400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: föreläsningsanteckningar

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

Föremål 100 av 400:
Föreläsningsanteckningar från 1480-talet

I en volym i Universitetsbibliotekets samlingar finns de äldsta föreläsningsanteckningar som kan knytas till universitetet, nedtecknade på 1480-talet.

detalj från volymens första sida

Ägaren till denna volym har skrivit sitt namn på försättsbladet. Han hette Olaus Johannis (Olle Johansson) Guto, och som tillägget efter namnet anger kom han från Gotland. Efter studier i Uppsala blev han senare munk i Vadstena, dit han tog med sig denna volym. Därifrån har den så småningom återvänt till Uppsala. Handskriften som är nedtecknad på latin innehåller bland annat tankar av Aristoteles, och omfattar totalt 304 handskrivna blad, varav Olaus Johannis har skrivit de flesta.

närbild på medeltida namnteckning

Åtminstone två andra händer har också antecknat i volymen. Mest iögonfallande är dock den förklarande teckning som enligt notering tycks nedpräntad av en Olaus Thorstani (Olle Torstensson).  Bilden föreställer Aristoteles och Albertus Magnus i samspråk och visar var i kroppen olika själsförmögenheter sitter enligt medeltidens läroplan.

hel sida med två män i profil vända mot varandra med förklarande texter omkring

Dessa anteckningar har signum: C 599.

Hela volymen finns att läsa och se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: C 599 – Aristoteles. Petrus Olavi

Mer finns att läsa i: Piltz, Anders (red.), Studium Upsalense: specimens of the oldest lecture notes taken in the mediaeval University of Uppsala, Univ., Uppsala, 1977.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Donerade handlingar i metallskrin

Föremål 25 av 400
Professor Sigurd Ribbings efterlämnade papper i metallskrin

Som bloggens föregående inlägg visat, kan arkiv ha lämnats in till universitetsbiblioteket i stora lårar, eller som idag vanligtvis i flyttkartonger. Men ibland kommer arkivhandlingar i mer behändiga behållare.

Ett metallskrin som lämnats in till handskriftssamlingarna av dödsboet efter häradshövdingen Gustaf Ribbing (1849-1942) bär den ingraverade texten ”Efterlämnade papper efter professor Sigurd Ribbing” över lockets handtag. Sigurd Ribbing (1816-1899) var professor i teoretisk filosofi i Uppsala 1850-1885. Vid sidan av filosofin ägnade han sig även åt politik som kommunalpolitiker och riksdagsman. Med denna koppling till Uppsala universitet är det naturligt att hans efterlämnade papper idag finns på universitetsbiblioteket.

Bilden visar det öppnade skrinert, där det ligger handskrivna papper från sent 1800-tal

I skrinet ligger bland annat föredragsanteckningar av Sigurd Ribbings hand från föreläsningar hållna av professor Erik Gustaf Geijer (1783-1847) i början av 1840-talet. Här finns även mer privata papper, bland annat brev, sorterade efter relationen till avsändaren. En särskild mapp har fått påskriften: ”Bref från universitetskamrater och enskilda vänner”. För den som är intresserad av att komma privatpersonen Sigurd Ribbing närmare, kanske en sådan här mapp har ett mer intressant innehåll än övrigt innehåll.

närbild på handskriven fras på en pappersmapp: bref från universitetskamrater och enskilda vänner

Text och bild: Helena Backman