400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Magnus Gabriel De la Gardie

Silverbibeln – ett världsminne på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 400 av 400:
Silverpärmarna till Codex argenteus, den främsta källan till det gotiska språket

Vi är framme vid det sista föremålet i denna kavalkad av föremål i och runt våra samlingar på Uppsala universitetsbibliotek. Ni är många som följt oss från start, och vi hoppas att ni nu fortsätter följa denna blogg, som kommer ledsaga er under bibliotekets jubileumsfirande under 2020 och 2021.

framsidan av pärmen med en naken dam som håller silverbibeln i ena handen, över henne ett par putti och en bevingad gestalt, samt Theoderik som sitter och skriver Silverbibeln på sin kammare
Silverpärmens framsida, utförd på uppdrag och donerad av
Magnus Gabriel De la Gardie 1669.

Silverbibeln drar som upptagen i UNESCO:s världsminnesregister en mängd turister till biblioteket varje år, och har därför ett eget rum i vår utställningssal på Carolina Rediviva. Handskriften har också en egen webbplats hos oss, där du kan läsa allt om denna handskrift och dess historia, betydelse och den forskning som skett omkring den under århundradena sedan 1669.

Välkomna att fira Uppsala universitetsbiblioteks första 400 år med oss! Vi ser fram emot nästa 400 år och vad dessa ska föra med sig för ett modernt universitetsbibliotek med stora fysiska kulturarvssamlingar och ett ännu större dagsaktuellt och digitalt utbud.

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson (genom Alvin)

Silverbibeln ställs ut igen

Föremål 308 av 400:
Silverbibeln, Codex argenteus, strax på plats i utställningssalen igen

Idag den 14 juni 2019 kl. 14:30 är det invigning av den nyrenoverade utställningssalen på Carolina Rediviva, dit du är hjärtligt välkommen. Med tal och musik öppnas portarna till den nya, efterlängtade utställningen.

I utställningssalen finner du Silverbibeln i eget litet rum, där du kan se exempel på dess purpurfärgade pergamentblad med text i guld och silver.

silverbibelns silverpärmar, i bakgrunden silverbibelns purpurfärgade blad
Silverbibeln med sina pärmar i den gamla utställningen

Silverbibeln, Codex argenteus, är vår kanske allra största skatt, eftersom den är den främsta källan till vad vi vet om det utdöda språket gotiska. Här kan du läsa mer om handskriften, dess historia och senare utgivningar av texten, samt bläddra i en digital kopia: Silverbibeln.

Magnus Gabriel De la Gardie skänkte Silverbibeln tillsammans med ytterligare skrifter till Uppsala universitet 1669. Eftersom det är 350-årsjubileum av denna donation i år, kommer du kunna se en mindre utställning just om dessa gåvor.

Hoppas se er på invigningen – kom annars förbi en annan dag och botanisera bland våra utställda skatter!

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

Nött sidentyg från sekelskiftet 1600

Föremål 211 av 400:
Bok inbunden i siden från Franz von Dietrichsteins boksamling på slottet Nikolsburg

Böcker inbundna i tyg har ofta nötts hårt genom åren. När böckerna även transporterats långa sträckor mellan länder under osäkra former, tar naturligtvis materialet mer stryk än gedigna skinnband. En bok som trots sina resor har större delen av sitt närmast lysande ljusgröna tyg i behåll är ett exemplar av Compendium vitae, miraculorum S. Leopoldi, sexti marchionis Austriae… av Balthasar Polzmann, tryckt 1591. Tyget är avskavt på flera ställen och knytbanden har för länge sedan nötts ut och fallit av.

en bok klädd i ärtgrönt tyg hålls upp av en hand framför en bokhylla med gamla böcker

På titelbladet finns Dietrichsteins blygsamma tryckta exlibris, en liten remsa med frasen: ”Ex Bibliotheca Cardinalis & Principis à Dietrichstain”. Detta visar att greven och furstebiskopen Franz (Seraph) von Dietrichstein (1570-1636)  varit dess tidigare ägare. På insidan av den främre pärmen sitter även Magnus Gabriel De la Gardies röda lacksigill, som visar att boken varit i hans ägo, ett krigsbyte från Dietrichsteins slott i Mikulov (Nikolsburg) i nuvarande Tjeckien.

Dietrichsteins lilla tryckta exlibris

Inte bara tyget är lysande – en sparsamt ciselerat förgyllt boksnitt blänker i ljuset så att det är svårt att fotografera det ordentligt.

foto på det främre boksnittet som lyser i guld

Detta sidentyg ger oss en annan bild av hur böcker kunde se ut kring sekelskiftet 1600, i stället för de pergamentband eller skinnband som vi kanske mest är vana vid.

Text och bild: Helena Backman