra kartonger för glasnegativ

Dessa originalaskar är spännande föremål i sig, som säger något om sin tid. Inte minst gäller detta etiketterna, som visar prov på olika typsnitt som var moderna på sin tid. Som synes av etiketten nedan, kunde man köpa de tyska Agfa-Trockenplatten genom A.B. Nymans verkstäder här i Uppsala.
etikett för kartong med agfa-trockenplatten

Text och bild: Helena Backman

Spår av Wolfgang Amadeus Mozart

Föremål 52 av 400:
Originalnoter av Mozart och son

Bland de rika musiksamlingarna finns originalnoter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Längst fram i den tunna volymen finns även en blyertsteckning med Mozarts porträtt, utförd av Jean Baptiste Harrewyn (1722-1782).  Någon har under detta skrivit: ”Detta tämmel. själ-löst ritade portrait af Mozart ansågs af hans efterlefvande vänner i Wien äga en fullkomlig likhet i materiellt afseende.”

Hela volymen med sitt innehåll finns digitaliserad och fritt tillgänglig: Musikaliske handskrifter af Mozart.

detalj från ett notblad med noter av mozart

Längst bak i den inbundna volymen finns även ett stycke med titel Die Rose av sonen Franz Xaver Mozart (1791-1844), komponerat av honom i tioårsåldern.

titelsidan till noterna till Die Rose, i bakgrunden skymtar antecknignar av Silverstolpes hand

Dessa noter har testamenterats till Uppsala universitetsbibliotek av diplomaten och konstnären Fredrik Samuel Silverstolpe (1769-1851), vilka fått dessa till skänks av Mozarts änka Constanze Mozart.

Text och bild: Helena Backman

Stereoskop med bilder från London

Föremål 42 av 400
Stereoskop från slutet av 1800-talet

Kulturarvets Kart- och bildavdelning har mängder av fotografier och bilder i samlingarna. Därför är det inte konstigt att även apparatur att se dessa bilder också hittat in i samlingarna. Ett elegant stereoskop i trä från slutet av 1800-talet finns bevarat med sina fotografier, en serie vyer från London.

stereoskopet ligger på ett träbord med ett stereofotografi över Themsen bredvid

De dubbla fotografierna visar vyerna tredimensionellt när man ser på dem i stereoskopet, genom vilket man kan få ett stort djup och en detaljrikedom i de bilder man betraktar. En del av bilderna visar mycket detaljrika interiörer från Westminister Abbey, vilka visar hur bra tekniken fungerar.  3D-effekten är imponerande!

en hand håller stereoskopet i en vinkel, så att man kan ana bilden genom en av linserna

Metoden uppfanns år 1840 av den engelske uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875), och stereoskopi blev snart populärt i underhållningssyfte, som här med vyer för turisten. Ytterligare ett enkelt stereoskop finns i samlingarna, ett enklare utfört linsstereoskop av kartong. Även till detta finns tillhörande bilder.

ett svart stereoskop av kartong

Desto mer avancerat är det stereoskop som finns i samlingarna efter professorn i anatomi och histologi Gaston Backman (1883-1964) med tillhörande bilder från verksamheten vid Medicinska fakulteten vid Universitetet i Riga, ca 1923. Stereoskopet och en del av bilderna finns i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Stereoskop.

Text och bild: Helena Backman

Skrift från Linnéska institutet

Föremål 38 av 400
Enda delen utgiven i skriftserien Linnéska institutets skrifter

Linnéska institutet var en kortlivad sammanslutning, bildad 1807. Under den korta verksamhetstiden utkom ett enda häfte i en planerad skriftserie.

anteckningar på försättsbladet till skriften

Sällskapet hade en föregångare i Societas pro historia naturali, grundad av några studenter år 1800. Detta var den första naturhistoriska sammanslutningen just för studenter vid Uppsala universitet. År 1802 ändrade sällskapet namn till Zoophytolithiska sällskapet, och slutligen 1807 till Linnéska institutet, detta med anledning av 100-årsjubiléet till minne av Carl von Linnés födelse. Sällskapet upphörde helt med sin verksamhet 1813. Detta enda häfte har även utgivits i nytryck år 1906.

närbild på titelbladet

Titelbladets vackra kolorerade kopparstick avbildar linnean, en hyllning till Carl von Linné.

Fler föreningar i Linnés anda bildades senare under 1800-talet. Bland annat stiftas Linnéska samfundet den 23 maj 1832 på 125-årsdagen för Linnés födelse.

del av protokollet där Linnéska samfundet grundas

Dessa häften ingår i Svenska Linnésällskapets arkiv, som just nu är under uppordnande på Universitetsbiblioteket. Svenska Linnésällskapet  grundades den 23 maj 1917, på 210-årsdagen av Linnés födelse.

Text och bild: Helena Backman

Autografer från 1800-talet

Föremål 37 av 400
Stambok med tillskrifter av kända kulturpersonligheter

Under sitt arbete med projektet att tillgängliggöra Uppsala universitetsbiblioteks omfattande samling stamböcker har Daniel Solling stött på en intressant stambok från 1800-talets första hälft, en stambok med tillskrifter av en del av den tidens kända kulturpersonligheter. Stamboken har tillhört hovpredikanten kyrkoherden i Asarum Carl Ludvig Wåhlin (1787-1864) som uppenbarligen hade en imponerande bekantskapskrets. Barndomskamraten Per Daniel Amadeus Atterbom har skrivit i stamboken i Stockholm år 1820.

tillskrift av Esaias Tegnér

Fler författare finner man mellan bladen. Esaias Tegnér har infört en dikt 1811 i Lund, och Fredrika Bremer har gjort en tillskrift i Marstrand år 1849.

tillskrift av fredrika bremer

Förutom svenska namn inom litteraturen finns här även ett danskt: Hans Christian Andersen har skrivit en hälsning, ”Paa Canalen mellan Roxen og Motala”, den 21 juli 1849. Kanske stötte kyrkoherden och författaren på varandra under en sommarresa?

tillskrift av h c andersen

Vid sidan av tillskrifterna finns även en rad illustrationer i stamboken. Dessa vackra bilder, laverade teckningar och målningar, finns tillgängliga i digital form: Bilder i Carl Ludvig Wåhlins stambok

foto på stambokens marmorerade försättsblad

Stamboken har signum: Y 150

Text och bild: Helena Backman

Bodonisamlingen i Uppsala

Graverat porträtt av BodoniFöremål 29 av 400
Typografiskt verk av Giambattista Bodoni

1818 utkom ovanstående verk i två volymer, en handledning i typografi av den italienske boktryckaren Giambattista Bodoni (1740-1814).  Verket utgavs i en begränsad upplaga om 250 exemplar, och innehåller en mängd typsnitt, såsom arabiska, ryska och tibetanska, jämte ett stort urval av rössjor, ramar och andra ornament.

Bodoni är känd för sina vackert utförda tryck samt som upphovsman för typsnittet Bodoni, ett typsnitt som de flesta av oss har tillgång till i våra ordbehandlingsprogram idag. Bodoni arbetade för hertig Ferdinand av Bourbon som ledare för boktryckeriet ”Real stamperia” i Parma. Böcker och tryck från detta privata tryckeri utkom oftast i små upplagor. Sällsyntheten sammantaget med kvaliteten på trycken har gjort dem till populära samlarobjekt idag.

I Uppsala universitetsbibliotek finns en hel specialsamling med Bodonitryck. Samlingen räknas som den viktigaste av detta slag utanför Parma. Denna samling har i dagarna blivit katalogiserad i sin helhet i den nationella bibliotekskatalogen Libris, och finns därför också att hitta i bibliotekets lokala katalog Disa, där Bodonisamlingen kan sökas fram i sin helhet.

Vi kan hitta en svensk anknytning i denna Bodonisamling – Gustav III företog en resa till Italien mellan oktober 1783 och juli 1784 tillsammans med ett stort svenskt entourage. För att uppmärksamma besöket i Parma utkom från Bodonis tryckeri en hyllningsskrift till den svenske kungen.

titelbladgustav

Hypomnēma Parmense in adventu Gustavi III Sveciae regis, tryckt i Parma 1784

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

 

 

 

Uppsalamotiv av Elias Martin

Föremål 27 av 400
Akvarell med motiv från Uppsala av Elias Martin

Den välkände svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) finns väl representerad i Uppsala Universitetsbibliotek. Som exempel finns här en vacker akvarell med den påskrivna titeln: ”Uppsala Domkyrkia, med Dombron, ifrån Quarnsidan”. Vilket år akvarellen är utförd är osäkert, men troligen efter 1780. Bilden ger ett livligt intryck med promenerande människor och hästekipage utmed Fyrisån. Domkyrkan dominerar stadsbilden, taket på anatomiska teatern skymtar i bakgrunden. Träkåkar med gräsbevuxna tak ger dock staden en annan prägel än idag.

En tuschlavering i samlingarna – även denna av Elias Martin – visar också Uppsala sett från samma håll. Andra personer står i förgrunden, ett litet barn på sin mors arm beundras. Båda bilderna ger en levande bild av livet i Uppsala före eller kring sekelskiftet 1800. Bilder som dessa ger oss kunskap Uppsala som det en gång såg ut innan fotografiets genombrott.

Domkyrkan med Hårlemanska tornhuvarna sedd från Fyrisåns östra sida.

Många fler teckningar och målningar av Elias Martin finns i våra bildsamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin -portal för digitala samlingar

 

Donerade handlingar i metallskrin

Föremål 25 av 400
Professor Sigurd Ribbings efterlämnade papper i metallskrin

Som bloggens föregående inlägg visat, kan arkiv ha lämnats in till universitetsbiblioteket i stora lårar, eller som idag vanligtvis i flyttkartonger. Men ibland kommer arkivhandlingar i mer behändiga behållare.

Ett metallskrin som lämnats in till handskriftssamlingarna av dödsboet efter häradshövdingen Gustaf Ribbing (1849-1942) bär den ingraverade texten ”Efterlämnade papper efter professor Sigurd Ribbing” över lockets handtag. Sigurd Ribbing (1816-1899) var professor i teoretisk filosofi i Uppsala 1850-1885. Vid sidan av filosofin ägnade han sig även åt politik som kommunalpolitiker och riksdagsman. Med denna koppling till Uppsala universitet är det naturligt att hans efterlämnade papper idag finns på universitetsbiblioteket.

Bilden visar det öppnade skrinert, där det ligger handskrivna papper från sent 1800-tal

I skrinet ligger bland annat föredragsanteckningar av Sigurd Ribbings hand från föreläsningar hållna av professor Erik Gustaf Geijer (1783-1847) i början av 1840-talet. Här finns även mer privata papper, bland annat brev, sorterade efter relationen till avsändaren. En särskild mapp har fått påskriften: ”Bref från universitetskamrater och enskilda vänner”. För den som är intresserad av att komma privatpersonen Sigurd Ribbing närmare, kanske en sådan här mapp har ett mer intressant innehåll än övrigt innehåll.

närbild på handskriven fras på en pappersmapp: bref från universitetskamrater och enskilda vänner

Text och bild: Helena Backman

 

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »