400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bokbandsstämplar

Halvvägs mot 400: Vackert bokband av Johan Öman

Föremål 200 av 400:
Vackert bokband till en tysk bibel bundet av bokbindarmästaren Johan Öman runt 1720.

Vi har nu kommit halvvägs mot det förestående 400-årsjubileet. Dessutom är vi halvvägs bland de föremål som får representera Uppsala universitetsbiblioteks samlingar och bibliotek i denna blogg. En sådan milstolpe känns lite speciell, och dagens föremål får därför bli något alldeles extra.

bild på hela framsidan av bokbandet, ett brunt skinnband översållat med guldstämplar i form av blommor, stjärnor, fåglar och annan ornamentik

Jag passar då på att välja en personlig favorit, ett fantastiskt bokband av Johan Öman, bokbindarmästare verksam i Stockholm under tidigt 1700-tal. Öman föddes i Grisslehamn 1677, flyttade till Stockholm där han arbetade först som lärling och senare i sin egen verkstad på Styckgjutaregatan. Stilen kallas för ”gyllenläderstil”, en praktfull syn med sin rika guldtryckta dekor av rullar och stämplar på skinn över tjocka träpärmar. Hela volymen har måtten 47,5 x 32,5 x 13 cm.

Själva bibeln som fått dessa underbara pärmar är tryckt i Nürnberg år 1700.

detalj av guldtryckt dekor i form av ett par små fåglar med näbbarna mot varandra

Denna bibel ingår i samlingarna på Leufstabiblioteket, en samling som just nu håller på att katalogiseras inom ett projekt med medel från Riksbankens jubileumsfond. Om samlingen och om projektet kan du läsa mer här: Leufstabiblioteket.

Hela bokbandet ur de flesta vinklar kan du se i digital form: Bokband: Biblia… 1700.

Text och bild: Helena Backman

Flamländskt bokband från 1500-talet

Föremål 162 av 400:
Bok bunden av Jacob Pandelaert

I bokbandssamlingen på Universitetsbiblioteket finns ett urval böcker utvalda utifrån sina bokband, vilka visar på olika bokbandsstilar från olika länder under olika tider. Som exempel från 1500-talets Nederländerna (fast det här rör sig om Belgien) finns här ett samlingsband bundet hos Jacob Pandelaert i Leuven. Boken är bunden i kalvskinn och pärmarna har en fyllning av papp. På bokbandets framsida finns en blindstämpel med Lucretia med dolken mot sitt bröst.  Över motivet finns Pandelaerts motto: ””Ingenium volens nihil non”, vilket ungefär kan översättas med ”Det sinne som ingenting vill [uppnår] intet”. Initialerna I.P. står för Jacob Pandelaert själv.

Lucretia med en dolk mot sitt bröst på en bok

Lucretia-stämpel

Baksidan har ett helt annat motiv, med ett mansansikte i profil under initialerna I.P. Kan det vara Jacob Pandelaert själv vi ser? Längst ned ser vi Kleopatra med ormen. Även här återkommer Pandelaerts motto.  På samtliga stämplar förekommer också initialerna efter den konstnär som utformat motiven.

Mansansikte och Kleopatra

Pandelaert är dock mest känd för sina Spes-band, så kallade efter den platta som avbildar en kvinnofigur omgiven av ord såsom ”spes” (”hopp”) och ”fides” (”tro”), även dessa med hans signatur I.P. Även ett sådant står i vår bokbandssamling, tätt intill det andra.

bok med en kvinnofigur instämplad

Spes-stämpel

Böckerna har nått Uppsala universitetsbibliotek genom Jesuitkollegiet i Poznań, som i sin tur fått dessa böcker av Stanisław Karnkowski (1520-1603). 

Text och bild: Helena Backman

 

Själens läkehus

Föremål 104 av 400:
Stämpel till universitetsbibliotekets pärmexlibris

Från 1710 och ungefär hundra år framåt användes detta speciella pärmexlibris vid inbindningen av universitetsbibliotekets böcker, eller som stämpel utanpå ett redan befintligt bokband. Detta exlibris utgörs av ett spegelmonogram med bokstäverna BV, vilket utläses som Bibliotheca Upsaliensis (egentligen Vpsaliensis), det vill säga Uppsala universitetsbibliotek.

fyra stämplar i olika storlek, två nya och två gamla, liggande på ett bord

Över monogrammet finns orden IATΡEION ΨΥΧHΣ (iatreion psyches), ett citat från Diodorus Siculus (56–36 f.Kr.). Detta brukar översättas som ”Själens läkehus” och anspelar på bibliotekets helande roll för människan.

den nytillverkade stämplen hållen mellan en tumme och ett pekfinger

Två gamla stämplar är utnötta genom flitig användning och två nya i samma format har tillverkats – på metallens lyster ser man skillnaden på långt håll. Idag används inte dessa stämplar lika flitigt, men i riktigt fina sammanhang är det bra att de finns till hands, exempelvis då biblioteket behöver en ny gästbok framöver.

Läs mer om detta exlibris på bibliotekets webbplats: Själens läkehus

Text och bild: Helena Backman

Drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Föremål 15 av 400

Stämpel till drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Bokbindare Roger Johansson visar här fram en monogramstämpel ur Carl Fr. Bernströms samling. Med denna stämpel har bokbindare på 1700-talet pressat in drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris på böcker som bundits in för hennes räkning.

Idag finns ett stor antal stämplar tillhörande Bernströms samling, totalt omkring 4000 stycken, i ett magasin på Uppsala universitetsbibliotek. Dessa har relativt nyligen kommit till biblioteket som en donation från Bokbindarmästareföreningen. Roger Johansson visar fram fler exempel ur samlingen.

bokbindare Roger Johansson står vid ett bord där han jut lägger fram ett urval stämplar

Här finns många stämplar som hört till medlemmar vid det svenska hovet under 1700- och 1800-talen, exempelvis här nedan drottningens stämpel jämte monogramstämplar för hennes make, Gustaf III, och son, sedermera kung Gustaf IV Adolf. Varje person har även stämplar i olika varianter och storlekar. Här finns även lösa hertig- och kungakronor.

stämplar för Gustaf den tredje, drottning Sofia Magdalena och Gustaf den fjärde Adolf

Förutom monogramstämplar finns stora mängder dekorstämplar för utsmyckning av bokband.

snirkliga metallstämplar ligger på rad

Vissa av stämplarna är hårt slitna av flitigt bruk, och bokbindaren behöver därför kunna tillverka nya, vilket sker med hjälp av matriser. I samlingen finns även matriser för andra ändamål, som de här nedan liggande i sin originalask.

metallmatriser liggande i fack i en träask

Denna bokbindarhistoriskt mycket intressanta samling ligger för närvarande nedpackad i lådor, men kommer förhoppningsvis att kunna packas upp och ordnas inom en nära framtid. Tills dess ligger stämplarna dock tryggt i sina kartonger under överinseende av  universitetsbibliotekets bokbindare, för att bevaras och finnas tillgängliga för forskning i framtiden.

Avbildade pärmexlibris och dess många varianter finns även att se i: Sjögren, Arthur, Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken, Stockholm, 1915.

Text och bild: Helena Backman