400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: cirkus

Teckningar av friherre Klingspor

Föremål 366 av 400:
Teckningar av Fredrik Philip Klingspor från tiden runt sekelskiftet 1800

Bland bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns några få teckningar av friherre Fredrik Philip Klingspor (1761-1832). Här finner vi bland annat ett porträtt i blyerts av riksrådet Fredrik Sparre (1731-1803) med Nordstjärneorden på bröstet. Den lilla noteringen ”frappant” antyder att porträttet ska vara slående likt.

Vi finner också en teckning av ett halsbrytande cirkusnummer – om detta verkligen är en avbildning eller en symbolisk bild låter jag vara osagt.

två män håller i en ring, genom vilken en kvinna till häst hoppar

Du hittar detta och mer material med anknytning till Klingspor i digital form i databasen Alvin: Fredrik Philip Klingspor

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Marionett-teater-balett med anledning av Internationella dockteaterdagen

Föremål 286 av 400:
Marionett-teater-balett med mera på cirkusaffisch från 1884

Idag är det Internationella dockteaterdagen, och spår av sådana skådespel hittar vi på en och annan cirkusaffisch i samlingarna. Här en affisch som utlovar marionett-teater-balett under sin föreställning år 1884.

text som beskriver vad som kommer hända på scenen under Mordet på den ryske kejsaren

Men mycket mer bjuds under denna föreställning. Ingenting lämnas här åt fantasin – beskrivningen av vad som kommer att visas i de tre tablåerna under titel ”Mordet på ryske kejsaren” gör att vi redan från början vet hur det kommer att sluta, om inte rubriken gav ledning nog. Idag ser vi kanske inte lika många attentat återgivna av ambulerande teatersällskap – men antagligen långt fler än 1880-talets cirkus- och teaterbesökare, nu då många liknande attentat blir dramatiserade och i varje detalj skildrade på film och tv.

två träsnitt på en man som på sina fötter balanserar ett litet barn

De enda avbildningarna på affischen visar dock så kallad ”Guttapercha-gymnastik”, som utfördes av den italienske cirkusdirektören själv, antipodisten Meurk, och på fötterna jonglerade han sin son Jean. Både herr och fru Meurk kom från Italien och utövade främst pantomim- och marionett-teater. Med sina nio barn turnerade de med eget teatersällskap. Jean fick som vuxen en annan karriär, nämligen som bondkomikern ”Ola i Knäppåsen”, som vilken han ändå fortsatte att sminka sig som clown och uppvisa en och annan cirkuskonst.

Hela affischen i högupplöst version finner du här: Stor ny Konst-Representation.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Clownen Max bortskänker levande gris

Föremål 249 av 400:
Cirkusaffisch för Cirkus Renard

Cirkusdirektör för den danska Cirkus Renard var Max Renard (1865-1945). Max var född som Maximilian (Erechim) Fuchs i Simpferopel på Krim. Han kom senare att kalla sig Max Renard (vilket precis som Fuchs betyder Räv, men låter stiligare). På sin turné under 1890-talet kom cirkusen till Sverige. Vi kan misstänka att det är direktören själv som är Clown Max på bilden på affischen, som här har lånat ut sin höga clownhatt till den gris som ska ges bort till den som fångar grisen i svansen.

bild på hela affischen

Denna affisch ä endast en av en mängd cirkusaffischer som nyligen blivit digitaliserade ur universitetsbibliotekets samlingar: Svensk affischsamling : cirkusaffischer

Affischen har signum: Svensk affischsamling cirkusaffischer (mapp) [Renard]
Du kan se och ladda ned en högupplöst version av affischen här: Cirkus Renard

en detalj från affischen där det står att cirkusen köper upp grisar

Text: Helena Backman
Bild : Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Konstrytteri på cirkus

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman