400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: dräkthistoria

Färgsprakande stambok

Föremål 222 av 400:
Johann Gastels rikligt illustrerade stambok från tiden 1591-1616

Genom det projekt som katalogiserat och digitaliserat universitetsbibliotekets stamböcker under de senaste åren finns detta rikligt illustrerade exemplar nu tillgängligt i digital form. Johann Gastel, född i Augsburg, hade med sig denna stambok på bildningsresa i Europa. Han var senare verksam som läkare. I sin stambok har han samlat en mängd tillskrifter, ofta med vackert målade familjevapen, men även en och annan karikatyr eller annan illustration.

ett uppslag med vapensköld och kvinna i röd klänning

På vänster sida vapensköld, och på höger sida en dam med hornfrisyr och solfjäder i handen.

Här finns tillskrifter från personer i städer som Augsburg, Dillingen, Konstantinopel, Padua, Venedig, Florens, Rom, Genua, Passau, Salzburg och Ferrara. Här finns även ett antal studier av dräkter, målade i gouache, som ger oss en bild av modet i Italien kring sekelskiftet 1600.

på vänster sida en ung man och på höger sida en vapenskäld i orange och svart

På vänster sida en ung man med blomma i handen, till vänster en vapensköld.

Stamboken har signum: Y 55
Du kan se samtliga blad i denna stambok här: Johann Gastels Stammbuch

Mer om denna stambok kan du läsa här: Davidsson, Åke, 1981, ”Stamboken. Poesialbumets och gästbokens föregångare”, Ett urval ur Carolina Redivivas samlingar. (Uppsala universitetsbiblioteks utställningskataloger, 9). Uppsala. S. 21f.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Avhandling bunden i blått sidentyg

Föremål 180 av 400:
Akademisk avhandling inbunden i ljusblå siden-droguet med små prickar.

En tunn, tryckt avhandling har fått ett extra iögonfallande omslag. Bandet är täckt med ett enfärgat sidentyg i ljusblått med ett vävt mönster av prickar. När en avhandling fått ett så här stiligt bokband rör sig om ett exemplar som var avsett att skänka bort som gåva till någon betydelsefull person.

Avhandlingen är Carl von Linnés Dissertatio entomologica, bigas insectorum sistens, quam divinis auspiciis, framlagd i Uppsala 1775 med Andreas Dahl (1751-1789) som respondent. Charles de Geer är en av de personer som fått en tillägnan i avhandlingen, och det är han som fått motta detta speciellt vackert inbundna exemplar. Avhandlingen ingår nämligen i Leufstabiblioteket, nu tillhörigt Uppsala universitetsbibliotek, där Charles De Geers böcker finns bevarade.

uppsalg med den tryckta hälsnignen till charles de geer och titeln på avhandlingen

Tyget som använts till bandet är en typ av tyg som haft många användningsområden. En liknande droguet med samma mönster – här sitter prickarna bara lite glesare – återfinns som fodertyg i en gul kappa magasinerad på Linnémuseet i Uppsala. Kappan är pelisse i siden-satin som sägs ha tillhört Linnés hustru Sara Elisabeth, mn av snittet att döma är den troligen sannolikt tidigast 1810-tal, och har i så fall snarare tillhört någon av döttrarna. Benämningen drouget syftar på den teknik tyget är vävt i, och under 1700-talet finns svenska manufakturer som tillverkar drogueter. det är inte känt varifrån just dessa tyger kommer, men i familjen von Linné fanns ett flertag plagg i droguet med olika mönster, många av dem är också just blå.

foto på en kappa på ett bord, upplagd så att det blå sidenfodretsyns

Text: Helena Backman och Annika Windahl-Pontén
Bild på avhandlingen: Helena Backman
Bild på fodret: Annika Windahl-Pontén

 

Magnus Erikssons landslag

Föremål 135 av 400:
Magnus Erikssons landslag, handskrift från ca 1430

Kring mitten av 1300-talet fick Sverige för första gången en gemensam landslag, efter att tidigare ha haft olika lagböcker för respektive landslag. Vi kan se det som ett led i att Sverige utvecklats från mindre riken till den gemensamma nation som vi är idag. Eftersom denna gemensamma lag tillkommit på uppdrag från Sveriges dåvarande kung Magnus Eriksson, har han fått ge lagen sitt namn.

Det mest iögonfallande – för den som inte är specialist inom området juridik i allmänhet eller äldre lagar i synnerhet – är de målningar som illustrerar lagbokens delar. Även för den som inte förstår det juridiska innehållet finns här något att hämta.

en kvinna i rödprickig klänning handlar av en köpman vid sitt bord

”Köpmålabalken” – en kvinna vid en köpmans bord, där han bjuder ut sina varor

Bilderna är intressanta ur många synvinklar. De visar tidens  mode, såsom spetsiga skor och snitt på kläderna. Herrarnas hosor kunde ha olika färg på respektive ben, något vi sällan ser på byxor idag. Damerna har ärmar, som blir allt vidare ju närmare handen de kommer.

en man och en kvinna delar ett arv mellan sig

”Ärvdabalken” – en bror och en syster delar upp ett arv mellan sig

Flera av illustrationerna i handskriften har dramatiska motiv, med personer som just mördar, mördas eller dör genom olycka. Handskriftens sista bild visar vad som händer en man dömd efter överträdelse mot Tjuvabalken, som är den del av lagboken som bilden illustrerar. Han har med förbundna ögon blivit hängd i en uppbyggd galge av trä.

en man med förbundna ögon har blivit hängd

”Tjuvabalken”

Fortfarande är forskningen levande kring denna handskrift, nya aspekter och kunskaper ökar vår förståelse inte bara för handskriften i sig, utan dess tillkomsthistoria och det samhälle i vilken den präntades.

Mer om handskriften kan du läsa på universitetets webbplats: Magnus Erikssons landslag

Se och läs hela handskriften i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Magnus Erikssons landslag

Text: Helena Backman
Foto: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Signum: B 68

Sveriges nationaldag 2017

Föremål 98 av 400:
Litografi med svenska folkdräkter, tryckt 1866.

Ur boken Sverige: illustrerad handbok för resande och derjemte ett minne för dem som besökt landet,  utgiven under redaktion av  Gustaf Thomée i Stockholm 1866, hämtar vi en passande bild till dagen idag, Sveriges nationaldag, tillika svenska flaggans dag. Dagen firas till minne av att det var den 6 juni 1523 som Gustav Vasa valdes till kung i Sverige, samt att man den 6 juni 1809 antog en ny regeringsform som gällde fram till år 1974. De svenska folkdräkterna på bilden visar dräkter från Vingåker, Helsingland, Skåne och Dalarna.

Fler illustrationer av folkdräkter kan ses i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder av folkdräkter ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad genom Alvin)