400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Gotland

Gotlandskarta från 1600-talet

detalj av gottlandskarta med kompassros utanför kusten
29 mars, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 288 av 400:
Handritad karta över Gotland från år 1646 av Johan Fredrik Meijer

I kartsamlingarna på universitetsbiblioteket finns denna vackra handritade karta av ingenjören och kartografen Johan Fredrik Meijer (1616?-1647) från 1646, då han skickats till Gotland för att där upprätta kartor över ön i sin helhet och över Visby. Gotland hade bara ett par år dessförinnan blivit svenskt. Arbetet tog Meijer endast fem månader, och som vi ser är inte landskapet framställt i minsta detalj.

hel karta över gotland

Den första korrekt uppmätta kartan över Gotland framställdes först 1729 efter lantmätningar under sent 1600-tal och framåt.

Mer att läsa:
Philip, Arne, ”Johan Fredrik Meijer : fästningsbyggare och kartör av Carte von Gottlant A:o 1646”, Gotländskt arkiv 65(1993), s. [67]-88.

Kartan hör till Kungl. Vetenskaps-Societetens i Uppsala samlingar, och är deponerad på Uppsala universitetsbibliotek.

Se hela kartan i högupplöst version: Carte von Gottlant

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Säves Gotländska samlingar

det handskrivna titelbladet i den första volymen
16 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 190 av 400:
Handskrift med upptecknade folkminnen från Gotland av Pehr Arvid Säve

Redan tidigare i bloggen har vi nämnt den gotländske kulturhistorikern och konstnären Pehr Arvid Säve ((1811-1887), då som upphovsman till en stor samling avbildningar från Gotland: Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder.

Här på universitetsbiblioteket har vi även sex handskrivna volymer i folioformat med hans noterade folkminnen insamlade på Gotland under senare delen av 1800-talen. Dessa volymer utgör en stor lokalhistorisk och etnografisk skatt i text och bild.

Här finns bland annat en mängd nedtecknade sägner och sagor, såsom här noteringar om kämpar och kämpe-jungfrur, det vill säga jättar. Där har Säve nedtecknat att jättarna på Gotland – precis som på fastlandet – troddes ha kastat stenblock mot kyrkor, då de irriterats av kyrkklockornas ringande.

handskrivna rader om kämpar och kämpar-jungfrur av Säves hand

Nedtecknad sägen av Säves hand med kommentarer i marginalen

Där textbeskrivningar inte räcker till har Säve skissat bilder med stor detaljrikedom. Här har han avbildat ett föremål som sannolikt från början varit en schackpjäs och hört till en större uppsättning pjäser, men som kommit på avvägar och hamnat i skomakarskrået i Visbys ägo.

tecknad avbildning av en kung ur ett schackspel, sittande på en tron med krona på huvudet

En schackpjäs enligt notering tillhörig Skomakareämbetet i Visby.

Inventeringar av detta slag är av enormt folkminneshistoriskt värde. Nu finns samtliga sex volymer i digitala kopior, fritt tillgängliga för forskning eller – för den historiskt och etnografiskt intresserade – ren nöjesläsning: Gotländska samlingar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

detalj från en teckning av två manshuvuden i profil som tittar på varandra
12 juni, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 100 av 400:
Föreläsningsanteckningar från 1480-talet

I en volym i Universitetsbibliotekets samlingar finns de äldsta föreläsningsanteckningar som kan knytas till universitetet, nedtecknade på 1480-talet.

detalj från volymens första sida

Ägaren till denna volym har skrivit sitt namn på försättsbladet. Han hette Olaus Johannis (Olle Johansson) Guto, och som tillägget efter namnet anger kom han från Gotland. Efter studier i Uppsala blev han senare munk i Vadstena, dit han tog med sig denna volym. Därifrån har den så småningom återvänt till Uppsala. Handskriften som är nedtecknad på latin innehåller bland annat tankar av Aristoteles, och omfattar totalt 304 handskrivna blad, varav Olaus Johannis har skrivit de flesta.

närbild på medeltida namnteckning

Åtminstone två andra händer har också antecknat i volymen. Mest iögonfallande är dock den förklarande teckning som enligt notering tycks nedpräntad av en Olaus Thorstani (Olle Torstensson).  Bilden föreställer Aristoteles och Albertus Magnus i samspråk och visar var i kroppen olika själsförmögenheter sitter enligt medeltidens läroplan.

hel sida med två män i profil vända mot varandra med förklarande texter omkring

Dessa anteckningar har signum: C 599.

Hela volymen finns att läsa och se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: C 599 – Aristoteles. Petrus Olavi

Mer finns att läsa i: Piltz, Anders (red.), Studium Upsalense: specimens of the oldest lecture notes taken in the mediaeval University of Uppsala, Univ., Uppsala, 1977.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

En lång gotlänning på turné

detlaj från affisch, med ordet jätten i stort format
5 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 46 av 400
Affisch för ett uppträde kring sekelskiftet 1900

Kring sekelskiftet 1900 roade man sig på andra sätt än idag. Cirkusar och uppträden på marknader turnerade runt landet för att bjuda på märkvärdigheter. En del personer kunde genom sina speciella särdrag göra detta till en källa för sin försörjning. En affisch tryckt på grönt papper gör reklam för några dagars uppträdande av ”Världens största man”, jätten Edman från Gotland. Biljettpriset om 35 öre motsvarar idag ca 20 kronor, ett rätt billigt nöje.

detalj från affischen med närbild på bild på Gustaf Edman

Gustaf Edman  (1882-1912) kom från Burs på Gotland. Han är till dags dato troligen den längste svensk som blivit uppmätt. Med sina 242 cm är han idag listad på elfte plats i Guinness rekordbok för sin längd. Skaparna bakom affischen har lagt ytterligare några decimeter till denna längd för att öka intresset från allmänheten. På affischen framhävs också att man även har tillfälle att se ”den kvinna som har haft mod att gifta sig med jätten öfver alla jättar”. Edman hade uppenbarligen sällskap av sin hustru Anna Regina på turnén, och kanske även sonen Gustaf.

bild på hela affischen, tryckt på grönt papper

Affischen finns tillgänglig i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Världens största man, den svenske jätten herr Gustaf Edman från Gotland jämte hans hustru.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder

Färglagd teckning där man ser fyra män arbeta i en ruin i Visby, med en kyrkoruin och husgavlar i bakgrunden
5 september, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 20 av 400
Teckning av Pehr Arvid Säve med motiv från Visby 1864.

Kulturhistorikern och gotlänningen Pehr Arvid Säve (1811-1887) har i ord och bild beskrivit Gotland genom tiderna. På den färglagda teckningen ovan har han avbildat ett pågående arbete på Mellangatan i Visby år 1864, en ögonblicksbild för oss att ta del av idag.

Säve har efterlämnat en stor mängd teckningar och målningar, främst med motiv från Gotland. Avbildningar av fornminnen från inventeringar ingår bland dessa, såsom runstenar och ruiner. En större samling av Säves bilder finns idag på universitetsbiblioteket i Uppsala. Andra bilder finns kvar på Gotland på Gotlands fornsal, ett museum som han själv varit initiativtagare till.

En blyertsteckning nedan visar en vy över Visby sedd från ”M. Herlitz trädgård” daterad 1847. Bilder som dessa dokumenterade hur Visby såg ut vid mitten av 1800-talet.

en teckning föreställande en trädgård i visby där en dam ochtvå små barn befinner sig

Vissa av hans bilder föreställer historiska vyer, såsom akvarellen av Hansgatan i Visby nedan, där han infogat personer i ålderdomlig dräkt för att passa till de byggnader som de omges av – och som till stor del står kvar än idag.

akvarell föreställande Hansgatan i Visby, mellan ålderdomliga hus går ett par klädda i renässansdräkt

En stor mängd digitaliserade teckningar och målningar av Pehr Arvid Säve från samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns fritt tillgängliga genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Uppsala universitetsbibliotek finns idag i Visby som en del av Almedalsbiblioteket, och vi har där som uppgift att förse forskare och studenter vid Campus Gotland med litteratur och andra resurser. Därför är det något alldeles extra att ha dessa verk i våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar