400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: förvaring

Bokkartong från Hasse W. Tullberg

Föremål 355 av 400:
Bokkartong tillverkad av Hasse W. Tullberg i Stockholm

Den som arbetar på bibliotek med några år på nacken känner nog igen denna typ av bokkartong, för förvaring av papper, småskrifter eller hela böcker. En särskild variant var utformad för lappkataloger och andra register. Idag anser vi nog att materialet i dessa kartonger inte är helt optimalt för förvaring under flera hundra år, men det tar tid att allt efter hand byta ut dem mot modernare kapslar.

Bokkartongen har formen av en bok med marmorerade snitt.

Hasse W. Tullberg (1844-1929) hade en bakgrund inom bokhandeln, och startade sedermera egen förlagsverksamhet. År 1888 flyttade han denna till Stockholm, och startade med tiden även boktryckeri och även denna kartongtillverkning. På 1920-tiden gav han sig även in i filmbranschen. Hans namn kommer leva länge kvar på Uppsala universitetsbibliotek, eftersom vi ofta har det för ögonen i våra magasin.

Text och bild: Helena Backman

Donerade handlingar i metallskrin

Föremål 25 av 400
Professor Sigurd Ribbings efterlämnade papper i metallskrin

Som bloggens föregående inlägg visat, kan arkiv ha lämnats in till universitetsbiblioteket i stora lårar, eller som idag vanligtvis i flyttkartonger. Men ibland kommer arkivhandlingar i mer behändiga behållare.

Ett metallskrin som lämnats in till handskriftssamlingarna av dödsboet efter häradshövdingen Gustaf Ribbing (1849-1942) bär den ingraverade texten ”Efterlämnade papper efter professor Sigurd Ribbing” över lockets handtag. Sigurd Ribbing (1816-1899) var professor i teoretisk filosofi i Uppsala 1850-1885. Vid sidan av filosofin ägnade han sig även åt politik som kommunalpolitiker och riksdagsman. Med denna koppling till Uppsala universitet är det naturligt att hans efterlämnade papper idag finns på universitetsbiblioteket.

Bilden visar det öppnade skrinert, där det ligger handskrivna papper från sent 1800-tal

I skrinet ligger bland annat föredragsanteckningar av Sigurd Ribbings hand från föreläsningar hållna av professor Erik Gustaf Geijer (1783-1847) i början av 1840-talet. Här finns även mer privata papper, bland annat brev, sorterade efter relationen till avsändaren. En särskild mapp har fått påskriften: ”Bref från universitetskamrater och enskilda vänner”. För den som är intresserad av att komma privatpersonen Sigurd Ribbing närmare, kanske en sådan här mapp har ett mer intressant innehåll än övrigt innehåll.

närbild på handskriven fras på en pappersmapp: bref från universitetskamrater och enskilda vänner

Text och bild: Helena Backman

 

 

Adresslapp på personarkiv i trälår

Föremål 24 av 400
Adresslapp på personarkiv i trälår från 1951

När arkiv kommit in till Uppsala universitetsbibliotek, har de levererats i koffertar, lådor, väskor eller vad annat man funnit lämpligt att frakta materialet i. Ett stort personarkiv skickades till universitetsbiblioteket 1951, och ankom till Carolina Rediviva den 18 september, i två stora trälårar. Adresslapparna sitter fortfarande kvar, och visar också att avsändaren ville att materialet skulle förbli oöppnat i 20 år.

en stor trälår, som står på en platta med hjul på

Detta kallas här för att materialet är spärrat, och betyder att ingen får titta på det innan denna tid löpt ut. Det är upp till inlämnaren att sätta detta villkor, och biblioteket – om vi tar emot materialet – att se till att villkoret efterlevs. I somliga fall kan inlämnaren ge sin tillåtelse att vissa personer får titta på materialet innan denna tidsfrist löpt ut, men biblioteket får inte göra några sådana undantag efter eget bevåg. De personer som donerat arkivmaterial hit kan alltså vara trygga med att ingen tar del av inlämnat material i förtid.

Men då tidsfristen löpt ut kan lådor och koffertar öppnas, och arkivarierna som arbetar vid Universitetsbiblioteket kan sätta igång med att förteckna innehållet, allteftersom det hinns med.

ett upplåst lås på en trälår

Text och bild: Helena Backman

Tecknade serier på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 21 av 400
Dragkapsel till serietidningar

Serietidningar har oftast varit tunna och med ostadiga omslag, vilket gör att de lätt vikts, böjs och blir missformade om man bara ställer dem rakt upp och ned på en hylla eller stoppar ned dem i en halvfull tidskriftssamlare. Eftersom man på de stora forskningsbiblioteken ständigt tänker på långsiktigt bevarande, har dragkapseln varit en trotjänare. Mellan två kartongskivor sammanhållna med bomullsband har man kunnat skydda broschyrer och andra tryck utan fasta pärmar. Att man enkelt kan anpassa en sådan kapsel efter hur stor bunt med tryck som man vill förvara mellan skivorna gör den flexibel och skyddar trycken.

Men man har förr om åren ofta använt kartong som inte riktigt lämpat sig för detta ändamål, och man har därför alltmer övergått till samlare och kartonger av syrafri kartong istället. Men på biblioteket finns ändå ett oräkneligt antal dragkapslar i bruk idag, och lånar du fram en serietidning från mitten av 1900-talet, så kommer den ofta från just en sådan.

I just denna dragkapsel ligger serietidningen  Putz und Patz, den tyska versionen av den svenska serietidningen Tuff och tuss och deras vänner, som kom ut på Serieförlaget från 1953. Ansvarig utgivare var Gösta Knutsson, mest känd för böckerna om Pelle Svanslös.

Tuff och tuss är en av de tecknade serier som kan ni se i den serieutställning som öppnar den 10 september kl.  14 i utställningshallen på Carolina Rediviva. Välkommen hit till KABOOM!! Tecknade serier – kul, kult eller kultur? Ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek. Utställningen pågår fram till den 4 januari 2017.

foto av utställningssalen på carolina rediviva där serietidningar skymtar i väggmontrar

Text: Helena Backman
Bild från utställningen: Magnus Hjalmarsson