400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: gravyrer (Sida 1 av 2)

Saint-Barthélemy den 16 mars 1878

svenska segelfartyg utanför en hamn
16 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 391 av 400:
Bild ur tidningsartikel om överlämnandet av kolonin Saint-Barthélemy den 16 mars 1878

Idag den 16 mars år 1878 överlämnade Sverige den tidigare svenska kolonin ön Saint-Barthélemy till Frankrike. Ön, som ligger i den karibiska ögruppen Små Antillerna, hade då varit svensk koloni sedan 1784, alltså knappt hundra år.

Bilden publicerades i Ny Illustrerad Tidning, nr. 17, den 27 april 1878. Du ser en högupplöst kopia av bilden här: St. Barthélemys öfverlemnande till Frankrike den 16 mars 1878

Några år tidigare, år 1866, publicerade Ny Illustrerad Tidning även detta collage av vyer från Saint-Barthélemy och dess huvudstad Gustava.

I databasen Alvin finner du även kartor över ön ur våra samlingar: Kartor över Saint-Barthélemy.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Amore pacis – karta över Tyskland

kartans kartusch i närbild med två lejon och texten Amore Paces
6 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 387 av 400:
Karta över Tyskland med omgivningar under Trettioåriga kriget

En karta med titeln Amore Pacis i våra samlingar är utförd efter Westfaliska freden år 1648 och visar slagen under Trettioåriga kriget. Längst upp på kartan ser du det svenska riksvapnet flankerat av två krönta lejon. Här finns även de olika generalerna och deras slag listade, däribland en uppräkning av de svenska generalerna och deras regementen.

Detalj från kartan med en lista över de svenska generalerna som deltog i trettioåriga kriget

I samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns en vackert utförd karta, ritad av Carl Heinrich von der Osten på uppdrag av kvartermästare Cornelius von dem Busch. Trycket är därefter utfört ca 1649-1650 i Frankfurt am Main i ett tryckeri tillhörigt Matthäus Merian d.ä. (1593-1650).

hela kartan över tyskland

Kartan har signum: Kartor Historiska Nyare tiden Särsk. delar Största format.
Du kan se kartan i högupplöst digital kopia: Amore pacis

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Det första verket om idrottsmedicin

detlaj från bokens rygg med titeln skriven i bläck
4 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 373 av 400:
Girolamo Mercuriales De arte gymnastica från 1500-talet

Bland våra äldre tryckta böcker i medicin finns ett exemplar av De arte gymnastica av den italienske läkaren Girolamo Mercuriale. Verket utkom för första gången 1569, och betraktas som det första verket i idrottsmedicin.

tre män i höftskynken klättrar i rep, bakom dem balanserar två män på lina

Mercuriale studerade antikens syn på diet, motion och hygien, och det som med moderna ögon kan betraktas som sjukgymnastik.

två par män brottas på marken och har fast varandra i grepp om armar och ben

Detta exemplar av Mercuriales verk är tryckt i Venedig 1573. Illustrationerna visar sportande antika herrar, med höftskynken i de fall där deras positioner annars skulle te sig alltför avslöjande för 1500-talsläsaren.

Boken har signum: Med. Hygien i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Sjökort över Europas alla kuster

en karta över europa med alla kuststäder utsatta, europa syns med det som brukar vara öster i nederkanst och väster i överkant
17 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 268 av 400:
Holländskt sjökort från 1658 över Europas alla kuster

Kartan är ett handkolorerat kopparstick,  utgivet av Hendrick Doncker (1626-1699 ) i Amsterdam år 1658.

Doncker var bokhandlare och förläggare i Amsterdam under 1600-talet. Hans utgivna sjöatlaser är baserade på hans egna kartor, till skillnad från många andra från samma tid som blivit kopierade från tidigare verk. Donckers kartor är därför kända för sin exakthet, och han såg även till att uppdatera sina egna kartor med nya upptäckter, när sådana gjordes.

detalj med kusterna i sverige

På detta sjökort slutar dock Sveriges kuster att beskrivas norr om Stockholm och Åbo. Kanske kartografen inte såg någon anledning att gå högre upp den sjövägen. Däremot är orterna längst hela norska kusten och vidare över Nordkap till den ryska kusten detaljerat utsatt.

Signum i våra samlingar: Kartor, Sjökort europeiska farvatten

Här kan du se hela kortet i högupplöst digital version: Groote Pascaart van alle de Zee-Custen van Europa.

detalj på en av kartans kartoucher, dvs etiketter, med utgivarensnamn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryckt exlibris efter Friedrich Roth-Scholtz

närbild på kopparstick med ett liggande lejon
31 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 203 av 400:
Tryckaren Friedrich Roth-Scholtzs graverade exlibris i bok om mineraler

kopparstick med en vapenskälc och under ett liggande lejon

I de böcker som köpts i andra hand till Charles De Geers bibliotek på Lövstabruk hittar vi olika former av ägarmarkeringar i böckerna. En speciellt vacker sådan har den tyske tryckaren och förläggaren i Nürnberg Friedrich Roth-Scholtz (1687–1736) låtit trycka direkt på baksidan av titelbladet i en bok om mineraler. Detta exlibris visar hans vapen och frasen ”Ex Bibliotheca Friederici Roth-Scholtzii.” Denna stolta ägarmarkering är alltså tryckt direkt på boksidan med hjälp av en press för kopparstick, och återfinns i fler böcker som en gång har tillhört Roth-Scholtz. Böckerna har nu spridits i olika samlingar i Europa och USA. Under detta exlibris har Roth-Scholtz låtit trycka en vinjett med ett lejon och mottot: ”Torpore, nescit firmo men robore nixa”.

Att återfinna en bok om mineraler i bruksägaren Charles De Geers bibliotek är inte överraskande. Boken är Dissertazione epistolare del fosforo minerale ò sia della pietra illuminabile Bolognese … av Luigi Ferdinando Marsili (1658-1730), tryckt i utökad upplaga i Leipzig 1702, med parallelltext på latin.

bokstaven M som initial med en man som hackar på en sten i bakgrunden

I själva boken finns också andra vackra illustrationer i koppar- eller metallstick, jämte vinjetter och initialer.

Text och bild: Helena Backman

en liten graverad vas med växtslingror

Karta för resor i Svea- och Götaland

kartousch på karta med titel Res-karta öfver Svea och Göta riken
26 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 193 av 400:
Reskarta för resor i Svealand och Götaland, tryckt 1834

Det är dags att börja planera för sommarsemestern. Om du tänkte ut och resa på 1800-talet, kanske det krävdes något mer planering än vad som krävs nu för tiden. Till hjälp kunde vara en sådan här karta, en reskarta över Svea- och Götaland med utmarkerade vägar med utsatta måttangivelser och platser av intresse, såsom städer, köpingar, herrgårdar, gruvor, hälsobrunnar och gästgivargårdar. 

detalj av kartan runt Uppsalatrakten

Uppsalatrakten, detalj från reskartan.

Drygt 20 år senare kunde reskartor som denna börja ritas om, då de första järnvägarna med ånglokstrafik invigdes i Sverige. Detta färdmedel kom att förändra de vägar resande kom att ta genom landet.

Detalj från kartanöver Skaraborgs län

Skaraborgs län med omgivande trakter, detalj från reskartan.

Kartan utkom för första gången 1828, framställd av kartograf och gravör Erik Åkerland (1754-1835). Detta är en uppdaterad version från 1834.

Här kan du se en högupplöst kopia av kartan, där du kan zooma in på alla intressanta detaljer: Res-karta öfver Svea och Götha riken

hela kartan

Kartan har hyllsignum: Kartor, Sv. Kommunikationskartor -1899

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

En guldgruva i samlingarna

En guldgruva i samlingarna
19 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 191 av 400:
Karta över guldgruvan i Ädelfors, ur franskt verk från 1776.

Under sin resa till bruk och gruvor i Skandinavien 1766  kom den franske kemisten och metallurgen Gabriel Jars (1732-1769) till Ädelfors i Småland. I hans verk Voyages métallurgiques, tryckt i Lyon 1776, hittar vi beskrivningar över guldbrytningen och kartor över gruvgångarna utförda i kopparstick. Några av utrymmena i gruvan har fått namn efter svenska kungligheter, Ulrika Eleonora (utmärkt som F på kartan nedan) och Adolf Fredrik (utmärkt som L).

hel karta över gruvgångarna i genomskärning sett från sidan

Ädelfors guldgruva runt år 1766 i genomskärning

År 1737 hittade man guld i Gyafors i Småland, en ort som få fick byta namn till det mer talande namnet Ädelfors, som skulle signalera den värdefulla metallfyndigheten. Ädelfors guldgruva var sedan i bruk ända fram till 1889. Dessa planer ger oss en bild av hur det kan ha varit att arbeta nere i gruvan – långa stegar löper upp och ned i schakten. Det hårda arbetet har förmodligen skördat många offer genom tiderna.

plan över en gruvöppning ovanifrån

Plan över gruvöppningar från ovan

Än idag kan du vaska guld i Ädelfors, men inte längre gå ned i gruvans öppningar.

Text och bild: Helena Backman

 

Caffe-beslaget

detalj från gravyr, där en kvinna hastigt dricker upp det sista kaffet i sin kopp medan en annan dam försöker röja bort spåren av kaffedrickning
29 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 168 av 400:
Etsning med ertappade kaffedrickande damer från ca 1800

Bland samlingarna med gravyrer på Uppsala universitetsbibliotek finns en akvatintetsning av Martin Rudolf Heland (1765-1812) från sekelskiftet 1800 med motiv av ett kvinnligt sällskap som ertappas dricka kaffe under en tid då detta var förbjudet i Sverige. Gravyren är en kopia av en målning utförd av Pehr Nordquist (1771-1805 ).

gravyr av några män som ertappar en grupp kvinnor med att dricka kaffe

Kaffe kom till Sverige första gången 1685, men såldes till en början endast på apotek för sina medicinska egenskaper. Då Karl XII under sin vistelse i Turkiet fick smak för kaffe började man dricka det på allvar även uppe i Sverige. De första kaffehusen öppnade i Stockholm och blev snabbt allt fler. 1756 kom så ett förbud mot kaffedrickande, eftersom kaffeimporten gjorde att svenska pengar hamnade utomlands. När förbudet hävdes 1769 ersattes det med en importtull. Fler perioder av förbud mot kaffedrickande följde, 1794-96, 1799-1802 samt 1817-1823. Även i modern tid har det funnits restriktioner kring kaffedrickandet i form av ransoneringen i Sverige under 1900-talets båda världskrig. Idag kan vi fritt dricka vårt kaffe både hemma och i alla kaféer och de mer moderna coffehouses runt om i landet.

Gravyren har signum: Sv gravyrer st. form.
En högupplöst version hittar du här: Caffe-beslaget

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Anatomisk bok från 1661

28 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 159 av 400:
Anatomisk bok med uppvikbara flikar från 1661

Bland de böcker som tidigare funnits ute på Leufstabiblioteket på Lövstabruk i norra Uppsala, men som nu finns i gott förvar inne på Carolina Rediviva, finns en anatomisk bok där det ingår ett planschblad med flikar att vika upp för att kunna visa människokroppen och dess delar i genomskärning. Verket utkom för första gången på latin år 1619 med titel Catoptrum microcosmicum.

detalj från planch med kropp i flera papperslager

Boken är ett ofullständigt exemplar av den andra upplagan, här under den tyska titeln Kleiner Weltspiegel av Johann Remmelin (1585-1632), tryckt i Ulm hos boktryckaren Johann Schulte år 1661. Denna bok är en stor foliant, sidorna är ca 46 x 33 cm. På planschbladet finns lyftbara flikar, där vi i flera lager kan se nervsystem och skelett.

detalj av planschbladet med en kvinnotorso där man kan vika upp en flik och se livmodern

Även mindre delar av kroppen, såsom ögat och örat, har fått egna uppvikbara flikar på små bilder vid sidan av huvudkropparna. Eftersom boken utkom under en tid då nakna kroppar kunde ses som något mer känsligt än idag, finns en extra flik med ett demoniskt ansikte framför nederdelen av bilden av en avklädd kvinnotorso, så att ingen oförberedd skulle kunna chockeras av bilden vid en genombläddring.

hela planchbladet med två männsikokroppar samt mindre kroppsdelar omkring

Sådana här bilder kan idag – precis som på 1600-talet – ge oss en känsla av kroppens förgänglighet och vår utmätta tid på jorden. På titelbladet finns den ständigt lika aktuella devisen ”Memento mori”, som ungefär kan översättas som: ”Kom ihåg att du är dödlig”.

Hur kan en förlaga till detta verk ha sett ut? Se nästa års första inlägg i denna blogg!
Boken har hyllsignum: Leufstasaml. F 142

Text och bild: Helena Backman

Den gudomliga komedin med kopparstick

dante och vergilius får en uppenbarelse av Beatrice
16 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och  var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Beatrice uppenbarar sig för Dante

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

ett uppslaget exemplar av boken

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

kolofon från boken, där tryckåret 1481 och tryckorten Florens framgår

« Äldre inlägg