400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: donationer

Katekes donerad av Johan Hinrich Lidén

Föremål 379 av 400:
Den sista boken som Johan Hinric Lidén donerade till Uppsala universitetsbibliotek

Akademikern Johan Hinric Lidén (1741-1793) är kanske främst känd som den man som sammanställt en bibliografi över svenska avhandlingar, ett verk som använts flitigt vid de allra flesta forskningsbibliotek i Sverige sedan dess publicering.

I ett exemplar av Läro-Bok i Christendomen, tryckt i Norrköping 1792, tackar utgivaren J. Lindblom sin vän Lidén. Här har även den dåvarande bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Pehr Fabian Aurivillius funnit anledning att notera att just denna bok är den sista som Lidén donerade till universitetsbiblioteket före sitt frånfälle. Noteringen lyder:

”Af professor Lidéns utmärkta kärlek och frikostighet emot Upsala Academias Bibliothek, var denna bok det sista profvet, den han några dagar före sin död d. 23 Apr. låtit förseglas, för att mig å Bibliothekets wägnar tillställas. P. F. Aurivillius.”

På främre pärmens insida finns Lidéns eget exlibris inklistrat, ett exlibris som återfinns i många böcker i universitetsbibliotekets samlingar.

Exlibris Bibliotecæ Lidenianæ

Detta är endast ett enstaka exempel på alla de böcker som Lidén skänkte till biblioteket. På samma sätt har andra donatorer genom åren från 1621 och in i nutid skänkt böcker, kartor, bilder och arkiv, och mycket annat till universitetsbiblioteket, och på så sätt byggt upp samlingar som ingen institution i världen skulle ha kunnat köpa in på egen hand.

Katekesen har hylluppställning: Sv. Teol. Katek.

Text och bild: Helena Backman

Band donerat av Sofia Albertina

Föremål 243 av 400:
Bönbok donerad till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina

En vackert inbunden bönbok i silver och andra material har donerats till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina (1753-1829). Till boken hör även ett fodral klätt i röd sammet. En stor del av av hennes privata boksamling finns annars nu på Staatsbibliothek zu Berlin.

en lapp i boken på franska från Sofia Albertina

I denna bok finns ett hopvikt blad, där hon  på franska skriver att hon skänker boken till våra samlingar, och berättar hur denna bok gått i släkten. Kanske var det just bokbandet som fick prinsessan att tänka just på universitetsbiblioteket som värdig mottagare.

ett graverat titelblad med titel och bilder på en trädgård

Bokens titel är Das heilige Bet-Haus für fromme Kinder Gottes… och är tryckt 1683.

Text och bild: Helena Backman

En gåva från Lord Carteret med nyhetsvärde

Föremål 214 av 400:
Ett exemplar av Camdens Britannia från 1722 med dedikation från Lord Carteret

Att bokdonationer haft ett nyhetsvärde står klart då vi ser vad vår kollega Alex Alsemgeest hittat i nederländska tidningar från 1700-talets början. Här nämns nämligen att den engelske Lord Carteret, tidigare ambassadör i Sverige, år 1722 skänkt två stora verk till Uppsala universitet, varav ett är en engelsk upplaga av William Camden’s Britannia, tryckt i London samma år. Här nämns också att de var bundna i påkostade band med förgyllda snitt. Att detta stämmer kunde Alex se med egna ögon i vår specialläsesal på Carolina Rediviva. På insidorna av både främre och bakre pärmen finns en dedikation från Lord Carteret pressad i guldtryck.

En man sittande med en uppslagen bok framför sig i en läsesal

Alex Alsemgeest med en volym av Camdens Britannia i specialläsesalen på Carolina Rediviva

Se tidningsnotis från 1722 och läs mer om gåvorna i Alex Alsemgeests egen blogg: Material evidence of a donation to Uppsala University in 1722

Text: Helena Backman (på underlag från Alex Alsemgeest)
Bild: Helena Backman

Album med vykort och bokmärken

Föremål 81 av 400:
Grönt vykorts- och bokmärkesalbum från tidigt 1900-tal

I vårt förra inlägg utlovade en titt in i de båda album med vykort och bokmärken som Uppsala universitetsbibliotek fått som del av en större donation av Charlotte Pearson på 1950-talet. Här finns främst engelska kort, eftersom donatorn var av brittisk börd.

ett uppslag med fyra inklistrade vykort med blommotiv, med bokmärken med blommor och flickor klistrade runt om

Vi ser här exempel på vykort med anledning av högtidsdagar och helger, såsom jul, nyår och påsk. Kring de inklistrade korten sitter ibland bokmärken med passande motiv, vilka gör en del av de båda albumens uppslag mycket färgsprakande.

uppslag med vykort med motiv från vinter och vår

Albumen visar en stor variation av motiv, och visar det tidiga 1900-talets stil och mode i illustration. Vi finner här nedan ett engelskt påskkort – ett passande motiv just denna vecka. Glad påsk, alla läsare!

bild på ett påskkort med ett fågelbo med ägg i med videkissar omkring

Albumet med grön pärm kan du även bläddra i genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Miss Pearson’s album

Text och bild: Helena Backman

Charlotte Pearsons generösa donation

Föremål 80 av 400:
Ett vykorts- och bokmärkesalbum donerat av Charlotte Pearson

Den engelska damen Charlotte Pearson, hemmahörande i Higher Brixham, South Devon, testamenterade 1957 all sin egendom till Uppsala Universitet för att där  användas ”för med Universitetsbibliotekets sammanhörande ändamål”. Bland den av hennes kvarlåtenskap som hamnade i Universitetsbibliotekets samlingar fanns detta vackra album i blå klot. Trots att albumets guldpräglade text säger ”Christmas cards”, innehåller detta album vykort även från andra tider på året, samt bokmärken som dekorerar ytorna kring hälsningarna. Ytterligare ett album följde med till biblioteket. Bilder ur båda dessa album följer i ett senare blogginlägg.

pearson på däcket till ett fartyg, glatt leende med en liten hund på armenDessa båda album utgör alltså bara en del av den generösa donation som inkom till Uppsala universitetsbibliotek 1958. Charlotte Pearson lämnade även efter sig en mängd personliga fotografier. Till biblioteket har även inkommit andra bilder, såsom en liten skissbok med utkast till teckningar och några skissartade akvareller av Pearsons hand, vilka visar på en konstnärlig ådra.

På fotografierna ser vi henne ofta med husdjur eller på resande fot – eller som på bilden här bredvid bådadera, på resa på däcket till ett kryssningsfartyg med en söt liten hund i famnen. Inte sällan ler hon stort på bilder tillsammans med andra.

Men här på Universitetsbiblioteket är hon främst ihågkommen för att de medel som hon testamenterade till Uppsala Universitet och som år 1968 lade grunden till en av Universitetet instiftad stipendiefond, som än idag delar ur resestipendier till anställda inom Uppsala universitetsbibliotek: Fröken Charlotte Pearsons stipendiefond. Vi kan därför säga att vi fortsätter hennes resor.

ungdomsporträtt av pearson tillsammans med stilig ung man i uniform

Bland hennes efterlämnade fotografier finns ett vackert ungdomsporträtt, enligt fotografen Brogis stämpel taget i Florens. Om den uniformsklädde mannen på bilden vet vi intet, vad vi vet är att Charlotte Pearson levde ogift.

Den koppling hon hade till Uppsala universitet och Universitetsbiblioteket lär ha varit att hon var god vän med den tidigare överbibliotekarien Gert Hornwall (1911-2002).

akvarellskiss av violer i ett grönt kärl

Text och bild: Helena Backman

 

Adresslapp på personarkiv i trälår

Föremål 24 av 400
Adresslapp på personarkiv i trälår från 1951

När arkiv kommit in till Uppsala universitetsbibliotek, har de levererats i koffertar, lådor, väskor eller vad annat man funnit lämpligt att frakta materialet i. Ett stort personarkiv skickades till universitetsbiblioteket 1951, och ankom till Carolina Rediviva den 18 september, i två stora trälårar. Adresslapparna sitter fortfarande kvar, och visar också att avsändaren ville att materialet skulle förbli oöppnat i 20 år.

en stor trälår, som står på en platta med hjul på

Detta kallas här för att materialet är spärrat, och betyder att ingen får titta på det innan denna tid löpt ut. Det är upp till inlämnaren att sätta detta villkor, och biblioteket – om vi tar emot materialet – att se till att villkoret efterlevs. I somliga fall kan inlämnaren ge sin tillåtelse att vissa personer får titta på materialet innan denna tidsfrist löpt ut, men biblioteket får inte göra några sådana undantag efter eget bevåg. De personer som donerat arkivmaterial hit kan alltså vara trygga med att ingen tar del av inlämnat material i förtid.

Men då tidsfristen löpt ut kan lådor och koffertar öppnas, och arkivarierna som arbetar vid Universitetsbiblioteket kan sätta igång med att förteckna innehållet, allteftersom det hinns med.

ett upplåst lås på en trälår

Text och bild: Helena Backman