400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Jesuitkollegiet i Braniewo

Pergamentband med olika handskrifter

Föremål 242 av 400:
Bok från Jesuitkollegiet i Braniewo med omslag av olika handskrifter

Runt ett exemplar innehållande tre tryckta teologiska verk från mitten av 1500-talet har bokbindaren fäst ett återanvänt, präntat pergamentblad, fodrat med ett blad med text i skrivstil. Här ser vi tydligt skillnaden mellan de stilar man använder för olika ändamål när det gäller handskrivna texter, precis som vi idag är vana vid att se handskriven text se mycket annorlunda ut än den tryckta stil – vilken en gång i tiden utformats utifrån en präntad stil – som vi ser i våra böcker och på nätet idag.

bild på insidan av bakre pärmen med två sorters handskrifter

Omslaget hålls på plats av läderremsor som fastsydda håller samman sidorna i boken i ryggen. Eftersom bandet inte har mer av omslag än så, är hela boken mycket lätt och lämpar sig bra att bära med sig eller ha med på resa, samtidigt som pergamentet skyddar inlagan bra.

Boken har använts flitigt av tidigare ägare. I den bakre delen av boken finns en mängd inbundna blanka blad, och en tidigare ägare har skrivit en mängd texter här.

uppslag med handskrivna anteckningar

Denna bok har kommit till Uppsala som krigsbyte från Braniewo i Polen, och en notering på det första inbundna verkets titelblad visar att den skrevs in i Jesuitkollegiets bibliotekskatalog 1613.

titelbladet med anteckning om Braniewo jesuitkollegium

Boken har signum: Obr. 67.133

Text och bild: Helena Backman

bild på bokryggen med präntad text i rött och brunt på pergament

 

Vackert boktryck från 1400-talet

Föremål 208 av 400:
Inkunabel med handmålade detaljer

Att de första boktrycken på 1400-talet, inkunablerna, skulle efterlikna de tidigare handskrifterna är tydligt då vi ser en sådan här vackert illuminerad förstasida. Efter det att själva sidan tryckts av boktryckaren, kunde den lycklige ägaren till boken beställa extra utsmyckning av någon konstnärligt lagd person. Utrymmen för sådan tillagda anfanger har därför lämnats blanka i själva trycket. Inte alla ägare fann det dock nödvändigt att lägga till sådan här utsmyckning, och vi kan därför hitta böcker i samlingarna som saknar sådana tillagda utsmyckningar, där ägaren sparat på sina slantar.

helsida med tryckt text i två spalter och däromkring målade växter i grönt, rött och blått

Den här boken, Vitae sanctorum patrum, författat av helgonet Hieronymus (ca 347-420) är tryckt i Köln av boktryckaren Bartholomaeus de Unkel, omkring 1480. Under  boktryckarkonstens första i tid i Europa var efterfrågan stor på klassiska verk, så antika författare och kyrkofäder är rikt representerade bland de äldsta trycken. Naturligtvis var detta litteratur som efterfrågades av de stora lärosätena, och just denna har tidigare funnits i Jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo i Polen fram till 1600-talets början.

Boken tillhör universitetsbibliotekets samling av inkunabler och har signum: Ink. 33:134 fol. min.
Hela boken finns i digital kopia i högupplöst format: Vitae sanctorum patrum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Slitet bokomslag med skydd för snittet

Föremål 139 av 400:
Återvunnet pergament som skyddar bok från 1500-talet.

Makulerat papper och pergament har använts för att binda in nyare böcker ända från handskriftstiden. Här är ett trevligt exempel på hur man tagit vad man haft tillgängligt och bundit en bok med hjälp av pergamentfragment från olika präntade skrifter och andra handskrivna dokument. Den inbundna boken har titel  Der Römischen Kaiserlichen Maiestat erclärung, wie es der Religion halben im hailigen Reich biss zů ausstrag des gemainen Concili gehalten werden … och är tryckt i Augsburg 1548.

närbild på pergamentfragemnt från två olika skrifter insatta bredvid varandra

När vi ser närmare på inbindningen, kan vi hitta många intressanta detaljer.  I fodringen ser vi ett handskrivet dokument av något slag. Skillnaden mellan hur man förr präntade böcker och hur man skrev brev och personliga anteckningar är lika stor som mellan hur vi idag skriver texter på ordbehandlare och hur vi skriver för hand.

närbild på ett brev i en av pärmarnas insida

En klaff viks över och skyddar det främre snittet, så att man ledigt kunde bära med sig boken i en väska eller ficka utan att förstöra inlagan.

närbild på att man kan fälla upp en pergamentflik över främre snittet

Två stora bibliotek har markerat boken som sin. En hand har skrivit in boken i bibliotekskatalogen för Jesuitkollegiet i Braniewo och någon på Uppsala universitetsbibliotek har satt dit en stämpel i en tid närmare vår.

närbild på handskriven text samt en blå bläckstämpel

 

Text och bild: Helena Backman

Sakral vokalmusik från 1581

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Copernicana – en samling värd att fira

Föremål 94 av 400:
Medicinskt tryck från 1516 ur Copernicana-samlingen

Titelbladet till Practica in arte chirurgica av Giovanni da Vigo (ca 1450-1525), tryckt i Lyon 1516, lyser i rött och svart. Att boken varit välanvänd syns på anteckningarna på titelbladet och på pärmens insida. Jämte den röda, tryckta texten på titelbladet syns det handskrivna ”Collegij Bra[n]sbergensis Societatis Jesu” vilket visar att denna bok tillhört biblioteket hos Jesuitkollegiet i Braniewo. Träsnittet visar tryckaren Portonaris boktryckarmärke med en ängel, passande nog med en uppslagen bok i händerna.

titelblad och främre pärmens insida av Practica in arte chirurgia, med en mängd handskrivna noteringar

Boken tillhör Copernicana-samlingen, som består av böcker med anknytning till astronomen Nicolaus Copernicus från två polska bibliotek,  domkapitelbiblioteket i Frombork och jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo,

Sedan tidigare i år finns samtliga volymer i Copernica-samlingen digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet.
Läs mer om hur böckerna kommit till Uppsala universitetsbibliotek: Copernicana

Hur firar man då att hela denna samling, ett sant sameuropeiskt kulturarv,  nu finns fritt tillgänglig i digital form? Genom att fira med en Copernicana-tårta, så klart!

foto på en grön marsipantårta med en bild av titelbladet från boken ur copernicanasamlingen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad ur Alvin)
Foto på tårta: Peter Sjökvist