400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: boktryckarmärke

Narrskeppet

fägglatt träsnitt med ett skepp på havet fullt med narrar i narrmössor med åsneöron på
31 december, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 263 av 400:
Sebastian Brands Narrskeppet, tryckt i Basel 1506

Humanisten och teologen Sebastian Brands satiriska allegori på vers över samtidens laster utkom för första gången på tyska under titel Daß Narrenschyff ad Narragoniam år 1494. Boken blev en stor succé och trycktes upp i flera översättningar, som här en latinsk utgåva med titel Navis stultifera från 1506.

Boken beskriver ett skepp fullt av narrar på väg mot ”narrarnas paradis”, Narragonia. Genom de olika narrarna gestaltas olika typer av dårskaper, såsom den korrupte domaren, fyllot och den oduglige läkaren.

bild på en natt med åsneöron som bär hela världen, gestaltat av ett klot med en stad i, på sin rygg

Både den första och påföljande upplagor innehåller en stor mängd träsnittsillustrationer. Motivet med narrar inbjuder till humoristiska bilder och upptåg. I detta exemplar i våra samlingar är de allra flesta illustrationerna färglagda.

boktryckarens boktryckarmärke med två vapensköldar med initialer under en fågel

Denna upplaga är tryckt av Nicolaus Lamparter, som började som boktryckare i Basel 1503. Han lät trycka upp flera upplagor av storsäljaren Narrskeppet under sin verksamhetstid.

Signum: Ink. 31.193 8:o

Text och bild: Helena Backman

Vackert tryck från 1500-talet

detalj från sista bladet i trycket, där någon gjort en signatur i bläck
21 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 156 av 400:
Juridisk text i vackert tryck från 1500-talets början

Denna bok med juridiskt innehåll, Digestum novum, är tryckt i Paris 1535 av boktryckaren Yolande Bonhomme, verksam mellan 1522 och 1557. Yolande Bonhomme var dotter till boktryckaren  Pasquier Bonhomme, och gifte sig med boktryckaren Thielman Kerver. När hennes man dör 1522 fortsätter hon att driva boktryckeriet, och fortsätter att använda sig av sin mans boktryckarmärke, som synes på detta titelblad. det är itne svårt att förstå att hon velat fortsätta använda detta vackra märke med trädet omgivet av två enhörningar.

första sidan i volymen med bonhommes boktryckarmärke

 

Även om det nog inte är många av oss som kan ta till sig texten till fullo, är det en njutning bara att se det fina trycket. Den röda och svarta texten har tryckts var för sig. Det betyder att samma sida har tryckts två gånger i bokpressen. De två kolumnerna i mitten av sidan är själva huvudtexten, i de båda kolumnerna utmed sidorna består av tryckta kommentarer – och som synes har ytterligare anteckningar lagts till för hand. Understrykningar och noteringar i marginalen visar att texten lästs och fortsatt kommenteras.

en sida ur boken, dr en text i ett mittfält omges av text runt om. Initialerna är tryckta i rött, övrig text i svart.

Längst bak i boken har någon satt något som ser ut som personens namn. Kanske någon velat markera att boken blivit genomläst från pärm till pärm?
detalj från sista bladet i trycket, där någon gjort en signatur i bläck

Boken har hyllsignum: Obr. 73:146

Text och bild: Helena Backman

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

bredvid ett boktrykcarmärke på ett titelblad syns en handritad grön växt med gula blommor
30 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 150 av 400:
Målad blomma på titelblad

I ett exemplar av Homeros Odysséen, tryckt 1572, finns en tecknad och färglagd växt med hängande gula blommor på titelsidan. Vem som en gång målat detta lilla konstverk är idag okänt. Kanske gömmer sig namnet på denna person under det mörka fältet längst ned på sidan, där vi kan misstänka att det funnits någon form av ägarmarkering.

bild på hela titelbladet med titel och längst ned ett mrkt fält som troligen döljer något

Växten med sina färgglada blommor lyser i bjärt kontrast till träsnittet strax intill – boktryckarmärket för Theodosius Rihel, tryckare i Strassbourg, verksam under 1500-talets senare hälft och in på 1600-talets första decennium.

När Theodosius far Wendelin Rihel dog år 1555, övertog  han dennes boktryckeri tillsammans med sin bror Josias. Ett par år senare fortsatte Theodosius på egen hand, för att senare gå samman med sin svåger Samuel Emmel. Theodosius Rihels boktryckarmärke som vi ser på titelbladet ovan  föreställer den mytologiska figuren Nemesis. I ena handen håller hon i hästtyglar och bett, i den andra handen ett verktyg från en snickares verkstad. På den lilla pelaren under Nemesis fötter ser vi Rihels monogram. Detta boktryckarmärke är fullt av symbolik, som idag kan te oss främmande, medan de tecken och symboler som omger oss idag – allt från emojis till företagslogotyper – känns fullkomligt självklara.

Text och bild: Helena Backman

Sakral vokalmusik från 1581

främre bokpärmen av pergament till diskantstämman
20 juli, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)