400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Olof Rudbeck d.ä.

Rudbecks Blombok

två målade blå irisblommor med stjälkar och lökar
31 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 305 av 400:
Vackert avbildad iris ur Olof Rudbeck den äldres Blombok

I bloggens förra inlägg kunde vi berätta om de två delar av Olof Rudbeck den äldres planerade verk över världens alla växter som hann tryckas innan projektet fick ett abrupt slut med Uppsala stadsbrand 1702.

I samma stadsbrand försvann också den första volymen i det enorma verk som vi kallar för Blomboken, i vilket Rudbeck låtit avbilda alla de växter som han kände till i naturlig storlek. Som första växt i den andra bevarade delen finner vi denna vackra blå iris.

akvarellmålning av två blå irisar med stjälkar och lökar

Elva av de ursprungligen tolv volymerna finns alltså bevarade, idag på Carolina Rediviva. De såldes av Olof Rudbeck den yngre till Charles De Geer på Lövstabruk, som förvarade dessa volymer i sitt bibliotekshus vid vattnet i Leufsta. När Uppsala universitetsbibliotek köpte denna boksamling på 1980-talet, flyttades de unika och värdefulla böckerna in till Uppsala, däribland dessa volymer.

en trave med elva stora böcker bundna i vitt pergament

Är du nyfiken på hur stor en sådan här volym är? I utställningssalen på Carolina Rediviva, som åter slår upp portarna fredagen den 14 juni kl. 14.30, kan du snart få se en av dessa volymer, liksom mer material med anknytning till Olof Rudbeck den äldre.

Du hittar bilder på hela sviten volymer samt ett register över bilderna i Alvin: Blomboken II-XII
Just dessa blå irisar kan du se i digital kopia här: Första blomman i Blomboken II: Irisar, Narcisser, Liljor, Orkideer

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Botaniskt verk med extramaterial

ett torkat grässtrå sitter instucket i en liten lös papperslapp som ser mycket gammal ut
29 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 304 av 400:
En pressad växt i Olof Rudbeck den yngres exemplar av Campus Elysii

Uppsalaprofessorn och Olof Rudbeck den äldres stora projekt att avbilda världens alla växter Campus Elysii eller Glysis wald tog en ända med förskräckelse. Vid den stora stadsbranden i Uppsala den 15 maj 1702 gick Olof Rudbeck den äldres bibliotek upp i rök. Vid tillfället hade Rudbeck över 7000 graverade stockar, som skulle användas för att trycka de träsnitt som skulle illustrera verk, vilka också gick förlorade i lågorna. Två delar hade dock hunnit tryckas – och en volym som innehåller bägge dessa delar har ägts av sonen Olof Rudbeck den yngre. De allra flesta av de målade förlagorna till dessa stockar klarade sig dock – till dessa återvänder vi vid ett senare tillfälle i bloggen.

Ett avlängt grässtrå vilar på ett vitt papper ovanpå en uppslagen sida i boken

Den torkade växten har en lapp med notering på stjälken, och vilar här på ett syrafritt papper.

Mellan bladen i denna volym återfinns även en del växtfragment. Här kan vi se ett strå när vi bläddrar i den digitala kopian av boken som finns fritt tillgänglig på nätet.

en sida i boken med träsnittsillulstrationer av några gräs och beskrivande text

I den digitala kopian visar påföljande bild hur sidan ser ut utan det pressade strået.

Detta exemplar tillhör Leufstabiblioteket, vars tidigare ägare Charles De Geer köpte en hel del böcker, tryckta och handskrifter, både av och efter Olof Rudbeck den yngre.

Här ser du bägge delarna av Campus Elysii i digitala kopior i Alvin:
Campus Elysii [Del 1]
Campus Elysii [Del 2]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Handtecknade ritningar över Uppsala slott

detalj från ritning över slottets fasader
14 september, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 127 av 400:
Ritningar i plan och profil av Uppsala slott från mitten av 1600-talet.

En volym med sjutton uppslag med handtecknade ritningar och planer över Uppsala slott visar oss hur detta såg ut före den stora stadsbranden 1702, då slottet förstördes . Först vid mitten av 1700-talet byggdes det åter upp under Carl Hårlemans ledning, och fick ett utseende som ligger till grund för hur slottet ser ut idag. Dessa ritningar utfördes på anmodan av Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) någon gång runt mitten av 1600-talet.

plan över området med slottet och dess trädgårdar

Grundritning på Uppsala slott med trädgården

Särskilt iögonfallande är lösningen med att göra torn och andra detaljer uppvikbara för att hålla ritningarna så kompakta som möjligt. Man får in mycket mer information på liten yta och på de enskilda uppslagen i volymen. Bilderna ser ju också  mer tredimensionella ut med denna popup-effekt.

detalj av en ritning med utvikbara flikar som visar förlängning av byggnader och torn

Ritningar från alla vinklar över byggnader som hör till slottet, exempelvis en badstuga.

Här finns även bland mycket annat en avbildad köksbyggnad, som revs långt före stadsbranden. Detta visar att denna dokumentation hade varit av stor betydelse för senare tider för att se slottet och dess sammanhörande byggnaders historia, även om slottet aldrig blivit skadad i stadsbranden och behållit sin ursprungliga stil och form.

detalj som visar på en låg byggnad utanför slottet

Gammalt kök som är nedrivet

Handskriften har signum: S 144.
Hela denna volym kan ses i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ritningar av Uppsala slott.

Text och bild: Helena Backman

Musik till en kunglig begravning 1660

En handskriven notskrift ligger mot en röd bakgrund
31 juli, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 10 av 400
Musik till en kunglig begravning på 1600-talet

I februari 1660 dog kung Karl X Gustaf, bara 37 år gammal. Begravningen hölls i Riddarholmskyrkan i Stockholm i november samma år. Under själva begravningsceremonin förekom musik. Tack vare att texterna till de ”klage- och sorgesånger” som sjöngs under begravningen trycktes vet vi exakt vilka kompositioner som framfördes. Det rör sig om fyra vokalverk. Två av dem var komponerade av hovkapellmästare Andreas Düben  d ä respektive hans son Gustav Düben d ä. En komposition var skriven av Olof Rudbeck d ä. Olof Rudbeck var vid denna tid medicinprofessor vid Uppsala universitet men också aktiv som sångare och tonsättare. Det fjärde verket är en motett av den italienske tonsättaren Francesco Della Porta.

Bild på det slitna titelbladet, tryckt i frakturstil

Genom det tryckta texthäftet får vi inte bara reda på exakt vilken musik som framfördes utan också när den sjöngs under själva begravningsgudstjänsten. Dessutom finns noterna till tre av de fyra kompositionerna bevarade. Vi hittar dem i hovkapellmästarfamiljen Dübens notbibliotek, den så kallade Dübensamlingen, som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. Dübensamlingen är till sitt omfång en av de största samlingar med musik från andra hälften av 1600-talet och början av 1700-talet som har bevarats i världen.

utlagda handskrivna notblad mot en röd bakgrund

Dübensamlingens noter visar vilken musik som förekom vid det kungliga hovet under stormaktstiden men berättar också om musikens användning. Det hände till exempel att man gjorde justeringar i musiken för att den bättre skulle passa in i ett specifikt sammanhang. Francesco Della Portas motett i Dübensamlingen är ett exempel på det. Motetten finns i ett musiktryck som första gången gavs ut år 1648. I de bevarade stämbladen i Dübensamlingen (signum Vmhs 32:12) har ord som syftar på Kristus ersatts med ord som syftar på den döde svenske kungen. Den bearbetade texten står direkt under noterna, medan utbytta ord i originaltexten har noterats i mindre stil under den justerade texten.

närbild på nothandskriften, där det tydligt syns att vissa ord ersatts

Musiken i Dübensamlingen finns sökbar i en databaskatalog, som nås från bibliotekets hemsida. I databasen finns också digitala kopior av noterna i samlingen. Dübendatabasen är resultatet av ett projekt som drivs av Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet med Uppsala universitetsbibliotek som samarbetspartner. Här kan du botanisera vidare i de svenska hovkapellmästarnas notbibliotek från stormaktstiden – och kanske också använda de digitaliserade månghundraåriga originalnoterna i ditt eget musicerande!

Text: Kia Hedell
Bild: Helena Backman