400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: kistebrev

”Slaget wid Lützen, eller Swenske Konungen Gustaf II Adolfs Död”

Föremål 344 av 400:
Kistebrev föreställande Gustav II Adolfs död i Lützen år 1632

Idag äter vi bakelser till åminnelse av Gustav II Adolfs frånfälle under Slaget vid Lützen. Gustav Adolfsdagen har firats sedan början av 1800-talet, och detta speciellt i Göteborg, eftersom denne kung grundade denna stad, samt i Uppsala. Här spelade ju Gustav II Adolf en stor roll som gynnare av universitetet och grundare universitetsbiblioteket, dit han skänkte stora boksamlingar.

Även runt om i Sverige ville folk minnas sin kung och hans hastiga ändalykt. Under 1800-talets början såldes kistebrev med träsnitt färglagda för hand som illustrerade denna händelse.

ett kistebrev med en bild på slaget vid lützen ovan och text undertill

Kistebrevet är tryckt av Eric Lundström i Jönköping år 1838 och har i våra samlingar signum: Sv. gravyrer kistebrev.

Här kan du se kistebrevet i högupplöst digital kopia, där du kan zooma in och läsa texten: Slaget wid Lützen…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kistebrev med Martin Luther

Föremål 141 av 400:
Kistebrev med Martin Luther från 1836

I dag är det 500 år sedan Martin Luther ska ha spikat upp sina 95 teser i Wittenberg den 31 oktober 1517, vilket ledde till den protestantiska reformationen.  Därför firas reformationsåret 2017 med utställningar och evenemang runt om i Europa med anknytning till reformationens historia. Uppsala universitetsbibliotek bidrar med utlån av material med anknytning till Martin Luther till olika utställningar runt om i Europa. Detta får ersätta att vi under en tid framöver inte kan ordna  egna utställningar på grund av pågående ombyggnad på Carolina Rediviva.

Enligt traditionen skulle den tjeckiske förreformatorn Johan Hus (Hus betyder gås på böhmiska), då han brändes på bål år 1415 ha yttrat något i stil med att ”nu kommer ni steka en gås, men om hundra år kommer en svan som ni varken kan grilla eller koka.” Vare sig detta är sant eller inte avbildas Luther ofta med en svan som symbol.

detalj av trycket, där man ser en svan vid luthers fötter

Detta kistebrev kommer från Nils Erik Lundströms tryckeri i Jönköping, som tycks ingå i samma serie som trycket på den heliga Birgitta som visats tidigare i bloggen: Kistebrev med helgonmotiv. Även detta är ett handkolorerat träsnitt.

detlaj från trycket där tryckarens namn och årtal  för trycket kan läsas

Kistebrevet har signum: Sv. gravyrer kistebrev
Se kistebrevet i högupplöst version i Alvin: Doktor Martin Luther.

Här kan du även se  fler digitaliserade kistebrev på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Kistebrev med helgonmotiv

Föremål 118 av 400:
Kistebrev från 1836 med den heliga Birgitta

I de stora bildsamlingarna på universitetsbiblioteket finns naturligtvis en mängd kistebrev, träsnitt som tryckts för att fästa på insidan av locket till de kistor man använde som förvaring av sina kläder i de enklare hemmen. Många kistebrev sattes också upp på väggarna, något man förstår när man ser de ofta färgglada trycken som nog kunde lysa upp i hemmet. Kistebrev har funnits i Sverige sedan 1600-talet, då kostnaden för träsnitt gått ned i pris så pass att allmänheten kunde ha råd med dem. Motiven är ofta religiösa, historiska eller humoristiska. Först då färglitografin slog igenom i Sverige vid mitten av 1800-talet upphörde tryckningen av kistebrev.

bild på hela kistebrevet, där bilden av Birgitta på båda sidorna omges av text, och text ochbild inramas av en gul ram

Just detta kistebrev avbildar Den heliga Birgitta eller Britta och hennes porträtt omges med hennes historia i text. Man ser tydligt att bilden blivit färglagd utan större precision, men färgerna har hållit sig klart lysande in i vår tid. Trycket är utfört av tryckaren i Jönköping Nils Erik Lundström, bror till tidens främste kistebrevstryckare Johan Petter Lundström som drev Marquards tryckeri i Stockholm mellan 1806-1851.

närbild på kistebrevets titel Den helig Birgitta eller Britta, det namnkunnigaste helgon i svenska historien

Ännu finns endast en handfull kistebrev från Uppsalas samlingar digitaliserade på nätet, antalet kommer förhoppningsvis att öka inom de närmaste åren: Digitaliserade kistebrev från Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman