400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: medicin (Sida 2 av 2)

Copernicana – en samling värd att fira

Föremål 94 av 400:
Medicinskt tryck från 1516 ur Copernicana-samlingen

Titelbladet till Practica in arte chirurgica av Giovanni da Vigo (ca 1450-1525), tryckt i Lyon 1516, lyser i rött och svart. Att boken varit välanvänd syns på anteckningarna på titelbladet och på pärmens insida. Jämte den röda, tryckta texten på titelbladet syns det handskrivna ”Collegij Bra[n]sbergensis Societatis Jesu” vilket visar att denna bok tillhört biblioteket hos Jesuitkollegiet i Braniewo. Träsnittet visar tryckaren Portonaris boktryckarmärke med en ängel, passande nog med en uppslagen bok i händerna.

titelblad och främre pärmens insida av Practica in arte chirurgia, med en mängd handskrivna noteringar

Boken tillhör Copernicana-samlingen, som består av böcker med anknytning till astronomen Nicolaus Copernicus från två polska bibliotek,  domkapitelbiblioteket i Frombork och jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo,

Sedan tidigare i år finns samtliga volymer i Copernica-samlingen digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet.
Läs mer om hur böckerna kommit till Uppsala universitetsbibliotek: Copernicana

Hur firar man då att hela denna samling, ett sant sameuropeiskt kulturarv,  nu finns fritt tillgänglig i digital form? Genom att fira med en Copernicana-tårta, så klart!

foto på en grön marsipantårta med en bild av titelbladet från boken ur copernicanasamlingen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad ur Alvin)
Foto på tårta: Peter Sjökvist

Kinesisk medicin i vacker handskrift

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman

Italienskt doktorsdiplom

Föremål 64 av 400:
Italienskt doktorsdiplom på pergament

Medicinskt doktorsdiplom från Padua, 3 december 1618, på pergament. Utfärdat till den tyske läkaren Johann Rave (1578-1621) och bland andra signerat av Santorino Santorino (1561-1636), professor i medicin i Padua och en av Galileos nära vänner.

detalj från diplomet som visar en pågående obduktion

Detalj från nederkant på uppslagen sida ovan

Diplomet ingår i Wallersamlingarna och har signum: Waller Ms it-01196

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Lacksigill som bokägarmärke

Föremål 22 av 400
Lacksigill som bokägarmärke

Inte så sällan stöter man i äldre böcker på lacksigill i rött eller svart som en markering av en tidigare bokägare. Det brukar då oftast vara stämplat på titelbladet eller på insidan av den främre pärmen i boken. I denna bok är det en A. Horn som satt sitt lacksigill jämte sin namnteckning på titelbladet. Kanske rör det sig om Arvid Horns son Adam?  Horns släktvapen  har här fått funktionen av ett exlibris.

ett rött lacksigill i närbild

Den lilla boken om 40 sidor i oktavformat som fått detta lacksigill på titelbladet innehåller Försök, angående nyttan för twin- och lung-sjukt folk, af någon tids wistande i fä-hus. Boken är författad av en engelsk läkare vid namn Read, översatt till svenska via franska av ”en hel wälmenande swensk”, och tryckt i Stockholm år 1768. Bakom denna välmenande svensk gömmer sig  två personer, kirurgen och obstetrikern Herman Schützercrantz (1713-1802) samt översättaren Magnus Orrelius (1717-1794).

Enligt denna skrift ska det göra gott för lungsjuka att vistas samman med boskap, och andas samma luft som de, för att återfå hälsan. Inte bara djurens utandningslufts beskaffenhet, utan även värmen och stillheten i ett fähus ska enligt denna bok ha en gynnsam inverkan vid tuberkulos och liknande sjukdomar.

bild på hela titelbladet

Denna lilla bok ingår i den Westinska boksamlingen, en av specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text och bild: Helena Backman

 

Handskrift i medicin från 1300-talet

Föremål 14 av 400

Handskrift i medicin från 1300-talet

Denna handskrift på pergament innehåller flera medicinska texter av Bernard de Gordon (ca 1260-ca 1320), medicinare i Montpellier i Frankrike, verksam runt sekelskiftet 1300.

I handskriften finns ett vackert målat diagram som visar hur man läser av färgskiftningar i urin för att ställa diagnos. Mycket arbete har lagts på detaljerna i illustrationen, vilket ger den ett helt annat utseende än dagens grafiska pedagogiska hjälpmedel i läroböcker eller på webbsidor.

cirkelformat diagram med urinprover med olika färger i cirkel runt ett träd

Här finns också illustrationer som visar hur man utför kauterisering, det vill säga terapi genom brännjärn, vid olika åkommor.  Denna terapi påminner om koppning, vilket också var en populär behandlingsform under samma tid. Illustratören har fångat den förskräckelse som patienterna upplevde vid behandlingen.

illustration av man som frå ett brännjärn i nedre delen av ryggen

Fler bilder ur denna volym finns att se på nätet: Bilder i Bernardus de Gordonios medicinska skrifter

Idag används tack och lov denna metod i mindre omfattning, exempelvis för att ta bort vårtor och cellförändringar. Handskriften har kommit till Uppsala universitetsbiblioteks samlingar genom professor Johannes Schefferus (1621-1671).

Handskriften har signum: C 662.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »