400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: silhuettklippning

Vackert silhuettklipp i bok

Föremål 343 av 400:
En vacker silhuettklippning inklistrad på insidan av en 1700-talsbok

Tillsammans med ett exlibris tillhörande den tidigare överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Johan Henrik Schröder (1791-1857) finner vi på vänstra pärmens insida ett inklistrat silhuettklipp i vitt papper, som framträder med alla sina detaljer mot en bakgrund av rött siden.

insidan av pärmen är klädd med rött papper, varpå är klistrad en vitt silhuettklippning

Boken har något av ett bröllops- eller kärlekstema med sina amoriner runt något som ser ut som ett altare med ett hjärta på, däröver ett ankare som kan symbolisera lojalitet och trohet, turturduvor med hjärtan i näbben, och allt krönt av en krona lyft av två fåglar. Detta passar även bra med innehållet i boken, Konung Gustaf Adolphs och fröken Ebba Brahes märckwärdiga kärleks-handel, tryckt i Stockholm 1753.

Om detta silhuettklipp tillkommit under Schröders tid vet vi inte. Idag finns denna volym i vår boksamling bestående av svenska rariteter, det vill säga sällsynta tryckta böcker, under signum: Sv. Rar. 10:313.

Schröders exlibris i närbild - hans namnteckning på en pappersetikett

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Silhuettklipp från 1811

Föremål 260 av 400:
Silhuettklipp utförda av barnen Piper år 1811

I en volym som tillhört överkammarjunkare Gustaf Piper (1771-1857) finns ett ark med silhuettklipp, utförda av hans barn. Dottern Jaquette Piper har förfärdigat en serie träd, medan dotter Christina och sonen Carl Gustaf har klippt blomsterkransar och blomkorgar. Deras yngre syskon Sofia och Lovisa var 1811 för små för att kunna hantera en sax eller kniv på detta sätt. Här finns även klipp gjorda av en Fanny respektive en Hedvig. Kanske detta var jämnåriga släktingar till barnen, eller andra kamrater. Klippen är mycket fina, och vi kan förmoda att fadern var både glad och stolt över dessa klipp.

en hel karta med nio klipp i form av blommor, blomsterkransar och blomkorgar

Själva ordet silhuett kommer av fransmannen Étienne de Silhouette (1709-1767) som lät pryda sitt slott med denna typ av tvådimensionella konstverk.

sida med fem klipp i form av träd, fyra gröna och en vit mot röd botten

Just dessa klipp återfinns i en handskriftsvolym med signum: F 840 f

Här hittar du dessa bilder i högupplöst version: Silhuettklipp

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Silhuetter från 1800-talet

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

silhett av en man i hatt inom en ram i orange och rött

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

silhett av en ung pojke med kravatt

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

en stående kvinna med en blomma i handen som silhett

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

en silhuettklippning av en rest minnessten under ett träd

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman