Föremål 135 av 400:
Magnus Erikssons landslag, handskrift från ca 1430
Kring mitten av 1300-talet fick Sverige för första gången en gemensam landslag, efter att tidigare ha haft olika lagböcker för respektive landslag. Vi kan se det som ett led i att Sverige utvecklats från mindre riken till den gemensamma nation som vi är idag. Eftersom denna gemensamma lag tillkommit på uppdrag från Sveriges dåvarande kung Magnus Eriksson, har han fått ge lagen sitt namn.
Det mest iögonfallande – för den som inte är specialist inom området juridik i allmänhet eller äldre lagar i synnerhet – är de målningar som illustrerar lagbokens delar. Även för den som inte förstår det juridiska innehållet finns här något att hämta.
”Köpmålabalken” – en kvinna vid en köpmans bord, där han bjuder ut sina varor
Bilderna är intressanta ur många synvinklar. De visar tidens mode, såsom spetsiga skor och snitt på kläderna. Herrarnas hosor kunde ha olika färg på respektive ben, något vi sällan ser på byxor idag. Damerna har ärmar, som blir allt vidare ju närmare handen de kommer.
”Ärvdabalken” – en bror och en syster delar upp ett arv mellan sig
Flera av illustrationerna i handskriften har dramatiska motiv, med personer som just mördar, mördas eller dör genom olycka. Handskriftens sista bild visar vad som händer en man dömd efter överträdelse mot Tjuvabalken, som är den del av lagboken som bilden illustrerar. Han har med förbundna ögon blivit hängd i en uppbyggd galge av trä.
”Tjuvabalken”
Fortfarande är forskningen levande kring denna handskrift, nya aspekter och kunskaper ökar vår förståelse inte bara för handskriften i sig, utan dess tillkomsthistoria och det samhälle i vilken den präntades.
Mer om handskriften kan du läsa på universitetets webbplats: Magnus Erikssons landslag
Se och läs hela handskriften i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Magnus Erikssons landslag
Text: Helena Backman
Foto: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)
Signum: B 68