400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bokband (Sida 4 av 5)

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

Föremål 167 av 400:
Handskrift präntad på 1200-talet med hymner, tidigare ägd av franciskankonventet i Stockholm

Just nu pågår digitalisering av våra medeltida västerländska handskrifter som ingår i den så kallade C-samlingen. Häribland hittar vi en handskrift som tidigare ägts av franciskankonventet i Stockholm, dit den 1489 hade köpts in till konventets bibliotek av Canutus Johannis (latiniserad namnform för Knut Johansson). När Gustav Vasa konfiskerade landets klosterbibliotek hamnade den i kunglig ägo. Gustav II Adolf donerade sedermera denna och stora mängder andra beslagtagna böcker till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek 1621.

uppslag med noter präntade i svart, rött och blåttur handskriften

Handskriften innehåller hymner, och är troligen nedtecknad någonstans i Storbritannien, kanske på Orkneyöarna, under 1200-talets senare del.

bok bunden i röd pergament, nederst två stora hål där det förut suttit en kedja

Nederst på framsidan av pärmen ser vi spår efter den kedja som fäst volymen i biblioteket. Vi ser också en fyrkant utmed höger sida där det suttit ett beslag tillhörande ett spänne över främre snittet. Där ser vi tydligare hur det rödfärgade skinnbandet sett ut innan det blivit utsatt för slitage under årens lopp.

Handskriften har signum: C 233.
Se hela handskriften i högupplöst version: C 233 – Innocentius III: De miseria condicionis humanae / Hymner

Mer om denna handskrift kan du läsa i :
Andersson, Margarete & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 3. Uppsala, 1990, s. 122-125 med där anförd ytterligare litteratur

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Polsk makulatur

Föremål 166 av 400:
Polsk makulatur i  bindningen till en 1500-talsbok

Den lilla boken Physicae, seu de naturae philosophia institutio författad av Cornelius Valerius och tryckt på Plantins boktryckeri i Antwerpen år 1568 har kommit till oss på universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs donation av böcker hämtade från Jesuitkollegiet i Poznań. En notering på titelbladet skvallrar om dess tidigare ägare.

titelbladet till den lilla boken

Denna lilla skrift har fått ett enkelt pergamentomslag av återvunnet pergament, vilket blivit fodrat med polsk makulatur. Bindningen har alltså gjorts i Polen, med makulatur från Poznań, Kraków eller annan stad med boktryckerier på orten.

Pergamentbandet har vikts ut så att makulaturen i fodringen syns bra

Bak i boken har makulaturen i fodret lossnat från pergamentet, vilket gör att vi tydligt kan se både den medeltida latinska präntade texten och den makulatur som utgör fodringen. Det tryckta arket har inte skurits, utan visar hur texten tryckts på ett större ark före det skulle ha vikits, bundits samman med alla de andra arken med text i volymen och sedan skurits innan någon kunnat läsa boken.

närbild på makulatur med polsk text och en avklippt bild på en kvinna med astrologiska tecken omkring

Den lilla bilden visar en kvinna omgiven av astronomiska symboler, vilket kan göra oss nyfikna på vad boken handlar om. Ni följare som kan polska kan kanske göra er en klar uppfattning om innehållet redan av bilderna.

Även Valerius text har blivit läst och studerad. Understrykningar och marginalanteckningar visar på intresse för boken.

ett uppslag i boken med understrykningar och anteckningar i marginalen

Text och bild: Helena Backman

Musik inbunden i medeltida pergament

Föremål 164 av 400:
Musiktryck med madrigaler från 1629 med omslag av återanvänt pergament

Musiktrycket har titel Madrigali e canzonette … , innehåller musik av den italienske kompositören Pietro Francesco Garzi, och är tryckt i Venedig 1629.  Trots att trycket har snudd på 400 år på nacken, har det klarat sig bra till idag.  Förordet skrivet av Garzi inleds med en utsmyckad initial.  Andra initialer av olika slag inleder varje nytt musikstycke.

Förordets inledande initial, ett P med ett par små puttis i bakgrunden

Musiken är skriven för 2 till 5 röster och har texter på italienska.

titelbladet

Alldeles speciellt är även dess omslag av återanvänt medeltida pergament, med en krönt kvinnogestalt på bakre pärmens utsida.

Här kan du se hela trycket med sitt omslag i högupplöst version: Madrigali e canzonette…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Flamländskt bokband från 1500-talet

Föremål 162 av 400:
Bok bunden av Jacob Pandelaert

I bokbandssamlingen på Universitetsbiblioteket finns ett urval böcker utvalda utifrån sina bokband, vilka visar på olika bokbandsstilar från olika länder under olika tider. Som exempel från 1500-talets Nederländerna (fast det här rör sig om Belgien) finns här ett samlingsband bundet hos Jacob Pandelaert i Leuven. Boken är bunden i kalvskinn och pärmarna har en fyllning av papp. På bokbandets framsida finns en blindstämpel med Lucretia med dolken mot sitt bröst.  Över motivet finns Pandelaerts motto: ””Ingenium volens nihil non”, vilket ungefär kan översättas med ”Det sinne som ingenting vill [uppnår] intet”. Initialerna I.P. står för Jacob Pandelaert själv.

Lucretia med en dolk mot sitt bröst på en bok

Lucretia-stämpel

Baksidan har ett helt annat motiv, med ett mansansikte i profil under initialerna I.P. Kan det vara Jacob Pandelaert själv vi ser? Längst ned ser vi Kleopatra med ormen. Även här återkommer Pandelaerts motto.  På samtliga stämplar förekommer också initialerna efter den konstnär som utformat motiven.

Mansansikte och Kleopatra

Pandelaert är dock mest känd för sina Spes-band, så kallade efter den platta som avbildar en kvinnofigur omgiven av ord såsom ”spes” (”hopp”) och ”fides” (”tro”), även dessa med hans signatur I.P. Även ett sådant står i vår bokbandssamling, tätt intill det andra.

bok med en kvinnofigur instämplad

Spes-stämpel

Böckerna har nått Uppsala universitetsbibliotek genom Jesuitkollegiet i Poznań, som i sin tur fått dessa böcker av Stanisław Karnkowski (1520-1603). 

Text och bild: Helena Backman

 

Josef och Zuleika

Föremål 153 av 400:
Persisk handskrift med vackra miniatyrer från 1647

I universitetsbibliotekets samling med orientaliska handskrifter hittar du en vacker bok på persiska, präntad 1647. Den innehåller historien om Josef och Zuleika, en berättelse som även återfinns i Gamla testamentet i Bibeln och i Koranens tolfte sura. Där berättas det om Josef och den egyptiske hovmannen Potifars hustru, men hennes namn nämns aldrig. Denna berättelse är känd och spridd i många versioner och är även ett återkommande motiv i konsten

en miniatyr som visar en herde sittande med sin fårhjord vid vatten

I denna handskrift finns inte mindre än 22 miniatyrer med bilder ur berättelsen. Förutom dessa utsmyckningar är boken också inbunden i ett vackert pappband med blomdekor.

den främre pärmen med färggladsa blommor mot svart botten

Boken har signum: O Nov. 356
Hela handskriften och dess vackra miniatyrer kan du se i Alvin: Yūsuf va Zulaykhā

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Slitet bokomslag med skydd för snittet

Föremål 139 av 400:
Återvunnet pergament som skyddar bok från 1500-talet.

Makulerat papper och pergament har använts för att binda in nyare böcker ända från handskriftstiden. Här är ett trevligt exempel på hur man tagit vad man haft tillgängligt och bundit en bok med hjälp av pergamentfragment från olika präntade skrifter och andra handskrivna dokument. Den inbundna boken har titel  Der Römischen Kaiserlichen Maiestat erclärung, wie es der Religion halben im hailigen Reich biss zů ausstrag des gemainen Concili gehalten werden … och är tryckt i Augsburg 1548.

närbild på pergamentfragemnt från två olika skrifter insatta bredvid varandra

När vi ser närmare på inbindningen, kan vi hitta många intressanta detaljer.  I fodringen ser vi ett handskrivet dokument av något slag. Skillnaden mellan hur man förr präntade böcker och hur man skrev brev och personliga anteckningar är lika stor som mellan hur vi idag skriver texter på ordbehandlare och hur vi skriver för hand.

närbild på ett brev i en av pärmarnas insida

En klaff viks över och skyddar det främre snittet, så att man ledigt kunde bära med sig boken i en väska eller ficka utan att förstöra inlagan.

närbild på att man kan fälla upp en pergamentflik över främre snittet

Två stora bibliotek har markerat boken som sin. En hand har skrivit in boken i bibliotekskatalogen för Jesuitkollegiet i Braniewo och någon på Uppsala universitetsbibliotek har satt dit en stämpel i en tid närmare vår.

närbild på handskriven text samt en blå bläckstämpel

 

Text och bild: Helena Backman

Spelkort från 1500-talet funna i bokpärmar

Föremål 126 av 400:
Makulatur med spelkort från 1500-talet

Om man inte binder böcker i kraftiga träpärmar, behöver man någon form av fyllning i bindningen för att förstärka pärmarna. Oftast användes då träspån eller papper. Under tiden man tillverkade papper för hand, var detta en mycket dyr produkt. Till pärmfyllnad har man då ofta återanvänt papper som av någon anledning inte skulle sparas. Det kan exempelvis röra sig om gamla brev eller andra handlingar, eller makulatur från ett tryckeri, det vill säga tryck som av någon anledning inte kunde säljas. Bokbindare köpte ofta makulatur direkt av boktryckare.

När sådan makulatur kommer i dagen kan man hitta både det ena och det andra spännande materialet. När pärmen till boken Consilia sive responsa juris av Petrus Rebuffus, tryckt i  Venedig år 1588, av någon anledning undersöktes närmare under 1900-talet, tog man ur dess pärmar ut två ark med makulerade spelkort från  Hans Forsters verkstad i Wien. Forsters verksamhetstid inföll under senare delen av 1500-talet och hans namn och yrke, ”Forster Kartenmacher”, finns tydligt tryckt på arket.

ett helt ark med åtta spelkort, samt fyra avskurna

I stället för dagens hjärter, spader, klöver och ruter, har dessa spelkort symbolerna hjärta, bjällra, blad och ekollon, men är annars lika de spelkort vi använder idag. Baksidan har mönster av blommor i fält, ett mönster som lika gärna kunde ha använts på dagens spelkort.

detalj från baksidan med ett blommönster i fält

Spelkort av Hans Forster finns idag bevarade på British Library och sannolikt även på andra håll i samlingar i Europa.
De två arken på Uppsala universitetsbibliotek har signum Kulturhistoriska planscher Utl., Lek och spel

Du finner högupplösta bilder av båda makulaturarken i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Spelkort av Hans Forster

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Medeltida tygtryck på bokband

Föremål 101 av 400:
Bokband från 1430-talet med tryck på skinn

I bibliotekets handskriftssamlingar finns en bibelhandskrift i två delar som kommit hit som krigsbyte från domkapitlets bibliotek i Frombork ( Frauenburg) i Polen. Handskrifterna i dessa är utförda 1434 och 1436, och banden tycks vara samtida med sitt innehåll. De har signaturerna C 94a respektive C 94b. Mönstren på dessa båda bokband är inte identiska, men utförda med samma teknik – tryckta i svart färg på vitt pergament. Mönstrets figurer lyser i vitt, så det är alltså bakgrundens svärta som tryckts. Bokbeslag av ben skyddar ytan på bokbanden mot slitage.

detalj från ett av banden, ett liggande lejon

Detalj från C 94a

Mönstret på C 94b har en förlaga – en italiensk brokad i silver och rött från 1300-talets andra hälft, som har hittats i Skeppsås kyrka i Östergötland. Små variationer visar dock att det inte är exakt kopierat, möjligen kan det i så fall varit kopierad på fri hand efter originalet.

detalj av bokbandet med ett mönster av fåglar

Detalj från C 94b

Det finns en del importerade tygtryck från medeltiden bevarade i Sverige, men bokband med tygtrycksliknande mönster är sällsynta. Här har vi två exempel som verkligen lyser i ögonen bland de oftast mer dämpade banden i våra samlingar.

hela framsidan av pärmen på en av handskrifterna

C 94a

Mer att läsa om dessa bokband finns i:
Ingegerd Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverige, Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1942, s. 82-85.

Text och bild: Helena Backman

 

 

Två sidor av samma bok

Föremål 99 av 400:
Ett bokband från ca 1600 med två helt olika pärmdekorer

I bokbandssamling finns en spännande volym, som kommit till universitetsbibliotekets samlingar från Jesuitkollegiet i Poznań, troligen genom den svenske adelsmannen Klas Rålamb.  Den bok som blivit inbunden på detta vis är De rebus Eucharistiæ controversis av Claude De Sainctes (1525-1591), tryckt i Paris 1575.

detalj från titelbladet

En handskriven notering på titelbladet visar att boken blev inskriven i Jesuitkollegiet i Poznańs bibliotekskatalog 1603.

Boken har träpärmar överdragna med brunt skinn och har spår av tidigare spännen över främre snittet. Bakre pärmen har en riklig dekor av blind- och guldtryck, ett riktigt typiskt så kallat reformationsband. Ovanpå blindtryck har någon senare stämplat ett pärmexlibris i guld, tillhörigt en tidigare ägare, samt ägarens latiniserade namn: ”Albe[r]tus Emporinus” och årtalet 1588. På polska var hans namn Wojciech Emporyn (ca 1551-1603).

Men om vi vänder på boken visar den upp en helt annan framsida: Skinnet har blekts – dess mörkare färg syns i kanterna – och de dekorativa guldtryckta stämplarna här visar det tidiga 1600-talets formspråk. Att det inte rör sig om att skinnet har bytts ut framgår tydligt vid en närmare undersökning. Någon har i stället gjort om framsidan på det redan befintliga skinnet och pressat in denna helt nya dekor samt bokens titel. Här har vi alltså en bok som ger två helt olika intryck beroende på vilken sida man ser den ifrån.

framsidan av den i texten omnämnda boken med guldtryckt dekor

Vi vet inte vad som hänt – kanske man velat utplåna en tidigare dekor eller ett tidigare pärmexlibris, eller så har bokbandet lidit någon form av skada, som gjort denna renovering nödvändig. Bokstavstyperna med vilka Emporyns namn respektive titeln på framsidan är inpräglade är desamma. Oavsett anledningen till denna omvandling har en bokbindare lyckats mycket väl med att utplåna alla spår av den tidigare dekoren på främre pärmen. Frågan är snarare varför inte baksidan också fick en liknande ”ansiktslyftning”.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »