Föremål 95 av 400:
Teckning föreställande Magdalena Rudenschöld på schavotten

Grevinnan och konstnären Magdalena Rudenschöld (1766-1823) dömdes 1794 till att stå på schavotten för landsförräderi, vilket hon även gjorde den 23 september. Hon var delaktig i den konspiration som ledd av Gustaf Mauritz Armfelt ville störta Reuterholm som ledare för den förmyndarregering som styrde Sverige vid tiden.

Schavottering innebar att stå vid skampålen, det vill säga att utställas för att skämmas på offentlig plats. Ibland tillkom även någon form av spöstraff. I detta fall  schavotterades Magdalena Rudenschöld på Riddarholmstorget inför stor publik. Förutom detta straff fråntogs hon sin titel och sattes på spinnhus fram till  november 1796, då hon blev benådad.  Magdalena Rudenschöld flyttade senare under en längre tid till Schweiz, men återvände sedan till Stockholm, där hon dog 1823.

Akvarellen är signerad Nils Philip Gyldenstolpe och en påskrift på monteringsarket säger: ”Magdalena Rudenschöld på schavotten d. 24/9 1794”.  Hon ska vid tillfället ha varit klädd i grå kattunskjol och svart kappa, vilket visar att denna målning avbildar henne i något gladare färger än vad hon i verkligheten bar.

Bestraffning genom skampåle avskaffades i Sverige 1855.

Text : Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)