Etikett: pergament (Sida 1 av 2)

Pergamentbrev daterat 14 november 1413

14 november, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 251 av 400:
Pantbrev på pergament från början av 1400-talet

För precis 605 å sedan, daterades detta brev, som idag finns i universitetsbibliotekets samlingar. Detta pantbrev är skrivet på tidig svenska. Det är inte lätt att läsa den medeltida skrivstilen, om du inte studerat paleografi eller forskat i sådana dokument, så att du fått upp en viss vana. En summering av brevet lyder: ”Karl i ’Hielgstada’ (Gällstad?) pantförskriver till Arvid Jonsson sin gård i Staby i Rystads sn, Åkerbo hd.”

På bilden ovan: Alla the thetta bref høra hella se helsar jak Carl i Hielgstadhom æuerdheleca meth warom Herra. Kennes jak oppenbarlica meth thesso mino nerwaranda opno brefue mik hafua pantsat skælicom manne Awidh (!) Jonsson min gardh i Stafby, som er siexstan spanna afgeld, liggiande …

Brevet har signum: Pergamentsbrev av den 14 november 1413
Hela brevet kan du se i högupplöst version här, där du även finner en renskrivning av brevet: Pergamentsbrev av den 14 november 1413

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Pergamentband med olika handskrifter

15 oktober, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 242 av 400:
Bok från Jesuitkollegiet i Braniewo med omslag av olika handskrifter

Runt ett exemplar innehållande tre tryckta teologiska verk från mitten av 1500-talet har bokbindaren fäst ett återanvänt, präntat pergamentblad, fodrat med ett blad med text i skrivstil. Här ser vi tydligt skillnaden mellan de stilar man använder för olika ändamål när det gäller handskrivna texter, precis som vi idag är vana vid att se handskriven text se mycket annorlunda ut än den tryckta stil – vilken en gång i tiden utformats utifrån en präntad stil – som vi ser i våra böcker och på nätet idag.

Omslaget hålls på plats av läderremsor som fastsydda håller samman sidorna i boken i ryggen. Eftersom bandet inte har mer av omslag än så, är hela boken mycket lätt och lämpar sig bra att bära med sig eller ha med på resa, samtidigt som pergamentet skyddar inlagan bra.

Boken har använts flitigt av tidigare ägare. I den bakre delen av boken finns en mängd inbundna blanka blad, och en tidigare ägare har skrivit en mängd texter här.

Denna bok har kommit till Uppsala som krigsbyte från Braniewo i Polen, och en notering på det första inbundna verkets titelblad visar att den skrevs in i Jesuitkollegiets bibliotekskatalog 1613.

Boken har signum: Obr. 67.133

Text och bild: Helena Backman

Handskrift med välutnyttjade sidor

26 juli, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 219 av 400:

Denna handskrift med verk från 1300- och 1400-talen innehåller en mängd olika texter, präntade av olika händer.Här finns längre och kortare texter med religiöst innehåll, men även en del inom medicin. En del av texterna är på latin, andra på medeltida svenska. Boken har en gång funnits på klostret i Vadstena.

Innehållet är skrivet på papper, men här finns också en del 1200-talstext på pergament i början av boken, pergament som egentligen utgör del av bindningen. Ett av dessa pergamentblad har ett olyckligt veck mitt över sidan, och skrivaren har gjort sitt bästa för att till fullo använda den yta denna har att skriva på.

Precis som när det gäller tryckta böcker är det svårt att få in kompletteringar i efterhand. Här får en skrivare ta marginalen till hjälp.

Liksom många av våra medeltida västerländska handskrifter har denna volym blivit digitaliserad i sin helhet. Du kan därför hitta den i databasen Alvin, med bokband och allt. Se hela handskriften här: C 22 – Böner, uppbyggliga och asketiska texter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Etiopisk handskrift från 1400-talet

detalj från första sidan i handskriften, ett flätmönster i rött och svart

7 maj, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 196 av 400:
Johannes uppenbarelse med mera på fornetiopiska i handskrift från 1400-talet

En mycket vacker handskrift på fornetiopiska, ge’ez, finns sedan början av 1700-talet på Uppsala universitetsbibliotek. Handskriften förvärvades till universitet av studenten från Uppsala, sedermera ärkebiskopen, Henric Benzelius (1689-1758) på plats i Kairo. Henric Benzelius var då i slutet av en flera år lång studieresa, under vilken han bland annat tillfångatogs vid kalabaliken i Bender, tjänstgjorde som legationspredikant i Konstantinopel och besökte Arabien, förutom besökte en rad europeiska länder.

Handskriften är präntad på pergament på 1400-talet och troligen senare bunden i ett europeiskt skinnband. Hela handskriften finns i högupplöst digital kopia: Revelation of St. John; Maṣḥafa ḥasāb; Passion prayer

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskrift från Riga

tecknad bild i rött och gult av en man med biskopshatt och kräckla bland män i toppiga hattar

22 februari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 175 av 400:
Teckning i handskrift från Riga

På första bladet i en pappershandskrift från 1500- eller 1600-talet finns en teckning i brunt, rött och gult som visar en biskop eller annan patriark med följe. Denne man välsignar en annan man, som fallit på knä framför honom. På bröstet har den knäfallande mannen ett kors. På sidans undre del ser vi två fåglar och ett kungligt lejon, där lejonet är placerat rakt under mannen med kors på bröstet.

Handskriftens första textsida har överskriften: Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren… och innehåller en historisk text om Livland. Handskriften innehåller ytterligare två texter, Chronicka unde uthsettinge der Hermeisters in Lifflande van 1235 respektive Johan Sanders Mantissa.

Noteringar på ett försättsblad visar att denna handskrift ägts av en Michaelis Braueri i Riga 1645, och senare tillhört hovrådet C. G. Warmholtz, innan den hittat in i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar på 1800-talet.

Omslaget består av återanvänt medeltida pergament med noter och text i svart, blått och rött.

Signum för handskriften är: H 131
Hela handskriften finns i digital form fritt tillgänglig på nätet: H 131 – Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

25 januari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 167 av 400:
Handskrift präntad på 1200-talet med hymner, tidigare ägd av franciskankonventet i Stockholm

Just nu pågår digitalisering av våra medeltida västerländska handskrifter som ingår i den så kallade C-samlingen. Häribland hittar vi en handskrift som tidigare ägts av franciskankonventet i Stockholm, dit den 1489 hade köpts in till konventets bibliotek av Canutus Johannis (latiniserad namnform för Knut Johansson). När Gustav Vasa konfiskerade landets klosterbibliotek hamnade den i kunglig ägo. Gustav II Adolf donerade sedermera denna och stora mängder andra beslagtagna böcker till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek 1621.

Handskriften innehåller hymner, och är troligen nedtecknad någonstans i Storbritannien, kanske på Orkneyöarna, under 1200-talets senare del.

Nederst på framsidan av pärmen ser vi spår efter den kedja som fäst volymen i biblioteket. Vi ser också en fyrkant utmed höger sida där det suttit ett beslag tillhörande ett spänne över främre snittet. Där ser vi tydligare hur det rödfärgade skinnbandet sett ut innan det blivit utsatt för slitage under årens lopp.

Handskriften har signum: C 233.
Se hela handskriften i högupplöst version: C 233 – Innocentius III: De miseria condicionis humanae / Hymner

Mer om denna handskrift kan du läsa i :
Andersson, Margarete & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 3. Uppsala, 1990, s. 122-125 med där anförd ytterligare litteratur

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Musik inbunden i medeltida pergament

15 januari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 164 av 400:
Musiktryck med madrigaler från 1629 med omslag av återanvänt pergament

Musiktrycket har titel Madrigali e canzonette … , innehåller musik av den italienske kompositören Pietro Francesco Garzi, och är tryckt i Venedig 1629. Trots att trycket har snudd på 400 år på nacken, har det klarat sig bra till idag. Förordet skrivet av Garzi inleds med en utsmyckad initial. Andra initialer av olika slag inleder varje nytt musikstycke.

Musiken är skriven för 2 till 5 röster och har texter på italienska.

Alldeles speciellt är även dess omslag av återanvänt medeltida pergament, med en krönt kvinnogestalt på bakre pärmens utsida.

Här kan du se hela trycket med sitt omslag i högupplöst version: Madrigali e canzonette…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Lagningar i pergamenthandskrift

lagning i pergament med konturen av en röd fisk omkring

18 december, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 155 av 400:
Handskrift på pergament med lagtexter

Att pergament varit ett dyrbart material är inte svårt att förstå. Beredningen av djurhudar för att få dem till ett bra underlag för präntade texter och möjliga att binda in mellan pärmar kräver sitt hantverk. Därför tog man naturligtvis tillvara alla de ark man hade att tillgå, även de som hade små skavanker.

I ett samlingsband med lagtexter, såsom delar av landslagar med mera, hittar vi exempel på lagningar i pergamentet. Att lagningarna gjorts innan texten präntats därpå framgår tydligt – ibland har lagningen betonats, såsom den lagning som fått bli en liten fisk mitt i texten.

På andra ställen är lagningarna mer diskreta, men skrivaren har gjort halt omkring sidans oregelbundenhet. Lagningen har inte dolts, utan snarare blivit något av en utsmyckning i texten.

Ibland har man nog skurit till pergamentet så att den lilla lagningen naturligt hamnat i ett kantfält.

Men ibland har skadan varit för stor för att kunna lagas. Då får man göra det bästa av situationen, och skriva runt omkring det lilla hålet. Ett sådant här runt hål i pergament kan vara resultatet av ett insektsbett i djurhuden. Visst ger dessa små skavanker mera liv åt handskriften?

Handskriften har signum: B 82

Text och bild: Helena Backman

Slitet bokomslag med skydd för snittet

en uppslagen bok, där man ser pergamentomslag och titelblad

26 oktober, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 139 av 400:
Återvunnet pergament som skyddar bok från 1500-talet.

Makulerat papper och pergament har använts för att binda in nyare böcker ända från handskriftstiden. Här är ett trevligt exempel på hur man tagit vad man haft tillgängligt och bundit en bok med hjälp av pergamentfragment från olika präntade skrifter och andra handskrivna dokument. Den inbundna boken har titel Der Römischen Kaiserlichen Maiestat erclärung, wie es der Religion halben im hailigen Reich biss zů ausstrag des gemainen Concili gehalten werden … och är tryckt i Augsburg 1548.

När vi ser närmare på inbindningen, kan vi hitta många intressanta detaljer. I fodringen ser vi ett handskrivet dokument av något slag. Skillnaden mellan hur man förr präntade böcker och hur man skrev brev och personliga anteckningar är lika stor som mellan hur vi idag skriver texter på ordbehandlare och hur vi skriver för hand.

En klaff viks över och skyddar det främre snittet, så att man ledigt kunde bära med sig boken i en väska eller ficka utan att förstöra inlagan.

Två stora bibliotek har markerat boken som sin. En hand har skrivit in boken i bibliotekskatalogen för Jesuitkollegiet i Braniewo och någon på Uppsala universitetsbibliotek har satt dit en stämpel i en tid närmare vår.

Text och bild: Helena Backman

Karta över Jerusalem

28 augusti, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 122 av 400:
Karta över Jerusalem ur handskrift från 1100-talet

I en handskrift finns en stiliserad karta målad på permanent med detaljer i guld. Dess lyster och klara färger har bevarats genom århundradena. Kartan ser ut som den typ av stiliserade världskartor som var vanliga under medeltiden, en så kallad T-karta, där världen avbildades på ett stiliserat sätt i en rundel. Den är sannolikt målad någonstans i området runt Engelska kanalen.

Handskriften innehåller en korstågskrönika från första hälften av 1100-talet, författad av abboten i Saint Remy Robertus Monachus, med titeln Historia Hierosolymitana/[Gesta Francorum Ierusalem expugnantium].

En högupplöst version kan du se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karta över Jerusalem med omgivningar
Handskriften har signum: C 691

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Etikett: pergament (Sida 1 av 2)

Pergamentbrev daterat 14 november 1413

Pergamentband med olika handskrifter

Handskrift med välutnyttjade sidor

Etiopisk handskrift från 1400-talet

Handskrift från Riga

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

Musik inbunden i medeltida pergament

Lagningar i pergamenthandskrift

Slitet bokomslag med skydd för snittet

Karta över Jerusalem

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar