400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: brev (Sida 3 av 3)

Ett vackert illustrerat brev från 1773

Föremål 102 av 400:
Fantasirikt illustrerat brev daterat 1773

I Wallers handskriftssamling, samlade av läkaren Erik Waller (1875-1955) och senare inköpt till Uppsala universitetsbibliotek 1955, finns en mängd brev skrivna av olika personer. Ett av de mest anslående är nog detta franska brev daterat 16 augusti 1773 i Courelles-Chaussy , vars första sidas ringlande text skapar konturerna av en man till häst.

hela första sidan av brevet, men en man till häst och små figurer i bakgrunden

Brevet är skrivet och tecknat av kirurgen Pierre-Innocent Guimonneau de la Forterie (1726-1794)  till hans vän Germain, även han kirurg. Detaljer i teckningen visar livet på landsbygden, ryttare och vilande herdar. Ett par skördar frukterna från ett träd. Det hela ser rätt så idylliskt ut.

närbild på deltaljer av ett fruktplockande par, man till häst samt en herde med sin hjord med får eller getter

Även på baksidan av samma blad, fortsättningen på brevet, finns tecknade detaljer, såsom ett par hägrar och ett par i gröngräset, ansatta av kolossala frugor. Kanske är det författaren själv som känner sig invaderad av dessa insekter.

ett par tecknade hägrar samt en man vilande i knät på en dam

Vill man läsa brevet i sin helhet, eller titta närmare på alla dess små detaljer, kan man se det i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Le courier metempsicosiste.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Äldsta brevet på svenska språket

Föremål 62 av 400:
Det äldsta bevarade originalbrevet på svenska språket

För en tid sedan kunde ni här i bloggen läsa om den äldsta boken tryckt på svenska språket. I våra samlingar finns även det äldsta bevarade  brevet skrivet på svenska språket. De tidigare originalbrev som finns bevarade av svenska skrivare är präntade på latin, som ju var kyrkans och de skriftlärdes språk även här i Sverige.

Detta äldsta brev är – som så ofta är fallet med de brev som bevarats långa tider – ett juridisk dokument: ett pantbrev utfärdat för Ingrid Magnusdotter år 1330. Om detta brev och mycket annat kan ni läsa mer om i vår tillfälliga digitala utställning Digitala Expo Rediviva. Utställningen innehåller smakprov ur utställningen Expo Rediviva på Carolina Rediviva, som nu är stängd för ombyggnad under 2017/2018.

närbild på vaxsigillen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Brevsamling efter en av Uppsalas främsta konstnärer

Föremål 59 av 400:
Arkivmaterial efter konstnären Mathilde Wigert Österlund

Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) var en av Uppsalas främsta konstnärer. På Uppsala universitetsbibliotek finns en efterlämnad brevsamling jämte utkast till brev av hennes hand. Bland brevskrivarna finns andra konstnärer verksamma under samma tid.

foto på kursare på konstakademien 1897-1898

Från Konstakademien 1897/98 – Mathilde stående på knä i förgrunden. Fotograf okänd.

I vår plattform Alvin hittar du fler foton där hon figurerar, bland annat som ovan tillsammans med kursare på Konstakademien i Stockholm 1897/98.

foto på mathilde wigert österlund vid sitt staffli

Mathilde Wigert Österlund kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd.

I Uppsala universitetsbibliotek finns även arkivet efter hennes make John Österlund, även han konstnär.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Donerade handlingar i metallskrin

Föremål 25 av 400
Professor Sigurd Ribbings efterlämnade papper i metallskrin

Som bloggens föregående inlägg visat, kan arkiv ha lämnats in till universitetsbiblioteket i stora lårar, eller som idag vanligtvis i flyttkartonger. Men ibland kommer arkivhandlingar i mer behändiga behållare.

Ett metallskrin som lämnats in till handskriftssamlingarna av dödsboet efter häradshövdingen Gustaf Ribbing (1849-1942) bär den ingraverade texten ”Efterlämnade papper efter professor Sigurd Ribbing” över lockets handtag. Sigurd Ribbing (1816-1899) var professor i teoretisk filosofi i Uppsala 1850-1885. Vid sidan av filosofin ägnade han sig även åt politik som kommunalpolitiker och riksdagsman. Med denna koppling till Uppsala universitet är det naturligt att hans efterlämnade papper idag finns på universitetsbiblioteket.

Bilden visar det öppnade skrinert, där det ligger handskrivna papper från sent 1800-tal

I skrinet ligger bland annat föredragsanteckningar av Sigurd Ribbings hand från föreläsningar hållna av professor Erik Gustaf Geijer (1783-1847) i början av 1840-talet. Här finns även mer privata papper, bland annat brev, sorterade efter relationen till avsändaren. En särskild mapp har fått påskriften: ”Bref från universitetskamrater och enskilda vänner”. För den som är intresserad av att komma privatpersonen Sigurd Ribbing närmare, kanske en sådan här mapp har ett mer intressant innehåll än övrigt innehåll.

närbild på handskriven fras på en pappersmapp: bref från universitetskamrater och enskilda vänner

Text och bild: Helena Backman

 

 

Postväska med chiffer från 1700-talet

Föremål 3 av 400
Postväska med chiffer från 1700-talet

En grön postväska i läder med stadigt lås och synbara spår av en mängd lacksigill väcker nyfikenhet. Det vackra fodertyget med gyllene kungakronor visar att den varit använd i mer upphöjda sammanhang än en vanlig, enkel postväska – och dess innehåll tyder på att posten som den transporterat innehöll känsliga uppgifter.

bild på papper med handskriven text som ligger i väskan

Idag hamnar ibland politiker i blåsväder när de skickat sin e-post på oförsiktiga sätt och riskerat att läcka statshemligheter. Under 1700-talet var det heller inte ovanligt med postspionage, inte minst av brev som sändes över gränserna. Att post av statsmakten systematiskt lästes igenom är belagt redan från medeltidens Frankrike, och under 1700-talet var det ett spritt och välkänt bruk i stora delar av Europa. Diplomater och politiker som hade anledning att sända brev med känsligt innehåll mellan länder försökte därför skydda sina handlingar, bland annat med hjälp av chiffer som byttes ut med jämna mellanrum. Risken var dock ständigt överhängande att någon skulle lyckas dechiffrera texterna ändå, eller att någon inblandad person skulle sälja nycklarna för egen vinning.

foto av handskrivet papper med chiffernyckel

Den på universitetsbiblioteket bevarande postväskans innehåll har varit en hjälp till att chiffrera och dechiffrera texter. Här finns nycklar i form av tabeller och metallplattor med hål i, vars funktion kan ha haft något med att göra att läsa ut dolda meddelanden. Vi kan bara ana hur olämpligt det varit om dessa nycklar hamnat i orätta händer.

postväskan med en metallplatta med hål i ovanpå

Väskan med sitt innehåll finns idag i våra handskriftssamlingar med signum: F 474.

Mer att läsa om dåtidens postspioneri och hur det påverkade svenska diplomater och politiker finns att läsa i:
Behre, Göran, Postspionaget under 1700-talet, i: Scandia 2008, s. 292-319.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »