400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: kataloger

Kataloger öfver menagerier A-Ö (efter ägare)

Föremål 274 av 400:
Dragkapsel med kataloger över menagerier och andra djurfenomen.

När kringresande sällskap kring seklets början visade upp sina mer eller mindre exotiska djur på orter i Sverige, lät de trycka upp programhäften eller hela förteckningar över de djur de hade i sina menagerier. I en dragkapsel i magasinen finns sådana häften från sekelskiftet 1900 och framåt. Synen på djur kan skifta i dessa tryck, från det mer cirkusartade till att åtminstone visa en fasad av att vilja sprida mer kunskap om djuren i sin naturliga miljö.

uppslag i häften med information om vilda djur

Här finns också en del tryck med anledning av tillfälliga fenomen, som braskande extrablad för tillfällen att se sådant som en nyfångad narval eller särdeles stora fiskar. I en tid före både radio och tv måste sådana här tillfällen bjudit på välkomna avbrott i vardagen.

ett par tryckta blad om fiskfenomen

Idag sprids bilder och filmer på märkliga havskreatur snabbt på nätet, till och med genom våra kvällstidningars webbsidor, vilket gör att vi blivit rätt så svåra att imponera när det gäller sådana här fenomen.

Text och bild: Helena Backman

en tryckt illustartion på en apa med hatt och fiol sittande på ett bord

Synen på djur har ändrats i Sverige idag och därmed djurskyddet. Djur får inte längre utnyttjas och plågas för att roa och dra in pengar till sina ägare.

Personregister över bouppteckningar från Stockholm

Föremål 34 av 400
Register över bouppteckningar fram till och med 1700 från Stockholms stad

De senaste årtiondenas datorisering och digitalisering  gör att vi så lätt glömmer bort vilka enorma arbetsinsatser som kunde behövas för att upprätta olika former av användbara register och kataloger i analog form. Nere i våra magasin med handskriftssamlingar står Personregister till Stockholms stads bevarade bouppteckningar t.o.m. år 1700, vilket omfattar drygt 20 kataloglådor. Varje låda är fullpackad med handskrivna katalogkort.

ett handskrivet katalogkort sticker upp ur en fullpackad kataloglåda, på kortet står namnet Utter

Uppgifterna i sådana här register finns idag ofta tillgängliga över nätet i Riksarkivets regi inmatade i sökbara databaser, men dessa fysiska register innehåller även en egen historia som inte alltid framgår i en ren databas – handstilar och på vilket sätt uppgifter uttrycks kan vittna om hur många personer som varit inblandade i sammanställningen, under vilken tidsperiod den framställts och ibland i vilket syfte registret eller katalogen en gång upprättats.

ungefär 20 kataloghyllor på hyllor

Universitetsbibliotekets egen stora lappkatalog Katalog -1962, vilken står framme i bibliotekets katalogrum, är ett annat exempel på detta, där handstilar och skrivmaskinsstilar från olika tider ger oss en direkt visuell bild av de olika tidslager i katalogen – så även i den inskannade versionen av Katalog -1962 på nätet – något som saknas i andra digitala kataloger i databasform idag.

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Katalogkort med hänvisning

Föremål 30 av 400
Katalogkort med hänvisning

Att upprätta bibliotekskataloger är en hel vetenskap, så även hur man upprättar hänvisningar. Detta gäller i vårt digitala tidevarv, men var än mer viktigt att behärska under den analoga tiden i lapp- och kortkataloger. Ibland kan det te sig rätt kryptiskt för den oinvigde.

ett katalogskåp av trä med en låda utdragen

Text och bild: Helena Backman