400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: skinnband

Vacker inbindning för bok i boksamlares ägo

Föremål 386 av 400:
Vacker inbindning av tryck utfört av Bodoni för den amerikanske samlaren Robert Hoe III

Tryck utförda av den italienske typografen, förläggaren och tryckaren Giambattista Bodoni (1740-1813) har alltid stått högt i kurs hos samlare världen över.

Så lämpligt då att detta Bodonitryck, ett exemplar av Anakreontos tēioy melē tryckt i Parma 1784, hamnade hos den amerikanske boksamlaren och fabrikanten av tryckpressar Robert Hoe III (1839-1909). Robert Hoe var en av grundarna till det kända bibliofilsällskapet the Grolier Club, och hans samlingar spriddes på boksauktioner 1911-1912, varpå detta exemplar tagit vägen till vår Bodonisamling på universitetsbiblioteket.

en röd bok stående på högkant, vilket visar guldtryckt dekor utmed pärmens kanter samt utmed hela ryggen

Det är högst sannolikt Robert Hoe själv som låtit binda in denna bok i detta röda skinnband med guldtryck i en stil som skulle imitera ett äldre bokband. Hans exlibris finns inklistrat på insidan av volymen, även detta guldpressat på rött skinn, ett exlibris värdigt en riktig bibliofil.

Boken har signum: Bodoni 643

Text och bild: Helena Backman

Profan musik i religiös kappa

Föremål 264 av 400:
Musikhandskrift med pärm med korsfästelsescen

baksidan av pärmen visar underdelen av korsfästelsen

En handskrift innehållande tabulatur med musik för orgel och luta har fått ett omslag med korsfästelsen. Överdelen syns på pärmens framsida, medan underdelen syns på dess baksida. Innehållet är dock inte lika religiöst, utan består av danser och profana sånger. I det lutheranska Wittenberg kan vi ana att det är en katolsk skrift som fått släppa till detta omslag.

uppsalg ur handskriften med tabulatur och lite text på tyska

Handskriften är daterad ”Geschrieben zu Wittenbergk den 10 Julij Anno 1602”, vilket ger ett ungefärligt riktmärke för dess tillkomst.

Du ser en digital kopia här: [Samling med intavolerade chansons, madrigaler, motetter, intrador etc], där du även finner en hel del litteraturhänvisningar, om du vill läsa mer om handskriften och dess musik.

Handskriften har signum: Vok.mus. i hs. 132

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Lossnade medeltida bokbandsdelar

Föremål 261 av 400:
Lossade remmar från medeltida handskrift

När det gäller våra specialsamlingar är det inte bara innehållet i en bok eller text som är viktig. Material som använts som underlag och skrift, liksom eventuell inbindning och utsmyckning är också viktiga. Dessa kan ge oss ledtrådar till vad materialet har för ursprung i tid och rum, och hur vägen in i våra samlingar sett ut där andra spår inte riktigt räcker till.

ljusbruna läderremmar på ett kuvert som ligger på en röd bakgrund

Så när exempelvis delar av ett bokband från en handskrift trillat av, och det inte finns tid att konservera det, vad har man då gjort? Eftersom vi befinner oss på ett bibliotek där vi vill ha ordning på saker och ting, så har sådant hamnat i en låda med uppmärkning var delen kommer ifrån. Här finner vi någon typ av remmar som lossnat från en medeltida handskrift med signum C 428. Handskriften med denna uppställning innehåller Ordinarius Lincopensis från 1400-talet, en bok som innehåller föreskrifter för hur gudstjänsten skulle firas i Linköpings stift vid tiden.

etikett från låda som med texten Spännen, remmar o.d. från handskrifter

Lådan med dessa kuvert är tydligt uppmärkt och förvaras i samma magasin där de  medeltida handskrifterna finns.

Text och bild: Helena Backman

Handskriftsvolym med sydd kant

Föremål 221 av 400:
Linköpingsmissale från ca 1500 med stygn i kanten

Att bokband kan se mycket olika ut har nog framgått både i denna blogg och i universitetsbibliotekets instagram @uppsalaunilib_treasures.

Denna inbindning i skinn har blivit fodrad med papper och fått en rar sydd kant i blågrönt garn. Vid något tillfälle har sannolikt dess ursprungliga band blivit utbytt och ersatt med detta.

detalj från insidan, där man ser den gröna sydda kanten överst på fodringen av papper på insidan av bandet

Denna handskriftsvolym innehåller Missale Lincopense, det vill säga Linköpings stifts mässhandbok. Texten är präntad på papper,  och som synes har delar blivit överklistrade med annan text. Kanske är det misstag som rättats på detta sätt?

text har blivit överklistrad med ny text på en papperslapp

Troligen har denna handskrift tillhört Vadstena kloster, innan dess bibliotek konfiskerades vid reformationen. Böckerna därifrån finns därför idag i Uppsala universitetsbibliotek.

bokens rygg där det syns att dess lägg sytts in med grova stygn

Mässhandboken har signum C 427 i våra handskriftssamlingar.
Här kan du bläddra i hela volymen i digital form: C 427 – Missale Lincopense

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vackert bokband ur Wallersamlingen

Föremål 187 av 400:
Vackert bokband från slutet av 1600-talet ur Wallersamlingen

bild på hela bokbandets framsida

Ett vackert skinnband med guldtryck och inläggningar i skinn hittar vi i läkaren och boksamlaren Erik Wallers efterlämnade bibliotek, som står sammanhållet här på Uppsala universitetsbibliotek. Det ovanligt arbetade bokbandet tillhör Adenochoiradelogia: or, an anatomick-chirurgical treatise of glandules & strumaes, or kings-evil-swellings av John Browne, tryckt i London 1684.

titelbladet till boken

Den engelske anatomen och kirurgen John Browne (1642-1702) var den förste att beskriva skrumplever  år 1685 och nekrotisk bukspottskörtelinflammation redan 1684. Hans porträtt ser vi på en frontespis graverad av Robert White (1645-1703) i bokens början.

John Brownes porträtt

Boken köptes in av Erik Waller på Sotheby & co. i London 1932.

bild på Erik Wallers namn och adress på kvittot från Sothebys

Text och bild: Helena Backman

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

Föremål 167 av 400:
Handskrift präntad på 1200-talet med hymner, tidigare ägd av franciskankonventet i Stockholm

Just nu pågår digitalisering av våra medeltida västerländska handskrifter som ingår i den så kallade C-samlingen. Häribland hittar vi en handskrift som tidigare ägts av franciskankonventet i Stockholm, dit den 1489 hade köpts in till konventets bibliotek av Canutus Johannis (latiniserad namnform för Knut Johansson). När Gustav Vasa konfiskerade landets klosterbibliotek hamnade den i kunglig ägo. Gustav II Adolf donerade sedermera denna och stora mängder andra beslagtagna böcker till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek 1621.

uppslag med noter präntade i svart, rött och blåttur handskriften

Handskriften innehåller hymner, och är troligen nedtecknad någonstans i Storbritannien, kanske på Orkneyöarna, under 1200-talets senare del.

bok bunden i röd pergament, nederst två stora hål där det förut suttit en kedja

Nederst på framsidan av pärmen ser vi spår efter den kedja som fäst volymen i biblioteket. Vi ser också en fyrkant utmed höger sida där det suttit ett beslag tillhörande ett spänne över främre snittet. Där ser vi tydligare hur det rödfärgade skinnbandet sett ut innan det blivit utsatt för slitage under årens lopp.

Handskriften har signum: C 233.
Se hela handskriften i högupplöst version: C 233 – Innocentius III: De miseria condicionis humanae / Hymner

Mer om denna handskrift kan du läsa i :
Andersson, Margarete & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 3. Uppsala, 1990, s. 122-125 med där anförd ytterligare litteratur

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Flamländskt bokband från 1500-talet

Föremål 162 av 400:
Bok bunden av Jacob Pandelaert

I bokbandssamlingen på Universitetsbiblioteket finns ett urval böcker utvalda utifrån sina bokband, vilka visar på olika bokbandsstilar från olika länder under olika tider. Som exempel från 1500-talets Nederländerna (fast det här rör sig om Belgien) finns här ett samlingsband bundet hos Jacob Pandelaert i Leuven. Boken är bunden i kalvskinn och pärmarna har en fyllning av papp. På bokbandets framsida finns en blindstämpel med Lucretia med dolken mot sitt bröst.  Över motivet finns Pandelaerts motto: ””Ingenium volens nihil non”, vilket ungefär kan översättas med ”Det sinne som ingenting vill [uppnår] intet”. Initialerna I.P. står för Jacob Pandelaert själv.

Lucretia med en dolk mot sitt bröst på en bok

Lucretia-stämpel

Baksidan har ett helt annat motiv, med ett mansansikte i profil under initialerna I.P. Kan det vara Jacob Pandelaert själv vi ser? Längst ned ser vi Kleopatra med ormen. Även här återkommer Pandelaerts motto.  På samtliga stämplar förekommer också initialerna efter den konstnär som utformat motiven.

Mansansikte och Kleopatra

Pandelaert är dock mest känd för sina Spes-band, så kallade efter den platta som avbildar en kvinnofigur omgiven av ord såsom ”spes” (”hopp”) och ”fides” (”tro”), även dessa med hans signatur I.P. Även ett sådant står i vår bokbandssamling, tätt intill det andra.

bok med en kvinnofigur instämplad

Spes-stämpel

Böckerna har nått Uppsala universitetsbibliotek genom Jesuitkollegiet i Poznań, som i sin tur fått dessa böcker av Stanisław Karnkowski (1520-1603). 

Text och bild: Helena Backman