400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: lagningar

Ätten Winstrups sköldebrev lagat

Föremål 235 av 400:
Adliga ätten Winstrups sköldebrev daterat 20 april 1658

Ett sköldebrev är ett dokument som visar att någon blivit adlad, och dessutom har rätt att använda ett heraldiskt vapen. Detta vapen beskrivs i detalj i dokumentets text, men avbildas också noggrant i brevet. Den person som i och med just detta sköldebrev fick sitt adelskap på pränt var biskopen i Lund Peder Winstrup (1605-1679). Han var den som tog initiativet till grundandet av universitetet i Lund, och rönte stor uppmärksamhet härom året, då hans kvarlevor genomgick en grundlig analys och under en kortare tid fanns att beskåda för den som var på plats i Lund.

det trasiga sköldebrevet

Hans sköldebrev finns dock här på Uppsala universitetsbibliotek, och tills helt nyligen har det varit i ett mycket trasigt skick. Nu har det dock genomgått en restaurering och revor och hål har lagats.

detalj med pergament som just klistrats ihop med tunt rispapper

Bokbindare Adam Larsson har försiktigt rengjort pergamentet samt fäst samman de åtskilda delarna och fyllt revor och hål  med tunt papper på ett bevarandemässigt säkert sätt, ett arbete som kräver professionell kunskap och stor noggrannhet. Resultatet är ett återigen hanterbart sköldebrev. Som förstås av detta arbete kräver våra äldre samlingar löpande handgriplig vård och omsorg för att bevaras för framtiden.

det rengjorda och hopklistade sköldebrevet

Text: Helena Backman
Foto: Adam Larsson

Lagningar i pergamenthandskrift

Föremål 155 av 400:
Handskrift på pergament med lagtexter

Att pergament varit ett dyrbart material är inte svårt att förstå. Beredningen av djurhudar för att få dem till ett bra underlag för präntade texter och möjliga att binda in mellan pärmar kräver sitt hantverk. Därför tog man naturligtvis tillvara alla de ark man hade att tillgå, även de som hade små skavanker.

I ett samlingsband med lagtexter, såsom delar av landslagar med mera, hittar vi exempel på lagningar i pergamentet. Att lagningarna gjorts innan texten präntats därpå framgår tydligt – ibland har lagningen betonats, såsom den lagning som fått bli en liten fisk mitt i texten.

runt en lagning ipergamentet har någon tecknat konturerna av en gäddlik fisk i rött

På andra ställen är lagningarna mer diskreta, men skrivaren har gjort halt omkring sidans oregelbundenhet. Lagningen har inte dolts, utan snarare blivit något av en utsmyckning i texten.

lagning mitt i text, där lagningen markerats med en kontur i rött

Ibland har man nog skurit till pergamentet så att den lilla lagningen naturligt hamnat i ett kantfält.

hopsytt hål i pergamentet

Men ibland har skadan varit för stor för att kunna lagas. Då får man göra det bästa av situationen, och skriva runt omkring det lilla hålet. Ett sådant här runt hål i pergament kan vara resultatet av ett insektsbett i djurhuden. Visst ger dessa små skavanker mera liv åt handskriften?

ett runt hål på ett pergamentblad. texten fortsätter runt hålet.

Handskriften har signum: B 82

Text och bild: Helena Backman