400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: klotter

Dübensamlingens ansikte

Föremål 148 av 400:
Ett litet ansikte från insidan av pärm till musik i tabulatur ur Dübensamlingen

En av Uppsala universitetsbiblioteks alla skatter är den så kallade Dübensamlingen, uppkallad efter den släkt varur medlemmar innehade tjänsten som hovkapellmästare vid det kungliga svenska hovet från 1640 till 1718. Samlingen innehåller noter i handskrift och tryck till musik som spelades vid hovet, allt från kyrklig musik till dansmusik och operor. Läs mer om och hör ett musikaliskt utdrag ur Dübensamlingen.

detalj från insidan av pärmen

Detalj från bild hämtad ur Dübendatabasen

På insidan av en pärm till en volym med signum imhs 409 innehållande en mängd danser, nedtecknade på 1600-talet av en anonym hand i tabulatur, återfinns ett litet ansikte i profil. Kanske är det rentav en Düben som blivit avbildad i hast?

detalj från grå tröja med ansiktet tryckt som logga

Detta ansikte har fått bli något av en logotyp för det projekt som legat bakom katalogiseringen och digitaliseringen av notmaterialet i samlingen, ett projekt som inleddes redan 1987, och som sammanställt den digitala katalog över noterna som finns tillgängligt digitalt: Düben Collection Database Catalogue. Ansiktet återkommer därför på tröjor och program som spridits på evenemang för hela projektet. När ett delprojekt i Dübendatabasen, ”Kungliga svenska hovets samling av fransk musik från 1690-1726” hade bildrelease i databasen fredagen den 17 november i år, kunde vi som var där njuta dryck ur glas med detta ansikte ingraverat.

Jag har svårt att tro att den som en gång tecknade denna lilla profil på insidan av volymen kunde ana att detta en dag skulle bli ett ansikte för hela denna notsamling utåt.

Text och bild (där inget annat anges): Helena Backman

Klotter i 1500-talsbok

Föremål 145 av 400:
Välanvänd volym med gott om spår av tidigare ägare

Många av våra äldre tryckta böcker från 1500-talet är i oklanderligt skick, med rena ark som ser ut att ha blivit tryckta igår. Ibland kan man då ana att de inte blivit lästa så ofta genom åren. Därför visar en välanvänd och sliten bok så mycket mer liv och spår av bruk, och att de trots hållit in i vår tid visar på pappret och tryckets kvalitet.

En volym med gott om spår av bruk och tidigare ägare innehåller Philipp Melanchthons Erotemata dialectices, tryckt 1563, samt Augustinus Hunaeus Erotemata de disputatione instituenda, tryckt 1558.

tiotelblad med många inskrifter efter tidigare ägare

Många girlanger pryder en blank sida i volymen, liksom titelbladet till den andra titeln i volymen.

en sida med klottrade girlanger brevdid titelbladet till Hunaeus verk

Marginalanteckningar och inbundna papper med noteringar visar att denna bok blivit läst av många personer, och teckningarna visar hur troligen mer än en läsare prövat pennan och avbildat personer i sin omgivning – män till häst och i kläder från en svunnen tid. Idag finns dessa spår av tidsfördriv bevarade mellan bladen i våra samlingar.

teckand man med svärd samt girlanger

Text och bild: Helena Backman

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Spår av läsare från 1500-talet

Föremål 13 av 400
1500-talsbok med spår av läsning och bruk

Klotter och marginalanteckningar i moderna biblioteksböcker är en styggelse. Men spår av tidigare ägare och läsare i riktigt gamla böcker, från tiden innan böckerna hittat in i samlingarna på ett bibliotek, kan säga oss mycket. Marginalanteckningar och understrykningar berättar hur böckerna lästes och vad läsaren fann viktigt eller felaktigt. Bilder och krumelurer som mer ser ut som klotter kan visa på att man prövat en nyvässad fjäderpenna på ett tomt blad eller vad någon velat uttrycka i stunder av frustration eller glädje.

I ett samlingsband med språkvetenskapliga verk från tidigt 1500-tal, både tryckta och i handskrift, finns många spår av bruk. I bibliotekskatalogen Libris finns  samtliga verk bundna i denna volym katalogiserade. Denna volym har kommit till Uppsala från Jesuitkollegiet i Braniewo, och innehåller anteckningar på hebreiska, grekiska, latin och polska.

en handskriven latins vers under vilketn är tecknad en glad hund med en limpa under nosen

I början av volymen finns en teckning av en hund med en latinsk vers, som i översättning blir ungefär:

I Herrens namn, amen!
Vi får inget bröd genom att leka,
annat än om vi har en stor hund
som bär ett bröd till oss för att leka.

En del andra spår ser ut att vara av mer ogenomtänkt karaktär, som här ett alfabet på tvären i en marginal. Kanske har någon prövat sin handstil eller penna.

i marginalen på en sida står alfabetet präntat för hand

Men andra inskrifter i marginalerna är kommentarer till själva texten i verken. Att dessa värdesatts även av senare ägare märks tydligt, då dessa har blivit skonade när de olika verken blivit sammanbundna i ett och samma band på 1500-talet. Sidan nedan har vikts in för att inte marginalanteckningarna skulle skäras bort då man skar till snitten när man bundit samman boken.

en sida med rikliga marginalanteckningar har vikts in för att inte texten ska försvinna då man skurit till snitten på boken

De mest varierande spår av tidigare ägare hittar vi längst bak i bandet på eftersättsbladen. Förutom exempelvis en sådan vanlig symbol som ett Sator-arepo-kryptogram, hittar vi här ett symboliskt slott, som fyller ut nästan hela sidan.

ett tecknat slott med fyra torn med vimplar samt en port med vakt

Samlingsbandet har signatur: 58.458

Text och bild: Helena Backman
För den som tycker sig känna igen hundbilden ovan, har den tidigare förekommit i Uppsala Universitetsbiblioteks Instagramflöde.