Föremål 118 av 400:
Kistebrev från 1836 med den heliga Birgitta

I de stora bildsamlingarna på universitetsbiblioteket finns naturligtvis en mängd kistebrev, träsnitt som tryckts för att fästa på insidan av locket till de kistor man använde som förvaring av sina kläder i de enklare hemmen. Många kistebrev sattes också upp på väggarna, något man förstår när man ser de ofta färgglada trycken som nog kunde lysa upp i hemmet. Kistebrev har funnits i Sverige sedan 1600-talet, då kostnaden för träsnitt gått ned i pris så pass att allmänheten kunde ha råd med dem. Motiven är ofta religiösa, historiska eller humoristiska. Först då färglitografin slog igenom i Sverige vid mitten av 1800-talet upphörde tryckningen av kistebrev.

bild på hela kistebrevet, där bilden av Birgitta på båda sidorna omges av text, och text ochbild inramas av en gul ram

Just detta kistebrev avbildar Den heliga Birgitta eller Britta och hennes porträtt omges med hennes historia i text. Man ser tydligt att bilden blivit färglagd utan större precision, men färgerna har hållit sig klart lysande in i vår tid. Trycket är utfört av tryckaren i Jönköping Nils Erik Lundström, bror till tidens främste kistebrevstryckare Johan Petter Lundström som drev Marquards tryckeri i Stockholm mellan 1806-1851.

närbild på kistebrevets titel Den helig Birgitta eller Britta, det namnkunnigaste helgon i svenska historien

Ännu finns endast en handfull kistebrev från Uppsalas samlingar digitaliserade på nätet, antalet kommer förhoppningsvis att öka inom de närmaste åren: Digitaliserade kistebrev från Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman