400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Karen Melsom

Silhuetter från 1800-talet

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

silhett av en man i hatt inom en ram i orange och rött

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

silhett av en ung pojke med kravatt

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

en stående kvinna med en blomma i handen som silhett

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

en silhuettklippning av en rest minnessten under ett träd

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

 

Stambok med minneslockar

Föremål 85 av 400:
Karen Melsoms stambok från 1800-talet med hårkringlor

I en norsk stambok, ägd av Karen Melsom under 1800-talets början, finner vi  exempel på hårarbeten. Flera uppslag har påklistrade kringlor av olika slag konstfärdigt tillverkade av håret från de personer som skrivit i boken.

en hårkringla i form av en fyrklöver över en text

Hårarbeten var på modet under hela 1800-talet och in på 1900-talet, detta efter en tid då peruker varit det vanligaste i finare kretsar. De minskade drastiskt i popularitet under 1920-talet, då kortare frisyrer kom på modet.

en hårkringla i form av en flätad krans runt en text

Stambokens olika kringlor visar på en stor kreativitet. Inspirationen till dessa kringlor går troligen att hitta bland smycken av människohår.

hårkringla med lång svans vid sidan av en text

Det är inte konstigt att denna form av arbeten var populära som minnen – de är ju helt enkelt en liten del av personen som man vill minnas eller som själv vill bli ihågkommen.

liten hårkringla i ett hörn på en sida med text

Idag kanske det känns främmande och väl generöst att lämna ifrån sig en så påtagligt fysisk del av sig själv. Men idag är nog en hel del personer istället mer generösa med sig själva på andra sätt, exempelvis genom att lägga ut mängder av selfies i sociala medier till allmän beskådan världen över.

en kringla i form av en åtta under en text

Det finns fler än dessa avfotograferade hårkringlor i stamboken, som snart finns att se digitaliserad i sin helhet i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv som del av det stamboksprojekt som pågår på Universitetsbiblioteket.

minikringla i ett hörn bredvid en text

Stamboken har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman