400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: musik (Sida 2 av 2)

Wennerbergs Gluntarna

Föremål 133 av 400:
Handskrift med text och noter till Gunnar Wennerbergs ”Uppsala är bäst” ur Gluntarna

I våra musiksamlingar finns naturligtvis Gunnar Wennerbergs verk bevarade i noter och texter, handskrivna och tryckta. Bland sångerna i hans sångcykel Gluntarna från 1840-talet, som skildrar livet i det akademiska Uppsala i en rad duetter mellan Glunten, det vill säga studenten, och Magistern, den mer erfarne akademikern, är det kanske titeln på ett speciellt stycke som fäster sig bäst i minnet, och som har blivit något av ett motto för många av oss Uppsalabor: Uppsala är bäst!

ett uppslag med noter till början av Uppsala är bäst

I stycket frågar Magistern bland annat: ”Är inte Uppsala märkvärdigt bra, bättre än alla andra städer här i Norden? Jag vågar till och med påstå, jaha, bättre än någon annan fläck på hela jorden.” Varpå Glunten svarar: ”Du talar som en häst! Uppsala är bäst, bäst utav allt, som finns på denna sidan solen; och maken till den sta’n finns ej, ta mig fan, letar du också från ekvatorn och till polen.” I texten jämförs senare Uppsala med andra städer, såsom Gränna och Karlstad, och fastslår att Uppsala är oöverträffat.

Lyssna på detta stycke, framfört av Ulricae Drängar: Glunt nr III: Uppsala är bäst

Text och musik till samtliga stycken i Gluntarne hittar du i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gluntarna

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Soldat på bokpärm

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Musikaliskt samlingsband

Föremål 103 av 400:
Samlingsband från 1600-talet med danser och annan musik

I den Ihreska samlingen finns ett samlingsband med musik i form av både notskrift och tabulatur. Musiken i denna finns registrerad i databasen RISM – Répertoire International des Sources Musicales och är därför sökbar där på sin signatur: Ihre 285.

På sina ställen löper notraderna i vågor över pappret, men mestadels löper raderna i rät riktning. De oregelbundna linjerna skänker liv åt handskriften och de danser som nedtecknats i den.

ett uppslag med vågformade notlinjer till vänster och tabulatur till höger

Ett uppslag med en gavott mot slutet av volymen

Även omslaget har sin charm. Det består av ett återanvänt präntat medeltida pergament. Bland de rikliga anteckningarna på försättsbladet framgår att denna handskrift ägts av Thomas Ihre (1659-1720), närmare bestämt den 12 december 1679, då han alltså var i tjugoårsåldern. Kanske har han själv dansat till musik ur volymen?

insidan av främre pärmen och ett försättsblad med rikliga anteckningar

Hela handskriften finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Samlingsband med danser m.m.

Läs mer om den Ihreska samlingen på universitetsbibliotekets webbplats: Ihreska samlingen

liten inklistrad extralapp med tabulatur i volymen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Spår av Wolfgang Amadeus Mozart

Föremål 52 av 400:
Originalnoter av Mozart och son

Bland de rika musiksamlingarna finns originalnoter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Längst fram i den tunna volymen finns även en blyertsteckning med Mozarts porträtt, utförd av Jean Baptiste Harrewyn (1722-1782).  Någon har under detta skrivit: ”Detta tämmel. själ-löst ritade portrait af Mozart ansågs af hans efterlefvande vänner i Wien äga en fullkomlig likhet i materiellt afseende.”

Hela volymen med sitt innehåll finns digitaliserad och fritt tillgänglig: Musikaliske handskrifter af Mozart.

detalj från ett notblad med noter av mozart

Längst bak i den inbundna volymen finns även ett stycke med titel Die Rose av sonen Franz Xaver Mozart (1791-1844), komponerat av honom i tioårsåldern.

titelsidan till noterna till Die Rose, i bakgrunden skymtar antecknignar av Silverstolpes hand

Dessa noter har testamenterats till Uppsala universitetsbibliotek av diplomaten och konstnären Fredrik Samuel Silverstolpe (1769-1851), vilka fått dessa till skänks av Mozarts änka Constanze Mozart.

Text och bild: Helena Backman

Thomas Gillesons musikhandskrift

Föremål 43 av 400
Fransk musikhandskrift från 1500-talet

Universitetsbiblioteket har enorma samlingar kulturarvsmaterial, och det är därför inte konstigt att man inte alltid är helt säker på hur saker och ting hittat in samlingarna, särskilt inte om detta hänt tidigt i bibliotekets snart 400-åriga historia.

ägarinskrift på främre pärmens insida

Ägarinskrift på främre pärmens insida

Ett sådant föremål är en handskrift med noter  och tabulatur som blivit daterad till 1500-talet. Enligt inskrifter på både främre och bakre pärmarnas insida har denna volym tillhört prästen Thomas Gilleson i Troyes i nordöstra Frankrike, verksam någon gång under just detta sekel. Den nedtecknade musiken består främst av vokalmusik med ursprung i Frankrike, såsom mässor, motetter och chansons, samt lutmusik.

uppslag med noter

Vokalmusik

Vokalmusiken är nedtecknad med noter. Tabulaturen är nedtecknad på det sättet att ett stycke ofta börjar längst upp på vänstra sidan av ett uppslag, medan det börjar ett annat stycke från nedre delen av den högra sidan – man behövde alltså vända på volymen upp och ned för att läsa och spela detta.

ett uppslag med tabulatur

Ett uppslag med tabulatur

Hela handskriften kan du se i Alvin, där du även hittar dess innehållsförteckning: [Missale, Collectiones]

Handskriften har signum: Vok. mus. i hs. 76b

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Musik till en kunglig begravning 1660

Föremål 10 av 400
Musik till en kunglig begravning på 1600-talet

I februari 1660 dog kung Karl X Gustaf, bara 37 år gammal. Begravningen hölls i Riddarholmskyrkan i Stockholm i november samma år. Under själva begravningsceremonin förekom musik. Tack vare att texterna till de ”klage- och sorgesånger” som sjöngs under begravningen trycktes vet vi exakt vilka kompositioner som framfördes. Det rör sig om fyra vokalverk. Två av dem var komponerade av hovkapellmästare Andreas Düben  d ä respektive hans son Gustav Düben d ä. En komposition var skriven av Olof Rudbeck d ä. Olof Rudbeck var vid denna tid medicinprofessor vid Uppsala universitet men också aktiv som sångare och tonsättare. Det fjärde verket är en motett av den italienske tonsättaren Francesco Della Porta.

Bild på det slitna titelbladet, tryckt i frakturstil

Genom det tryckta texthäftet får vi inte bara reda på exakt vilken musik som framfördes utan också när den sjöngs under själva begravningsgudstjänsten. Dessutom finns noterna till tre av de fyra kompositionerna bevarade. Vi hittar dem i hovkapellmästarfamiljen Dübens notbibliotek, den så kallade Dübensamlingen, som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. Dübensamlingen är till sitt omfång en av de största samlingar med musik från andra hälften av 1600-talet och början av 1700-talet som har bevarats i världen.

utlagda handskrivna notblad mot en röd bakgrund

Dübensamlingens noter visar vilken musik som förekom vid det kungliga hovet under stormaktstiden men berättar också om musikens användning. Det hände till exempel att man gjorde justeringar i musiken för att den bättre skulle passa in i ett specifikt sammanhang. Francesco Della Portas motett i Dübensamlingen är ett exempel på det. Motetten finns i ett musiktryck som första gången gavs ut år 1648. I de bevarade stämbladen i Dübensamlingen (signum Vmhs 32:12) har ord som syftar på Kristus ersatts med ord som syftar på den döde svenske kungen. Den bearbetade texten står direkt under noterna, medan utbytta ord i originaltexten har noterats i mindre stil under den justerade texten.

närbild på nothandskriften, där det tydligt syns att vissa ord ersatts

Musiken i Dübensamlingen finns sökbar i en databaskatalog, som nås från bibliotekets hemsida. I databasen finns också digitala kopior av noterna i samlingen. Dübendatabasen är resultatet av ett projekt som drivs av Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet med Uppsala universitetsbibliotek som samarbetspartner. Här kan du botanisera vidare i de svenska hovkapellmästarnas notbibliotek från stormaktstiden – och kanske också använda de digitaliserade månghundraåriga originalnoterna i ditt eget musicerande!

Text: Kia Hedell
Bild: Helena Backman

 

Samlingsband från 1500-talets början

Föremål 9 av 400
Samlingsband med musikteoretiska verk från 1500-talets början

I ett samlingsband i Universitetsbibliotekets samlingar finns hela åtta musikteoretiska verk i oktavformat, sammanbundna i en liten praktisk volym. På det främre snittet står den sammanfattande ordet Mvsica, vilket har gjort det lätt att återfinna i bokhyllan för tidiga ägare.  Samtliga titlar i volymen, tryckta mellan 1518 och 1534, finns katalogiserade i Libris.

titelbladet till Enchiridion, med träsnitt av musicerande småänglar

Flera av titelbladet har träsnitt med anknytning till verkens innehåll – de avbildar personer som framför musik eller på annat sätt njuter av denna.  På titelbladet till Enchiridion vtriusq; musicę practicę, sammanställt av Georg Rhaw och tryckt 1520, det verk som är inbundet först i volymen, spelar knubbiga små änglar på olika instrument. På en detalj från titelbladet till ytterligare ett verk i samlingsbandet av samme författare, Enchiridion mvsicae mensvralis, även detta tryckt 1520, kan vi se en harpspelare.

detalj från ett titelblad: träsnitt av en kvinna som håller upp en notskrift för en man som spelar harpa

På titelbladet till Nicholaus Listenius Rvdimenta mvsicae in gratiam stvdiosæ ivventvtis diligenter comportata, tryckt 1533, är det kanske författaren själv som är avbildad, sittande skrivande vid sin pulpet, och med skrivdon och andra redskap, flöjt och fiol avbildade framför sig.

detalj från titelblad

Spår av flera tidigare ägare gömmer sig mellan pärmarna. På insidan av den bakre pärmen finns exempelvis noter nedtecknade, och på baksidan av bladet före har olika händer prövat sina pennor genom åren.

handskrivna noter på bakre pärmens insida

På 1800-talet skänktes bandet som gåva till Akademiska kapellet i Uppsala, ett kapell som grundades redan 1627 och därför är snudd på lika gammalt som Universitetsbiblioteket. Deras ägarstämpel sitter på första titelbladet i bandet, vilket man kan se på en av bilderna ovan. År 1892 lämnades boken in till Uppsala Universitetsbibliotek, där den nu bevaras i syrafri kartong i gott bevarandeklimat.

Fler tryck än själva böckerna gömmer sig mellan pärmarna. Mellan ett par av de sammanbundna verken finns rester kvar av ett urklippt och inklistrat tryck  i form av ett musicerande par.

En man med renässanskläder och mandolin eller luta och stor röd hatt tittar ned i noter som ligger i knät på en kvinna.

Samlingsbandet har signum: Utl. Rar. 55

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »