400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Johan August Anckarsvärd

Medevi brunn

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vy mot Greifswald

Föremål 234 av 400:
Laverad pennteckning föreställande Greifswald, tecknad av Johan August Anckarsvärd

Under 1800-talets första två decennier befann sig Johan August Anckarsvärd (1783-1874) som svensk officer nere på kontinenten. Det är kanske från denna tid som han nedtecknade Greifswald på avstånd, som det står på teckningen, ”Ritat efter naturen …” Ytterligare några tyska städer blev nämligen förevigade av honom, varav en teckning över Bielefeld är daterad till 12 juni 1814 då han befann sig på fälttåg i Tyskland.

Bielefeld år 1814

Hemma i Sverige igen ägnade sig Anckarsvärd åt skötseln av sina gods och åt politik, och var också intresserad av och engagerad sig inom konst och vetenskap och satt med i svenska akademier.

I våra bildsamlingar finner du en mängd teckningar av Anckarsvärds hand. Du finner dem alla i digital form här: Johan August Anckarsvärd.

Teckningarna ovan i högupplösta versioner finner du här: Greifswald respektive Bielefeldt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)