400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1900-talet (Sida 3 av 8)

Lutfisken

Föremål 309 av 400: Den årliga jultidningen Lutfisken, utgiven 1912-1966

När sommarhettan slår till kan vi svalka oss med tanken på att det så småningom kommer en vinter igen. Den underhållande jultidningen Lutfisken – med en stor portion samhällssatir – utgavs under tiden 1912 fram till 1966 av Bonniers förlag. Under dessa 54 år hade jultidningen endast två redaktörer, tillika ansvariga utgivare: Hasse ”Hasse Z” Zetterström (1877-1946) under tiden 1912-1945 och därefter tog Sven ”Sven Z” Zetterström (1902-1973) över redaktörskapet 1946-1966.

titelbladet 1930 med en lutfisk i form av en zeppelinare som folkmassa vinkar till

Under 1930- och 1940-talen speglade Lutfisken den oroliga tiden i Europa och världen, och naturligtvis även världskrigets utbrott, men ändå främst läget i Sverige vid tiden.

Signaturen Viola skrev 1940 om kvinnan och mannen under året som varit, där hon driver en del med den för tiden rådande synen på könsrollerna. Bakom signaturen döljer sig kåsören, journalisten och författaren Marianne Zetterström (1912-2011), gift med Erik ”Kar de Mumma” Zetterström (1904-1997) och svärdotter till Hasse Zetterström.

Om kvinnan 1940 skriver Viola: ”Kvinnan har under året varit mannen mycket underlägsen. I synnerhet när det gällt att ställa till olyckor och elände.”

Om mannen 1940: ”Mannen 1940 blev smalare om livet, bredare om axlarna, senigare kring halsen, längre i strumplästen och kortare om huvudet. Kort sagt idealisk!”

Text och bild: Helena Backman

Skåp för bokpapper

Föremål 306 av 400:
Skåp för bokpapper med olika mönster och marmoreringar

Just nu pågår en rejäl ommöblering i bokbindarnas verkstad. Deras lokaler har renoverats, och under tiden har verkstaden varit inhyst i en alldeles för trång lokal på Carolina rediviva, och stora verktyg, möbler och maskiner har under denna tid varit magasinerade i annan del av Uppsala. Nu står lokalerna klara, och allt som varit magasinerat har nu återvänt. Ommöblering och uppackning kommer ta flera veckor.

sex byråer, travade på varandra och delvis inplastade

Bland de magasinerade möblerna fanns en rad skåp från 1900-talet i ljust trä, utformade för att lagra bokbindarnas bokpapper. Nu ska de återställas. Tack vare etiketter kan du se vilket papper som ligger i vilken låda.

Tills vidare får våra bokbindare fortsätta ställa allt i ordning, och mellan varven försöka hinna med det allra nödvändigaste lagningarna mellan lådor och gallervagnar.

en man jobbar vid ett skrivbord, omgiven av flyttkartonger, tunga metallmaskiner och en gallervagn i förgrunden

Text och bild: Helena Backman

en gammal pappkapsel med etikett med text Stanshuvud för runda hål, 2 stycken

Propaganda för den kvinnliga rösträtten

Föremål 303 av 400:
Vykort med propaganda för genomförande av den allmänna och kvinnliga rösträtten

Idag den 24 maj firar vi dagen då det första beslut tog i Sveriges riksdag 1919, som möjliggjorde den allmänna och kvinnliga rösträtten. Det första valet där kvinnor kunde rösta i Sverige genomfördes dock först hösten 1922. Vägen dit hade varit allt annat än rak och enkel, men de internationella strömningarna vid tiden talade för att den allmänna rösträtten en dag skulle genomdrivas även i vårt land.

Landsorganisationens logotyp över en bild över Norden, dör det framgår att endast Sverige saknar kvinnlig rösträtt

Flera kvinnorättsaktivister har legat bakom kvinnorättsrörelsens framgångar – en av dessa eldsjälar var Ann Margret Holmgren (1850-1940). Läs mer om hennes arbete och andra aktivister genom hennes efterlämnade arkivmaterial här på Uppsala universitetsbibliotek genom en liten digital utställning med anledning av 100-årsdagen av beslutet 24 maj: Ann Margret Holmgren och den kvinnliga rösträtten.

Allt om historien bakom och under genomförandet av den allmänna rösträtten i Sverige hittar du på webbplatsen demokrati100: Demokrati100.se

Se mer av propagandamaterialet kring rösträtten i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar i digital form: Propaganda

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ett kejserligt fotografi

Föremål 300 av 400:
Fotografi med kejsaren av Japan Hirohito med sin son Akihito på besök i Europa

Häromdagen, den sista april, avgick förre kejsaren av Japan Akihito, och lämnade över tronen till sin son Naruhito, som därmed blir landets 126:e kejsare. En ny era har därmed inletts i Japan.

Akihito var inte bara landets överhuvud, utan även marinbiolog och intresserad av naturvetenskaper. Kanske detta besök på okänd ort i Europa från mitten av 1900-talet var en del av det som inspirerade honom till sådana studier. Här i samlingarna finns nämligen ett fotografi från ett statsbesök där dåvarande kejsare Hirohito besöker en naturvetenskaplig institution tillsammans med sin unge son. Unge Akihito betraktar nyfiket något genom ett förstoringsglas, i sällskap av ett mer stelt uppställt sällskap herrar som ledsagar hans far med tolk genom något som kan vara ett laboratorium.

unge Akihito tittar på ett föremål igenom ett förstoringsglas i förgrunden, bakom honom står hans far kejsar Hirohito i kostym och slips, omgiven av en asiatisk tolk och upppklädda europeiska män

Kanske någon av er följare kan identifiera på vilken plats detta besök gjordes? Vi saknar för tillfället sådana uppgifter här på universitetsbiblioteket.

Nu har vi nått tre fjärdedelar av denna blogg, som avser visa 400 föremål inför universitetsbibliotekets 400-årsjubileum.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala unviersitetsbibliotek (genom Lars-Anders Orre & Gunilla Eklund)

Professor Nyströms kartväska

Föremål 293 av 400:
Professor Gunnar Nyströms kartväska med tillhörande batteri

I våra kartsamlingar finns denna kartväska med tillhörande Sverigekarta, upprullad på rullar. Med hjälp av två utstickande handtag vrider du fram den del av kartan du vill titta på genom den genomskinliga plasten på ovansidan.

kartan på sina rullar

Är det mörkt? Inga problem. Inuti kartväskan sitter två små lampor, vilka drivs av ett rejält batteri. Kanske är detta en uppfinning från 1950-talet? Var detta månne tidens motsvarighet till dagens Google maps?

ett batteri framför kartan

Spännande nog är det tillsammans med väskan inlämnade batteriet också utsmyckad med en kartbild över Skåne.

filmamärket på väskan

Hela kartväskan är tillverkad av Aktiebolaget Färe Armaturfabrik i Sibbhult.

Denna karta har inkommit till Uppsala universitetsbibliotek bland efterlämnat material efter professorn i kirurgi Erik Gunnar Nyström (1877-1964).

Text och bild: Helena Backman

Kataloger öfver menagerier A-Ö (efter ägare)

Föremål 274 av 400:
Dragkapsel med kataloger över menagerier och andra djurfenomen.

När kringresande sällskap kring seklets början visade upp sina mer eller mindre exotiska djur på orter i Sverige, lät de trycka upp programhäften eller hela förteckningar över de djur de hade i sina menagerier. I en dragkapsel i magasinen finns sådana häften från sekelskiftet 1900 och framåt. Synen på djur kan skifta i dessa tryck, från det mer cirkusartade till att åtminstone visa en fasad av att vilja sprida mer kunskap om djuren i sin naturliga miljö.

uppslag i häften med information om vilda djur

Här finns också en del tryck med anledning av tillfälliga fenomen, som braskande extrablad för tillfällen att se sådant som en nyfångad narval eller särdeles stora fiskar. I en tid före både radio och tv måste sådana här tillfällen bjudit på välkomna avbrott i vardagen.

ett par tryckta blad om fiskfenomen

Idag sprids bilder och filmer på märkliga havskreatur snabbt på nätet, till och med genom våra kvällstidningars webbsidor, vilket gör att vi blivit rätt så svåra att imponera när det gäller sådana här fenomen.

Text och bild: Helena Backman

en tryckt illustartion på en apa med hatt och fiol sittande på ett bord

Synen på djur har ändrats i Sverige idag och därmed djurskyddet. Djur får inte längre utnyttjas och plågas för att roa och dra in pengar till sina ägare.

Annonsblad o dyl. Åtgärder

Föremål 258 av 400:
Kartotek över åtgärder för annonsblad och dylikt

I en kataloglåda av trä finns ett välanvänt kartotek med instruktioner över ur biblioteket ska sortera vissa annonsblad, kundtidningar och andra blad av periodisk karaktär, det vill säga utkommer med viss regelbundenhet. Dessa tryck inkommer till biblioteket med de pliktleveranser som landets tryckerier måste skicka in till ett visst antal bibliotek. Här har personalen slagit efter en viss titel och kan där se hur denna ska sorteras.

 kort i kartoteket står: Grönsköpings dagblad utkommer 1 nr/år till periodica

Idag finns sådana här uppgifter främst i digital form, men ett kartotek som detta är även en del av bibliotekets historia.

Text och bild: Helena Backman

Hästkapplöpningar 1917

Föremål 255 av 400:
Paketerad bunt med program för travtävlingar från 1917

I magasinen på universitetsbiblioteket finns mängder av tryck som inte katalogiserats i detalj, utan har sorterats på sina respektive ämnesområden antingen årsvis eller på andra sätt, så att det ska vara lätt att leta efter. Här finns på avdelningen ”Sport” underavdelningen ”Kapplöpningssport” (det vill säga trav och galopp) och därunder avdelningen ”Tävlingar”. Här hittar vi buntar inslagna i brunt papper med program för travtävlingar som gick av stapeln för drygt 100 år sedan.

några travprogram ligger huller om buller på ett bord

Det är mycket tydligt då vi ser dessa program att många av dessa kapplöpningar var nära knutna till militären och därför hölls i garnisonsstäder. Ett blad som listar reglerna för kapplöpningar i Visby 24 juni 1917 skriver att ryttarna måste vara iförda antingen röd rock eller uniform.

ett blad som listar regler för deltagare i en tävling

Idag är trav och galopp en stor sport omgiven av mycket vadslagning och ekonomiska transaktioner. Kanske var det likadant förr, bara i en betydligt mindre skala.

Text och bild: Helena Backman

Ridklubb i Uppsala hösten 1904

Föremål 248 av 400:
Fotografi av ryttare och ridmästare på ridklubb i Uppsala år 1904.

Ett fotografi i universitetsbibliotekets bildsamlingar visar en grupp ryttare till häst på ridklubb i Uppsala året 1904. Att de hör till universitetet kan vi genast se på studentmössorna, detta i en tid när mössorna verkligen bars av studenterna, och ridhjälmen inte var obligatorisk. Längst till vänster står akademistallmästaren själv i hög hatt. Fortfarande finns det en akademistallmästare och ridklubb vid Uppsala universitet, vilket du kan läsa om här: Uppsala Akademiska Ridklubb.

näbild på herarna på fotografiet

Personerna på bilden är som synes namngivna – från vänster dåvarande akademistallmästare Petrus Nordström, därefter till häst Sven Wilhelm Sundin, Jakob Fredrik Adolf (Dick) Öhrn, Karl Gustaf Greger Wittberg, Carl Wilhelm Höije, Thorolf G:son Hedborg, Adolf Daniel Hägg, David Theodor Lindblom, Oskar Fredrik Frithiof Lindemalm), Christian Johannes Lindblom, och sist i raden Jakob (Jack) Vilhelm Folcker. Bakom kameran fanns fotografen Ellen Claeson.

Fotografiet har signum: Fotogr saml Uppsala Idrott Hästsport
Se fotografiet i högupplöst version: Ridklubb i Upsala hösten 1904 där du även kan läsa vad det senare blev av de unga herrarna på bilden.

Text: Helena Backman
Fotograf: Ellen Claeson
Digital kopia: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vår minsta bok med svensk text

Föremål 230 av 400:
Miniatyrbok innehållande bönen Fader vår på olika språk, däribland svenska

I vår samling med svenska rariteter finns denna lilla miniatyrbok med texten till Fader vår tryckt på amerikansk och brittisk engelska, tyska, nederländska, spanska och svenska. För att kunna läsa texten krävs pincett och förstoringsglas.

en liten svart bok med ett guldkors på ligger jämte ett gem som är ca fem gånger större i höjd

Boken är bunden i svart skinn med ett guldkors och kantlinjer tryckta på främre pärmen och mäter inte mer än 3,5 x 3,5 mm. Därför har den lilla volymen ovan fått en egen kapsel i form av lite större bok för att inte komma bort i hyllan – en nysning är nog för att den ska komma på avvägar.

en hand håller en kaspel i form av en bok bunden i prickigt bokpapper och med ett knytsnöre över främre snittet

Detta minimala tryck utfördes på 1950-talet av Gutenberg Shop för att få inkomster till Gutenbergmuseet i Mainz. Museet har även låtit trycka upp andra miniatyrböcker i liknande format.

I våra samlingar finns två exemplar av detta lilla tryck, med hyllsignum: Sv. Rar. 10:706 respektive Sv. Rar. 10:773

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »