400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Charles De Geer

Botaniskt verk med extramaterial

Föremål 304 av 400:
En pressad växt i Olof Rudbeck den yngres exemplar av Campus Elysii

Uppsalaprofessorn och Olof Rudbeck den äldres stora projekt att avbilda världens alla växter Campus Elysii eller Glysis wald tog en ända med förskräckelse. Vid den stora stadsbranden i Uppsala den 15 maj 1702 gick Olof Rudbeck den äldres bibliotek upp i rök. Vid tillfället hade Rudbeck över 7000 graverade stockar, som skulle användas för att trycka de träsnitt som skulle illustrera verk, vilka också gick förlorade i lågorna. Två delar hade dock hunnit tryckas – och en volym som innehåller bägge dessa delar har ägts av sonen Olof Rudbeck den yngre. De allra flesta av de målade förlagorna till dessa stockar klarade sig dock – till dessa återvänder vi vid ett senare tillfälle i bloggen.

Ett avlängt grässtrå vilar på ett vitt papper ovanpå en uppslagen sida i boken

Den torkade växten har en lapp med notering på stjälken, och vilar här på ett syrafritt papper.

Mellan bladen i denna volym återfinns även en del växtfragment. Här kan vi se ett strå när vi bläddrar i den digitala kopian av boken som finns fritt tillgänglig på nätet.

en sida i boken med träsnittsillulstrationer av några gräs och beskrivande text

I den digitala kopian visar påföljande bild hur sidan ser ut utan det pressade strået.

Detta exemplar tillhör Leufstabiblioteket, vars tidigare ägare Charles De Geer köpte en hel del böcker, tryckta och handskrifter, både av och efter Olof Rudbeck den yngre.

Här ser du bägge delarna av Campus Elysii i digitala kopior i Alvin:
Campus Elysii [Del 1]
Campus Elysii [Del 2]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Målade insekter på sina värdväxter

Föremål 267 av 400:
En volym med tecknade och färglagda insekter på sina värdväxter av entomologen Charles De Geer

I Leufstabiblioteket ingår denna bok från mitten av 1700-talet med pennteckningar av Charles De Geer (1720-1778), färglagda i akvarell. Färgerna är välbevarade och starka, och gör växter och fjärilar rättvisa. Liksom alla handskrifter och värdefulla tryckta böcker har dessa flyttats över till Uppsala universitetsbibliotek, för att där ha bättre bevarandeförhållanden i klimatanpassade lokaler.

en vit fjäril med svarta prickar på vingarna vid blommande krasse i orange

Trots att det är blommor och blad som kanske lyser och mest i ögonen, är det detaljrikedomen hos insekterna som står i fokus för Charles De Geer.

någon typ av mal på en ringblomma i orange

Sin inspiration har han säkert fått från förebilder som Maria Sibylla Merian, exempel på hennes avbildningar av insekter på sina värdväxter finner du i Erucarum ortus, utgiven i Amsterdam 1717. Vårt exemplar finns i digital kopia att se här: Erucarum ortus.

Signum för boken med De Geers insekter: Leufsta MS 38

Se hela volymen med alla sina teckningar: Målade insekter med sina värdväxter, I-XXXIII

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Anteckningar och provenienser i Leufstabiblioteket

Föremål 225 av 400:
Charles De Geers familjebibel med inskrivna familjeuppgifter

Just nu pågår ett projekt där de tryckta böckerna i Leufstabiblioteket katalogiseras och beskrivs i sin helhet. Inom detta projekt dokumenteras även spår av bruk och tidigare ägare i volymerna, och i dessa fall digitaliseras delar av böckerna där sådana uppgifter förekommer.

Biblioteket har tillhört herrgården på Lövstabruk, och började byggas upp av bruksägaren  Charles De Geer (1720-1778) och fortsatte utökas av hans son. I biblioteket finns en stor Karl XII-bibel där Charles De Geer nedtecknat familjeuppgifter, där bröllopet med Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787) inleder, följt av födslar inom familjen. Uppgifter om faddrar vid barnens dop visar hur släkt och vänner till familjen deltagit i varandras närmaste kretsar.

bild av främre pärmen av bibeln, i bruntskinn med en mängd guldtryckta växtrankor och spetsmönster i kanterna på boken

Även bokbandet till denna bibel har blivit dokumenterat med digitala bilder, eftersom det är ett riktigt praktexemplar, utfört av bokbindaren i Stockholm Johann Friedrich Klemm. Se alla dess detaljer i digital form: Bokband till Biblia, thet är all then heliga skrift på swensko…

Än så länge är endast ett litet antal provenienser ur Leufstabiblioteket dokumenterade i bild i digital form, men fler kommer det att bli allteftersom projektet avlöper. De proveniensbelägg som finns i digital form idag hittar du i Alvin, tillsammans med information om de böcker som de ingår i.

Bibeln har signum: Leufstasaml. F 74

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Avhandling bunden i blått sidentyg

Föremål 180 av 400:
Akademisk avhandling inbunden i ljusblå siden-droguet med små prickar.

En tunn, tryckt avhandling har fått ett extra iögonfallande omslag. Bandet är täckt med ett enfärgat sidentyg i ljusblått med ett vävt mönster av prickar. När en avhandling fått ett så här stiligt bokband rör sig om ett exemplar som var avsett att skänka bort som gåva till någon betydelsefull person.

Avhandlingen är Carl von Linnés Dissertatio entomologica, bigas insectorum sistens, quam divinis auspiciis, framlagd i Uppsala 1775 med Andreas Dahl (1751-1789) som respondent. Charles de Geer är en av de personer som fått en tillägnan i avhandlingen, och det är han som fått motta detta speciellt vackert inbundna exemplar. Avhandlingen ingår nämligen i Leufstabiblioteket, nu tillhörigt Uppsala universitetsbibliotek, där Charles De Geers böcker finns bevarade.

uppsalg med den tryckta hälsnignen till charles de geer och titeln på avhandlingen

Tyget som använts till bandet är en typ av tyg som haft många användningsområden. En liknande droguet med samma mönster – här sitter prickarna bara lite glesare – återfinns som fodertyg i en gul kappa magasinerad på Linnémuseet i Uppsala. Kappan är pelisse i siden-satin som sägs ha tillhört Linnés hustru Sara Elisabeth, mn av snittet att döma är den troligen sannolikt tidigast 1810-tal, och har i så fall snarare tillhört någon av döttrarna. Benämningen drouget syftar på den teknik tyget är vävt i, och under 1700-talet finns svenska manufakturer som tillverkar drogueter. det är inte känt varifrån just dessa tyger kommer, men i familjen von Linné fanns ett flertag plagg i droguet med olika mönster, många av dem är också just blå.

foto på en kappa på ett bord, upplagd så att det blå sidenfodretsyns

Text: Helena Backman och Annika Windahl-Pontén
Bild på avhandlingen: Helena Backman
Bild på fodret: Annika Windahl-Pontén

 

Fågel på graverad kopparplåt

Föremål 115 av 400:
Kopparplåt med fågel till Charles De Geers verk Mémoires pour servir a l’histoire des insectes

Redan tidigare har här visats föremål ur Leufstabiblioteket, ett privatbibliotek från 1700-talet och 1800-talets början, som idag ägs av Uppsala universitetsbibliotek. Charles De Geer (1720-1778), entomologen och bruksägaren till Lövstabruk, är den som började bygga upp detta bibliotek. Som insektsforskare gav han ut ett digert verk om insekter i sju volymer mellan åren 1752 och 1778 med titel Mémoires pour servir a l’histoire des insectes, till vilka han lär framställa kopparstick som illustrationer.

foto på en trälåda med kopparplåtar på högkant, två kopparplåtar ligger framme

Kopparplåtarna som användes vid tryckningen av dessa illustrationer finns bevarade än idag. Dessa är fortfarande i privat ägo, men har deponerats här på Uppsala universitetsbibliotek i sina ursprungliga trälådor.

Bland dessa finns denna kopparplåt av en fågel, som dock inte återfinns i Mémoires pour servir a l’histoire des insectes. Den som framställt denna plåt är Johan Hedmarck (1703-1754), som förutom gravör även var miniatyrmålare.

sju trälådor med kopparplåtar stående på varandra

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)