Etikett: målningar (Sida 2 av 3)

Carl Stefan Bennets italienska resa 1829-1832

bild från kravaller där två män drar ned en ridande militär från sin häst

9 april, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 188 av 400:
Teckningar från en resa genom Europa till Italien av Carl Stefan Bennet

Den svenska målaren och tecknare Carl Stefan Bennet (1800-1878) påbörjade 1829 en resa genom Europa med sikte mot Italien. På sin väg tecknade och målade han skildringar av det han såg på sin väg. Dramatiska händelser väntade honom i julirevolutionens Paris, där han tecknade och målade scener från kravallerna, så lika de foton och filmer vi får se i nyheterna från upplopp idag.

Trevligare folkmassor ser han i Rom, där han bland annat bevistar karnevalen 1832. Bland hans teckningar och målningar finner vi vyer och händelser, helg och vardag, som ger oss en spännande bild från det tidiga 1800-talets Europa.

Hans eget porträtt, ett sjävporträtt från när han just ska bege sig ut på resa, finner vi också i samlingen.

Se samtliga teckningar från Bennets resa i digitala kopior: Teckningar från C. S. Bennets italienska resa 1829-32

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Teckningsövningar i skissbok

2 april, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 186 av 400:
Kristina Rosenhanes skissbok

Allt fler bilder ur Universitetsbibliotekets samling av svenska handteckningar finns nu att se fritt tillgängliga i digital form. Här finns inte bara verk av hög konstnärlig kvalitet, utan även försök som visar har övning kanske kan ge färdighet på sikt.

Här finns exempelvis Kristina Rosenhanes skissbok, där man ser en förmodligen helt ung kvinnas försök till teckning med olika pennor och färger, ibland upprepas motiven gång på gång. Det syns tydligt att hon till största delen har avbildat redan befintliga bilder, såsom antika skulpturer och emblem ur något verk med emblematiska symbolbilder. Här finns även försök till avbildningar av ansikten och kroppsdelar såsom öron, händer och fötter, allt med ett varierande resultat. Växter och djur förekommer också i stor mängd.

Av skissbokens bokband att döma levde och tecknade förmodligen denna Kristina Rosenhane under 1700-talet, men mer vet jag inte om henne. Hennes skissbok visar inte någon imponerande konstnärlig kvalitet, men visar oss hur någon fått öva upp sin teckningsfärdighet efter vid tiden passande förlagor.

Se hela skissboken här: Skissbok : Växter, djur, emblem, ansikten m. m.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskrift från Riga

tecknad bild i rött och gult av en man med biskopshatt och kräckla bland män i toppiga hattar

22 februari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 175 av 400:
Teckning i handskrift från Riga

På första bladet i en pappershandskrift från 1500- eller 1600-talet finns en teckning i brunt, rött och gult som visar en biskop eller annan patriark med följe. Denne man välsignar en annan man, som fallit på knä framför honom. På bröstet har den knäfallande mannen ett kors. På sidans undre del ser vi två fåglar och ett kungligt lejon, där lejonet är placerat rakt under mannen med kors på bröstet.

Handskriftens första textsida har överskriften: Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren… och innehåller en historisk text om Livland. Handskriften innehåller ytterligare två texter, Chronicka unde uthsettinge der Hermeisters in Lifflande van 1235 respektive Johan Sanders Mantissa.

Noteringar på ett försättsblad visar att denna handskrift ägts av en Michaelis Braueri i Riga 1645, och senare tillhört hovrådet C. G. Warmholtz, innan den hittat in i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar på 1800-talet.

Omslaget består av återanvänt medeltida pergament med noter och text i svart, blått och rött.

Signum för handskriften är: H 131
Hela handskriften finns i digital form fritt tillgänglig på nätet: H 131 – Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Musik inbunden i medeltida pergament

15 januari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 164 av 400:
Musiktryck med madrigaler från 1629 med omslag av återanvänt pergament

Musiktrycket har titel Madrigali e canzonette … , innehåller musik av den italienske kompositören Pietro Francesco Garzi, och är tryckt i Venedig 1629. Trots att trycket har snudd på 400 år på nacken, har det klarat sig bra till idag. Förordet skrivet av Garzi inleds med en utsmyckad initial. Andra initialer av olika slag inleder varje nytt musikstycke.

Musiken är skriven för 2 till 5 röster och har texter på italienska.

Alldeles speciellt är även dess omslag av återanvänt medeltida pergament, med en krönt kvinnogestalt på bakre pärmens utsida.

Här kan du se hela trycket med sitt omslag i högupplöst version: Madrigali e canzonette…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

bredvid ett boktrykcarmärke på ett titelblad syns en handritad grön växt med gula blommor

30 november, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 150 av 400:
Målad blomma på titelblad

I ett exemplar av Homeros Odysséen, tryckt 1572, finns en tecknad och färglagd växt med hängande gula blommor på titelsidan. Vem som en gång målat detta lilla konstverk är idag okänt. Kanske gömmer sig namnet på denna person under det mörka fältet längst ned på sidan, där vi kan misstänka att det funnits någon form av ägarmarkering.

Växten med sina färgglada blommor lyser i bjärt kontrast till träsnittet strax intill – boktryckarmärket för Theodosius Rihel, tryckare i Strassbourg, verksam under 1500-talets senare hälft och in på 1600-talets första decennium.

När Theodosius far Wendelin Rihel dog år 1555, övertog han dennes boktryckeri tillsammans med sin bror Josias. Ett par år senare fortsatte Theodosius på egen hand, för att senare gå samman med sin svåger Samuel Emmel. Theodosius Rihels boktryckarmärke som vi ser på titelbladet ovan föreställer den mytologiska figuren Nemesis. I ena handen håller hon i hästtyglar och bett, i den andra handen ett verktyg från en snickares verkstad. På den lilla pelaren under Nemesis fötter ser vi Rihels monogram. Detta boktryckarmärke är fullt av symbolik, som idag kan te oss främmande, medan de tecken och symboler som omger oss idag – allt från emojis till företagslogotyper – känns fullkomligt självklara.

Text och bild: Helena Backman

Stambok från 1600-talet

9 november, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 144 av 400:
Stambok med vapensköldar och målningar

På Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge pågått ett projekt med stamböcker, vilket nu närmar sig sitt slut under början av 2018. Dessa stamböcker, en typ av vänskapsböcker som studenter från 1500- talet fram till 1900-talets början ofta hade med sig på sina studieresor , finns nu till största delen inlagda i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

I Emmeran Syroths stambok, förd under tio år mellan 1626 och 1636, hittar vi en rad vapensköldar, målade i gouache. Emmeran Syroth (1605-1670) studerade juridik i Jena och i Strassburg. Innan dess var han assessor i Regensburg, dit han återvände och verkade som rådman och konsistorialpresident efter sina studier. Inskrifter från dessa orter finner man i hans stambok. Förutom vapen finns även ett par andra teckningar, bland annat en vandrande man under devisen ”Spiro dum spero” (”så länge jag andas, hoppas jag”) och årtalet 1636.

Se de hittills inlagda stamböckerna i Alvin: Stamböcker på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Samling med skisser och akvareller

6 november, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 143 av 400:
Anonym bok med inklistrade teckningar och skisser från sent 1700-tal

I kataloger och databaser är det inte svårt att hitta material om man söker efter någon speciell upphovsman, någon titel eller något motiv. Men det kan vara svårt att hitta material där ingen upphovsman eller annan anknuten person är angiven, där det saknas titlar och materialet är blandat. I Alvin, plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, gömmer sig en del sådant material.

En skål med citroner

I samlingen med skissböcker på universitetsbiblioteket finns exempelvis denna volym, där någon klistrat in teckningar och målningar av olika händer. Kanske är det någon form av samling av förlagor till egna teckningsövningar?

en bit bröd med en sillbit liggande ovanpå

En bit bröd med sill

Boken dateras till slutet av 1700-talet och visar en del stilleben av vardagliga föremål, från denna tid utan kameror, vilket kan ge oss en närhet till själva vardagslivet.

Hela skissboken hittar du i Alvin: Samling med skisser och akvareller

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Magnus Erikssons landslag

detalj av bild på kvinna vid en köpmans bord

12 oktober, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 135 av 400:
Magnus Erikssons landslag, handskrift från ca 1430

Kring mitten av 1300-talet fick Sverige för första gången en gemensam landslag, efter att tidigare ha haft olika lagböcker för respektive landslag. Vi kan se det som ett led i att Sverige utvecklats från mindre riken till den gemensamma nation som vi är idag. Eftersom denna gemensamma lag tillkommit på uppdrag från Sveriges dåvarande kung Magnus Eriksson, har han fått ge lagen sitt namn.

Det mest iögonfallande – för den som inte är specialist inom området juridik i allmänhet eller äldre lagar i synnerhet – är de målningar som illustrerar lagbokens delar. Även för den som inte förstår det juridiska innehållet finns här något att hämta.

en kvinna i rödprickig klänning handlar av en köpman vid sitt bord

”Köpmålabalken” – en kvinna vid en köpmans bord, där han bjuder ut sina varor

Bilderna är intressanta ur många synvinklar. De visar tidens mode, såsom spetsiga skor och snitt på kläderna. Herrarnas hosor kunde ha olika färg på respektive ben, något vi sällan ser på byxor idag. Damerna har ärmar, som blir allt vidare ju närmare handen de kommer.

en man och en kvinna delar ett arv mellan sig

”Ärvdabalken” – en bror och en syster delar upp ett arv mellan sig

Flera av illustrationerna i handskriften har dramatiska motiv, med personer som just mördar, mördas eller dör genom olycka. Handskriftens sista bild visar vad som händer en man dömd efter överträdelse mot Tjuvabalken, som är den del av lagboken som bilden illustrerar. Han har med förbundna ögon blivit hängd i en uppbyggd galge av trä.

en man med förbundna ögon har blivit hängd

”Tjuvabalken”

Fortfarande är forskningen levande kring denna handskrift, nya aspekter och kunskaper ökar vår förståelse inte bara för handskriften i sig, utan dess tillkomsthistoria och det samhälle i vilken den präntades.

Mer om handskriften kan du läsa på universitetets webbplats: Magnus Erikssons landslag

Se och läs hela handskriften i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Magnus Erikssons landslag

Text: Helena Backman
Foto: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Signum: B 68

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

detalj från en större teckning med nederdelen av en agaveväxt och en liten avbildning av Fredrika Bremer i ett hörn

7 augusti, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 116 av 400:
Fredrika Bremers porträtt av sig själv avtecknande en agave på Kuba 1851

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av våra mest kända svenska författare under 1800-talet, även känd internationellt. Hennes böcker som lyfte fram kvinnans ställning i samhället känner de flesta till. I universitetsbibliotekets samlingar finns förutom hennes böcker en skissbok i vilken hon gjorde teckningar 1850-1851 under sin resa i Nordamerika och på Kuba, en resa hon beskrivit i sitt verk Hemmen i den nya världen.

I skissboken finns teckningar och målningar av personer och platser hon besökt under resan. Här finns exempelvis en akvarellerad teckning med en gård i byn Limonar på Kuba, en by som befolkades av frigivna slavar som Fredrika Bremer besökte i mars 1851.

Hela skissboken finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Fredrika Bremers skissalbum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gillbergska träskrinet

31 juli, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 114 av 400:
Vackert dekorerat träskrin innehållande en skatt av miniatyrer

I ett av magasinen för kartor och bilder står ett vackert träskrin dekorerat med sniderier och intarsia. Inuti skrinen sitter en spegel som går att fälla fram i locket. Utmed de två kortsidorna finns sidofack med lika vackert dekorerade lock. Hela skrinet är fodrat med papper i rött och guld. Sannolikt är det tillverkat någon gång under 1800-talets första hälft.

Skrinet är ett riktigt ståtligt föremål, men dess innehåll är kanske än mer fantastiskt: en hel samling med porträttmålningar i miniatyr jämte andra bilder och föremål. Härifrån kommer också skrinets namn – de flesta av miniatyrerna är utförda av miniatyrmålaren majoren Jakob Axel Gillberg (1769-1845). Några av miniatyrerna är hans egna självporträtt.

Gillbergs självporträtt 1840

Mimatyrporträttet av Amalia Wilhelmina ”Mimmi” Gillberg, född Hallman, (1799-1877) är vackert inramat.

Porträtt av en kvinna med diadem och pälsboa i rund guldram

Mimmi Gillbergs porträtt

Vid sidan av miniatyrerna finns även några småsaker, exempelvis en liten almanacka för året 1791, vari någon fortsatt göra små noteringar. Det finns även fyra lönnlådor i skrinet. Man kan bara gissa vilka hemligheter som dessa innehållit genom åren.

Skrinet med sitt innehåll har inkommit som gåva av fröken Maria Holmbergs sterbhus.

Text och bild: Helena Backman

Etikett: målningar (Sida 2 av 3)

Carl Stefan Bennets italienska resa 1829-1832

Teckningsövningar i skissbok

Handskrift från Riga

Musik inbunden i medeltida pergament

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

Stambok från 1600-talet

Samling med skisser och akvareller

Magnus Erikssons landslag

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

Gillbergska träskrinet

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar