400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: medeltiden

Senmedeltida svenska lagtexter

ett kvinnohuvud med huvudduk på en fiskkropp med ett par små fötter målad i rött och svart
22 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 351 av 400:
Volym innehållande Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter från senare delen av 1300-talet.

en hand håller fast en fisk i stjärten

Denna handskrift innehåller en mängd bilder och utsmyckningar i marginalerna, dock av en rätt rustik karaktär. En del motiv återkommer gång på gång, dit hör fiskar och människofigurer.

en liten djävul står bredbent och håller i sin svans

I början av volymen finner vi även en rödmålad djävulsgestalt med horn och svans, som får gestalta ondskan.

Anteckningar i marginalerna av olika händer visar att texterna läst och lästs om under sin samtid. Idag kan vi se på en sådan här volym ur många olika synvinklar – som källmaterial till våra svenska lagars historia, ur ett konstvetenskapligt perspektiv där bilderna tolkas utifrån sina symboliska innebörder, ur bokhistoriskt perspektiv eller något helt annat. Nu, då detta material finns tillgängligt i digital kopia, kan det användas av många fler än tidigare, var de än sitter i världen.

insidan av främre pärmen med Johannes Buréus exlibris samt första sidan i volymen med bokstäver i rött och svart
Boken har tidigare ägts av Johan Bure (Johannes Bureus) och innehåller hans inklistrade exlibris.

Signum i våra handskriftssamlingar: B 10.
Här kan du se hela volymen i digital kopia: B 10 – Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Pergamentbrev daterat 14 november 1413

14 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 251 av 400:
Pantbrev på pergament från början av 1400-talet

För precis 605 å sedan, daterades detta brev, som idag finns i universitetsbibliotekets samlingar. Detta pantbrev är skrivet på tidig svenska. Det är inte lätt att läsa den medeltida skrivstilen, om du inte studerat paleografi eller forskat i sådana dokument, så att du fått upp en viss vana. En summering av brevet lyder: ”Karl i ’Hielgstada’ (Gällstad?) pantförskriver till Arvid Jonsson sin gård i Staby i Rystads sn, Åkerbo hd.”

första raderna i brevet i närbild

På bilden ovan: Alla the thetta bref høra hella se helsar jak Carl i Hielgstadhom æuerdheleca meth warom Herra. Kennes jak oppenbarlica meth thesso mino nerwaranda opno brefue mik hafua pantsat skælicom manne Awidh (!) Jonsson min gardh i Stafby, som er siexstan spanna afgeld, liggiande …

Brevet har signum: Pergamentsbrev av den 14 november 1413
Hela brevet kan du se i högupplöst version här, där du även finner en renskrivning av brevet: Pergamentsbrev av den 14 november 1413

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vackert illuminerat bokomslag

närbild på målad kvinna med strålar omkring, stående på en månskära
6 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 231 av 400:
Återanvända medeltida pergamentblad kring sen 1600-talsbok

Nog är de flesta medeltida pergamenthandskrifter en fröjd för ögat med sin oftast vackert präntade stil, ibland utsmyckade med dekorativa slingor, arbetade anfanger och illuminationer. Men inte ofta blir det så här vackert, då ett par blad ur en medeltida handskrift fått bli bokband till en modernare, tryckt bok.

hela framsidan av pärmen

På främre pärmen har en vacker illumination föreställande ”Kvinnan klädd i solen”. I Nya testamentets Johannes Uppenbarelser står nämligen att läsa: ”Ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud.” Från 1200-talet och framåt tolkades denna kvinna ofta som Maria.

bokens rygg och baksida, målad med blomrankor i glada färger

Även pärmens baksida är vacker för ögat. Det är inte svårt att förstå varför någon valt just dessa sidor som omslag till en bok. Därför har dekorativa växtslingor och en liten fågel också överlevt in i vår tid.

detalj från omslaget med en liten gul fågel på en blomma med en grön och en röd vinge

Boken som fått detta omslag är Heinrich Arnold Stockfleths Orationes synodales, tryckt i Plauen 1699, och har signum: Obr. 49.331

Text och bild: Helena Backman

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

uppslag med noter i volymen
25 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 167 av 400:
Handskrift präntad på 1200-talet med hymner, tidigare ägd av franciskankonventet i Stockholm

Just nu pågår digitalisering av våra medeltida västerländska handskrifter som ingår i den så kallade C-samlingen. Häribland hittar vi en handskrift som tidigare ägts av franciskankonventet i Stockholm, dit den 1489 hade köpts in till konventets bibliotek av Canutus Johannis (latiniserad namnform för Knut Johansson). När Gustav Vasa konfiskerade landets klosterbibliotek hamnade den i kunglig ägo. Gustav II Adolf donerade sedermera denna och stora mängder andra beslagtagna böcker till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek 1621.

uppslag med noter präntade i svart, rött och blåttur handskriften

Handskriften innehåller hymner, och är troligen nedtecknad någonstans i Storbritannien, kanske på Orkneyöarna, under 1200-talets senare del.

bok bunden i röd pergament, nederst två stora hål där det förut suttit en kedja

Nederst på framsidan av pärmen ser vi spår efter den kedja som fäst volymen i biblioteket. Vi ser också en fyrkant utmed höger sida där det suttit ett beslag tillhörande ett spänne över främre snittet. Där ser vi tydligare hur det rödfärgade skinnbandet sett ut innan det blivit utsatt för slitage under årens lopp.

Handskriften har signum: C 233.
Se hela handskriften i högupplöst version: C 233 – Innocentius III: De miseria condicionis humanae / Hymner

Mer om denna handskrift kan du läsa i :
Andersson, Margarete & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 3. Uppsala, 1990, s. 122-125 med där anförd ytterligare litteratur

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Äldsta brevet på svenska språket

foto av ett medeltida pantbrev, med ett antal vaxsigill hängande från underkanten
1 februari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 62 av 400:
Det äldsta bevarade originalbrevet på svenska språket

För en tid sedan kunde ni här i bloggen läsa om den äldsta boken tryckt på svenska språket. I våra samlingar finns även det äldsta bevarade  brevet skrivet på svenska språket. De tidigare originalbrev som finns bevarade av svenska skrivare är präntade på latin, som ju var kyrkans och de skriftlärdes språk även här i Sverige.

Detta äldsta brev är – som så ofta är fallet med de brev som bevarats långa tider – ett juridisk dokument: ett pantbrev utfärdat för Ingrid Magnusdotter år 1330. Om detta brev och mycket annat kan ni läsa mer om i vår tillfälliga digitala utställning Digitala Expo Rediviva. Utställningen innehåller smakprov ur utställningen Expo Rediviva på Carolina Rediviva, som nu är stängd för ombyggnad under 2017/2018.

närbild på vaxsigillen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek