400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: kontorsmaterial

En krokodil i samlingarna

Föremål 75 av 400:
En sorteringskrokodil från 1900-talet

Innan jag satte mig att skriva detta inlägg, kände jag inte till något annat namn på detta föremål än ”krokodil”, men det tycks även gå under det mer talande namnet ”sorterare”. Namnet krokodil har den väl fått för att när man öppnar en flik för att där sortera in papper alfabetiskt eller i nummerordning, så ser det ut som en krokodil som öppnar sina långa käftar – tandlösa, men ändå. Flikarna är förstärkta med vävt material för att hålla länge.

krokodilen i sin helhet

Längden är hela 65 cm, vilket kan tyckas otympligt – med krokodilen är en ordentlig hjälpreda när man har mycket material att sortera upp, såsom tidskrifter eller andra småtryck som man vill ha en viss ordning. Att just denna krokodil ibland haft tidskrifter i sina käftar avslöjas av den lilla förkortningen ”per” på de avslutande flikarna. ”Per” står för periodika, dvs. periodiskt (mer eller mindre regelbundet) utgivet material, såsom tidskrifter och årsböcker.

Fortfarande används en och annan krokodil flitigt på våra bibliotek, och säkert på många andra kontor som ännu inte blivit helt papperslösa.

Text och bild: Helena Backman

Bibliotekariens tjänsteväska

Föremål 63 av 400:
Tjänsteväska i skinn för institutionstjänst

Runt 1980 skickades bibliotekarier från Universitetsbiblioteket ut till institutioner runt om på Uppsala universitet för att på plats katalogisera de böcker som fanns där. För att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt, utrustades dessa bibliotekarier med svarta tjänsteväskor i skinn att bära med sig sina papper i. Guldtext i väskans nedre hörn visar att den utsända bibliotekarien använde väskan i sin tjänsteutövning: UUB Institutionstjänst.

Mycket har hänt sedan det senaste sekelskiftet. Idag har bibliotekarien ofta med sig hela kontoret när hen gör tjänsteärenden utanför universitetsbiblioteket – i form av den bärbara tjänstedatorn.

detalj av ett hörn på väskan med guldtext: UUB Insttjänstt

Text och bild: Helena Backman

Den bortglömda fingertutan

Föremål 60 av 400:
Påse med fingertutor i gummi

Idag ligger fingertutorna bortglömda på nästan alla landets bibliotek. En gång var de uppskattade hjälpmedel då det skulle slås i kataloglådor och bläddras i manuella låneregister på blad eller kort. Fingertutan skulle både ge ett bättre grepp och skydda fingrarna från friktion och slitage. Trots att det fortfarande finns både kataloger och fysiska låneregister att bläddra i hos oss på universitetsbiblioteket, behöver man idag oftast inte göra det i den omfattning att man behöver ett sådant här hjälpmedel, åtminstone inte till vardags.

bild på ett kortkatalogskåp i trä där en låda är utdragen

När man bara hade lapp- och kortkataloger och manuella utlåningsregister på biblioteken kom fingertutorna väl till pass.

Naturligtvis är det ingenting vi använder vid läsning av gamla böcker och andra skrifter. Då är det rena händer som gäller.

Text och bild: Helena Backman