400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: fotografier (Sida 3 av 4)

Ridklubb i Uppsala hösten 1904

Föremål 248 av 400:
Fotografi av ryttare och ridmästare på ridklubb i Uppsala år 1904.

Ett fotografi i universitetsbibliotekets bildsamlingar visar en grupp ryttare till häst på ridklubb i Uppsala året 1904. Att de hör till universitetet kan vi genast se på studentmössorna, detta i en tid när mössorna verkligen bars av studenterna, och ridhjälmen inte var obligatorisk. Längst till vänster står akademistallmästaren själv i hög hatt. Fortfarande finns det en akademistallmästare och ridklubb vid Uppsala universitet, vilket du kan läsa om här: Uppsala Akademiska Ridklubb.

näbild på herarna på fotografiet

Personerna på bilden är som synes namngivna – från vänster dåvarande akademistallmästare Petrus Nordström, därefter till häst Sven Wilhelm Sundin, Jakob Fredrik Adolf (Dick) Öhrn, Karl Gustaf Greger Wittberg, Carl Wilhelm Höije, Thorolf G:son Hedborg, Adolf Daniel Hägg, David Theodor Lindblom, Oskar Fredrik Frithiof Lindemalm), Christian Johannes Lindblom, och sist i raden Jakob (Jack) Vilhelm Folcker. Bakom kameran fanns fotografen Ellen Claeson.

Fotografiet har signum: Fotogr saml Uppsala Idrott Hästsport
Se fotografiet i högupplöst version: Ridklubb i Upsala hösten 1904 där du även kan läsa vad det senare blev av de unga herrarna på bilden.

Text: Helena Backman
Fotograf: Ellen Claeson
Digital kopia: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fotografier från Brasilien i Salomon Henschens arkiv

Föremål 246 av 400:
Kolorerat fotografi av ett papayaträd från 1860-talets Brasilien, taget av läkaren Salomon Henschen

Läkaren och sedermera professorn i Uppsala Salomon Henschen gjorde många medicinska studier, och är mest känd för sina arbeten om nervsystemets sjukdomar. Han var bland annat den förste som beskrev fenomenet dyskalkyli.

Förutom medicin ägnade han sig även åt botaniska studier i Brasilien på 1860-talet. Det är från hans vistelse där som ett antal foton finns bevarade i hans personarkiv, som idag finns på Uppsala universitetsbibliotek. Fotografiet ovan avbildar ett papayaträd. En okänd man har fastnat på bild vid dess fot, vilket gör att vi uppfattar trädets storlek. Fotografiet är färglagt för hand, vilket gjort att detaljerna inte framgår så tydligt som på andra foton som lämnats orörda.

I arkivet finns även en del fotografier över platser. Fotografiet över Rio de Janeiros hamn visar många stora segelfartyg liggande för ankar.

svartvitt foto över hamnen i Rio de Janeiro

Rio de Janeiros hamn år 1868.

Se samtliga fotografier ur Salomon Henschens arkiv: Bilder i Salomon Henschens arkiv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Slakteripersonal under sent 1800-tal

Föremål 210 av 400:
Grupporträtt av personalen vid Berges slakteri i Uppsala under senare delen av 1800-talet

På detta fotografi ser vi personalen vid Berges slakteri, taget någon gång under det sena 1800-talet. Den som är hemma i modets svängningar kan troligen datera detta foto närmare, baserat på klänningarnas snitt och de korta slagen på herrarnas kavajer. Tyvärr har vi endast namnet på en enda person på bilden, den första kvinnan sittande till höger anges som ”Fru Melchert” på det kartongark som fotografiet är uppklistrat på.

detlaj från fotot på Fru Melchert

Denna bild är hämtad ur universitetsbibliotekets bildsamlingar, där det finns en särskild avdelning för bilder som visar ”Uppsala Folkliv och yrkesgrupper”. I denna avdelning hittar vi fotografier från orten som visar oss arbetsplatser och vardagslivet på gator och torg från senare delen av 1800-talet och framåt. Här finns alltså spår av firmor som inte längre finns kvar, med dess dåvarande personal antingen i arbete eller som här uppställda för gruppfotografering.

Här finner du detta fotografi i högupplöst version: Slaktare Berges personal

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Studentmössor på Valborg

Föremål 194 av 400:
Fotografi på valborgsfirande studenter efter mösspåtagningen

Vi ses väl i Carolinabacken idag?

Som alla studenter i Uppsala känner till, är en av Valborgsmässofirandets stora höjdpunkter den gemensamma mösspåtagningen nedanför Carolina Rediviva, där universitetets rektor leder påtagningen på slaget klockan 15. Som synes på denna bild är det inte bara uppsaliensiska eller svenska studenter som är välkomna, utan här deltar även personer från andra universitet.

foto på tre kvinnor och en man, alla i studentmössor, två av dem vanliga svenska studentmössor, de andra tv svarta från sina respektive länder

På detta fotografi från 1947 ur våra samlingar ser vi Tanja Sealborn från Nederländerna, Michéle Cazaux från Frankrike, Signe Larsson från USA och den svenske studenten Lennart Oldenburg. Fotografen är okänd – känner du till vem som tagit bilden, blir vi glada om du hör av dig till oss på biblioteket, så att vi får reda på detta.

En högupplöst kopia av bilden finner du här: Studenter på Valborg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fysiker i arbete vid 1900-talets början

Föremål 151 av 400:
Fotografi från laboratorium på Fysikum

På bilden ser vi forskare i arbete i vad som kallades ”Stora rummet” i laboratoriet på Fysikum. Fotografiet är taget av fysikern Arvid Odencrants (1881-1959), som var verksam vid Uppsala universitet vid tiden. Senare gick han vidare till att bli docent i vetenskaplig fotografering vid Stockholms högskola från 1919, därefter professor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Förutom en del fotografier tagna inne på Fysikum, finns även hans efterlämnade papper idag på Uppsala universitetsbibliotek.

Dessa bilder visar tydligt hur långt utvecklingen kommit under de senaste 110 åren. Bilderna visar en påtagligt fysisk och mekanisk arbetsmiljö. Inte kunde fysikerna vid denna tid ana att något som dagens datorer skulle underlätta arbetet kring beräkningar och analyser.

en kvinna läser av en barometer på en vägg och två män arbetar med var sin maskin

”Barometerobservation och kapacitetsbestämning”

Fler fotografier visar andra rum på Fysikum under 1900-talets första årtionde och det arbete som genomfördes där.

två kvinnor- sittande i ett laboratorium

”Kvadrantelektrometer och kikareförstoring”

I databasen Alvin finns även betydligt fler fotografier tagna av Arvid Odencrants, tagna i den svenska fjällvärlden, fotografier som idag finns på Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet. Se samtliga fotografier tagna av Arvid Odencrants.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ellen Claeson, fotograf i Uppsala

Föremål 147 av 400:
Porträttfoto taget av fotograf Ellen Claeson från 1900-talets första hälft

porträtt av Ellen ClaesonEn anonym kvinna med ett barn fotograferades någon gång under 1900-talets första hälft av fotografen Ellen Claeson (1878-1961), verksam i Uppsala med ateljé på Östra Ågatan 17 och  filial i Dannemora. I universitetsbiblioteket finns en del av hennes fotografier som kommit in på olika vägar till våra bildsamlingar, inte minst bland våra visitkortsfotografier. Här finns även ett porträtt på Ellen Claeson själv, taget på 1950-talet av fotograf Gunnar Sundgren.

Ida Norrby iförd doktorshatt hållande sitt doktorsdiplom

Ellen Claeson ägnade sig främst åt porträttfotografering, här har hushållspedagog Ida Norrby (1869-1934) blivit avporträtterad iförd doktorshatt och diplom, sannolikt i samband med att hon blev hedersdoktor i medicin vid Uppsala universitet 16 september år 1927.

Claesons logotyp med sina girlanger visar det tidiga 1900-talets stilideal, så även personerna som avporträtterats med hennes kamera. Se fler av hennes foton i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ellen Claesons fotografier

Ellen Claesons logotyp

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Skulptören Ida Mattons fotografier

Föremål 137 av 400:
Fotografi av Ida Matton i arbete i ateljén i Paris kring sekelskiftet 1900

På ett fotografi från någon gång kring sekelskiftet 1900 ser vi den svenska skulptören Ida Matton (1863-1940) i arbete i ateljén på 233, Rue de Faubourg Saint-Honoré, i Paris. Konstverket som hon arbetar på är skulpturen ”Dolce far niente”. Efter studier i Stockholm hade hon fortsatt att studera i Paris, och blev kvar där som verksam konstnär under större delen av sitt liv. Förutom skulptur målade hon även landskap. 

Matton stående bredvid en skulptur av en flicka i naturlig storlek

Ida Matton i arbete med skulpturen Förgät mig ej, ca 1891

I universitetsbiblioteket finns brev och annat arkivmaterial som Matton lämnat efter sig. Här finns även de fotografier som hon hade i sin ägo, varav några återger henne i arbete.

Fotografierna finner du i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder i Ida Mattons arkiv

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

 

Gunnar Wennerberg 200 år

Föremål 132 av 400:
Daguerrotyp med Gunnar Wennerberg från 1840-talet

Idag 2 oktober 2017 firar vi att det var 200 år sedan Gunnar Wennerberg (1817-1901) föddes i Lidköping. Detta firar vi på universitetsbiblioteket med att visa ett urval bilder med anknytning till honom: 200-årsjubilaren Gunnar Wennerberg.

Wennerberg hade många strängar på sin lyra; han var politiker och ämbetsman, och var under perioder ecklesiastikminister och satt i första kammaren. Han var också skald och tonsättare, och var ledamot både i Svenska Akademien och Kungliga Musikaliska Akademien.

Här i Uppsala är minnet av honom kanske främst kopplad till studentlivet, tack vare Gluntarna, en samling sånger som skildrar livet för studenterna i Uppsala.  Denna musik skrev han under 1840-talet, under samma tid då detta porträtt är taget. Om Gluntarna kan du läsa mer i nästkommande inlägg i bloggen.

en gråsuddig bild av en man i stärkkrage, kravatt och nästan axellångt hår i sidbena, inom en svart ram
Det finns många avbildningar av Gunnar Wennerberg bevarade, inte minst här på universitetsbiblioteket. De flesta fotografierna avbildar dock en äldre Wennerberg, eftersom han föddes innan fotograferingstekniken börjat utvecklas på allvar.

Fotografen bakom detta tidiga porträtt var Johan Wilhelm Bergström. Bergström var verksam bland annat som daguerrotypist i Stockholm, och tog många porträttbilder, men även stads- och landskapsvyer. Då han 1845 besökte Uppsala, tog han den första nu kända fotografiska avbildningen av staden.

Se bilden på Wennerberg i högre upplösning: Gunnar Wennerberg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Student för 106 år sedan

Föremål 123 av 400:
Fotografi på universitetsstudenter 1911

Du som är ny student i Uppsala kan känna dig som en del av universitetshistorien – många har studerat i Uppsala före dig, och många kommer efter. Utbildningsideal har ändrats genom tiderna, så även behörighet och moden. Exempelvis var det först på 1870-talet som kvinnor fick studera vid universitetet, detta efter kungligt beslut.

ett svartvitt foto på sex unga damer i studentmössor och hellånga dräkter i en trädgård

Du som inte studerar eller studerat i Uppsala kanske är nyfiken på hur studenten av idag ser ut. Så var även en okänd fransk dam år 1911 – på baksidan av detta fotografi står nämligen skrivet: ”Sept. 1911 – En fransk dam ville veta hur studentskan av idag såg ut. Därför hopsamlades en morgon: Ingrid Reuterskiöld, Polly Fryklund (nyväckt), Beth Hennings, Eva Andén, Elin Odencrantz, Märta Tamm i trädgården Järnbrogatan 2.”

Du ser detta fotografi i högupplöst version genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Grupporträtt av studentskor 1911.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vackert fotoalbum från 1800-talets slut

Föremål 112 av 400:
Fotoalbum för visitkortsfotografier från slutet av 1800-talet

Det finns en stor mängd fotoalbum på universitetsbiblioteket, inte minst från slutet av 1800-talet då porträttfotograferingen slog igenom på bred front. Det blev under 1860-talet och framåt populärt att låta ta porträttfotografier och låta göra foton stora som visitkort att dela ut, samla och byta. Fotoalbum utformades för att passa dessa fotografier, som oftast hade samma standardformat.

ett fotoalbum med fyra violliknande blommor i rosa och grönt mot brun botten

Ett sådant album är registrerat som Essén album nr 2. Just detta album är vackert utformat med mönster av violer. Ett guldfärgat metallspänne håller albumet förslutet.

närbild på ett fyrkantigt spänne i guldfärgad metall

I detta album finns många fotografier på personer varav många delar efternamnet Sjövall, och vi kan förmoda att detta varit något man ofta bläddrat i under årens lopp tillsammans med släkt och vänner.

uppslag med foton istoppat i fickor i albumet

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »