400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: stamböcker (Sida 1 av 2)

Henrik Frankelins stambok

en man dras i en släde dragen av en hummer
31 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 363 av 400:
Henrik Frankelins stambok från sekelskiftet 1600

Bland alla de digitaliserade stamböckerna på Uppsala universitetsbibliotek finner vi ibland sådana som fått speciellt många och trevliga illustrationer. I denna tidiga stambok i samlingarna, som innehåller tillskrifter från tiden 1582 till 1610, finner vi en mängd färgglada vapensköldar.

En noshörning pryder en vapensköld i stamboken.

Ägaren till stamboken, Henrik Frankelin (1550?-1610), var född i England, men flyttade senare till Sverige där han var i kunglig tjänst. Under resor i Sverige och på kontinenten fylldes hans stambok med tillskrifter från personer i det samhällsskikt som han rörde sig i.

En vapensköld med avhuggna vildsvinshuvuden.

Stamboken har signum: Y 52
Här kan du bläddra i hela stamboken: Henrik Frankelins stambok.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tycho Brahes namnteckning

tycho brahes namnteckning
27 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 237 av 400:
Tycho Brahes namnteckning ur Wallers autografsamling

Läkaren Erik Waller (1875-1955) efterlämnade en stor handskriftssamling, bestående av ca 38 000 dokument, som förvärvades av Uppsala universitetsbibliotek. Här finner vi en stor mängd brev, men även läkarrecept, föreläsningsanteckningar och annat handskrivet material efter kända personer inom medicin och annan vetenskap. Här finns bland annat sidor ur stamböcker, urtagna ur sitt sammanhang.

Här finner vi ett par lösa blad med Tycho Brahes egen namnteckning.

vacker sida med teckning i mitten och autografen under

Signum: Waller Ms dk-00231

De enskilda bladen har troligen sålts ett och ett av säljare, för att på så sätt ge mer förtjänst.

större version av bladet

Signum: Waller Ms dk-00229

Detta och mer digitaliserat material med anknytning till Tycho Brahe i Uppsala universitetsbibliotek hittar du fritt tillgängligt på nätet.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom databasen Alvin)

bläckstämpel med uppgiften Waller MS Univ-bibl. Uppsala

Färgsprakande stambok

ett uppslag ur stamboken med en vapensköld och en målning av en läsande man omringad av ängel och djävul
6 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 222 av 400:
Johann Gastels rikligt illustrerade stambok från tiden 1591-1616

Genom det projekt som katalogiserat och digitaliserat universitetsbibliotekets stamböcker under de senaste åren finns detta rikligt illustrerade exemplar nu tillgängligt i digital form. Johann Gastel, född i Augsburg, hade med sig denna stambok på bildningsresa i Europa. Han var senare verksam som läkare. I sin stambok har han samlat en mängd tillskrifter, ofta med vackert målade familjevapen, men även en och annan karikatyr eller annan illustration.

ett uppslag med vapensköld och kvinna i röd klänning

På vänster sida vapensköld, och på höger sida en dam med hornfrisyr och solfjäder i handen.

Här finns tillskrifter från personer i städer som Augsburg, Dillingen, Konstantinopel, Padua, Venedig, Florens, Rom, Genua, Passau, Salzburg och Ferrara. Här finns även ett antal studier av dräkter, målade i gouache, som ger oss en bild av modet i Italien kring sekelskiftet 1600.

på vänster sida en ung man och på höger sida en vapenskäld i orange och svart

På vänster sida en ung man med blomma i handen, till vänster en vapensköld.

Stamboken har signum: Y 55
Du kan se samtliga blad i denna stambok här: Johann Gastels Stammbuch

Mer om denna stambok kan du läsa här: Davidsson, Åke, 1981, ”Stamboken. Poesialbumets och gästbokens föregångare”, Ett urval ur Carolina Redivivas samlingar. (Uppsala universitetsbiblioteks utställningskataloger, 9). Uppsala. S. 21f.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Levin Olbers stambok

foto på en bok bunden i sidentyg med orden Por les dames i guldtryck på
23 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 192 av 400:
En av Levin Olbers båda stamböcker i Uppsala universitetsbibliotek

Här på Uppsala universitetsbibliotek finns två stamböcker efter domprosten i Skara Levin Olbers (1767-1824). I den som visas här har han samlat tillskrifter från kvinnor som han mött i olika sammanhang, på resor och vid besök.

Tillskrift av Greta och Helena Ferelius i Skövde 1790

Här finns exempelvis en tillskrift av Greta och Maria Christina Ferelius i Skövde, daterad den 28 oktober 1790. Föga anande nog Levin vid detta tillfälle att han och Maria Christina skulle gifta sig tio år senare, i Levin Olbers andra gifte.

På sidorna i denna stambok finner vid tillskrifter gjorda på så varierande orter som Hedåker, Skara, Stockholm, Uppsala, Berlin, Skövde, Kungälv, Göteborg, Greifswald, Skepplanda, Köpenhamn, Leiden, Münster och Göttingen. Du kan se alla sidor här: Pour les dames – Levin Olbers stambok

Den andra stamboken innehåller tillskrifter från män, från lika varierande platser. Denna kan du bläddra i här: L.O. – Levin Olbers stambok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)-

Stambok från 1600-talet

uppslag med två målade vapensköldar
9 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 144 av 400:
Stambok med vapensköldar och målningar

På Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge pågått ett projekt med stamböcker, vilket nu närmar sig sitt slut under början av 2018. Dessa stamböcker, en typ av vänskapsböcker som studenter från 1500- talet fram till 1900-talets början ofta hade med sig på sina studieresor , finns nu till största delen inlagda i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

en målad vapensköld

I Emmeran Syroths stambok, förd under tio år mellan 1626 och 1636, hittar vi en rad vapensköldar, målade i gouache. Emmeran Syroth (1605-1670) studerade juridik i Jena och i Strassburg. Innan dess var han assessor i Regensburg, dit han återvände och verkade som rådman och konsistorialpresident efter sina studier. Inskrifter från dessa orter finner man i hans stambok.  Förutom vapen finns även ett par andra teckningar, bland annat en vandrande man under devisen ”Spiro dum spero” (”så länge jag andas, hoppas jag”) och årtalet 1636.

Se de hittills inlagda stamböckerna i Alvin: Stamböcker på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sakral vokalmusik från 1581

främre bokpärmen av pergament till diskantstämman
20 juli, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Silhuetter från 1800-talet

målad silhuett av kvinna i målad ram
8 maj, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

silhett av en man i hatt inom en ram i orange och rött

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

silhett av en ung pojke med kravatt

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

en stående kvinna med en blomma i handen som silhett

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

en silhuettklippning av en rest minnessten under ett träd

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

 

Stambok med minneslockar

blad ur en stambok med en hälsningstext med en ram av flätat människorhår omkring
24 april, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 85 av 400:
Karen Melsoms stambok från 1800-talet med hårkringlor

I en norsk stambok, ägd av Karen Melsom under 1800-talets början, finner vi  exempel på hårarbeten. Flera uppslag har påklistrade kringlor av olika slag konstfärdigt tillverkade av håret från de personer som skrivit i boken.

en hårkringla i form av en fyrklöver över en text

Hårarbeten var på modet under hela 1800-talet och in på 1900-talet, detta efter en tid då peruker varit det vanligaste i finare kretsar. De minskade drastiskt i popularitet under 1920-talet, då kortare frisyrer kom på modet.

en hårkringla i form av en flätad krans runt en text

Stambokens olika kringlor visar på en stor kreativitet. Inspirationen till dessa kringlor går troligen att hitta bland smycken av människohår.

hårkringla med lång svans vid sidan av en text

Det är inte konstigt att denna form av arbeten var populära som minnen – de är ju helt enkelt en liten del av personen som man vill minnas eller som själv vill bli ihågkommen.

liten hårkringla i ett hörn på en sida med text

Idag kanske det känns främmande och väl generöst att lämna ifrån sig en så påtagligt fysisk del av sig själv. Men idag är nog en hel del personer istället mer generösa med sig själva på andra sätt, exempelvis genom att lägga ut mängder av selfies i sociala medier till allmän beskådan världen över.

en kringla i form av en åtta under en text

Det finns fler än dessa avfotograferade hårkringlor i stamboken, som snart finns att se digitaliserad i sin helhet i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv som del av det stamboksprojekt som pågår på Universitetsbiblioteket.

minikringla i ett hörn bredvid en text

Stamboken har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

Autografer från 1800-talet

Atterboms namnteckning med texten: till erinring om en barndomsvän Atterbom den 12 maj 1820 Stockholm
3 november, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 37 av 400
Stambok med tillskrifter av kända kulturpersonligheter

Under sitt arbete med projektet att tillgängliggöra Uppsala universitetsbiblioteks omfattande samling stamböcker har Daniel Solling stött på en intressant stambok från 1800-talets första hälft, en stambok med tillskrifter av en del av den tidens kända kulturpersonligheter. Stamboken har tillhört hovpredikanten kyrkoherden i Asarum Carl Ludvig Wåhlin (1787-1864) som uppenbarligen hade en imponerande bekantskapskrets. Barndomskamraten Per Daniel Amadeus Atterbom har skrivit i stamboken i Stockholm år 1820.

tillskrift av Esaias Tegnér

Fler författare finner man mellan bladen. Esaias Tegnér har infört en dikt 1811 i Lund, och Fredrika Bremer har gjort en tillskrift i Marstrand år 1849.

tillskrift av fredrika bremer

Förutom svenska namn inom litteraturen finns här även ett danskt: Hans Christian Andersen har skrivit en hälsning, ”Paa Canalen mellan Roxen og Motala”, den 21 juli 1849. Kanske stötte kyrkoherden och författaren på varandra under en sommarresa?

tillskrift av h c andersen

Vid sidan av tillskrifterna finns även en rad illustrationer i stamboken. Dessa vackra bilder, laverade teckningar och målningar, finns tillgängliga i digital form: Bilder i Carl Ludvig Wåhlins stambok

foto på stambokens marmorerade försättsblad

Stamboken har signum: Y 150

Text och bild: Helena Backman

En vandrande munk med oväntad gåva

Målad bild på munk som går mot ett kloster med en stor kärve på ryggen
3 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 11 av 400
Bild ur stambok från sent 1600-tal

Bilden ovan visar en munk som närmar sig sitt kloster, där en väntande broder hälsar välkommen. På ryggen bär den vandrande munken en väl tilltagen kärve. Vid en närmare anblick ser vi att det gömmer sig en kvinnogestalt inuti kärven. Munken säger, enligt en inskrift över hans huvud: ”Außm NonnenKloster komm ich her, bring euch eine Junge frische Mähr”, vilken fritt kan översättas ungefär: ”Jag kommer från nunneklostret, och har med mig en ung frisk flicka åt er.”

Den här typen av skämtsamma bildinslag var vanliga i stamböcker, så även just detta motiv. Den här bilden ingår i en stambok som tillhört den tyske studenten Johann Bernhard Winterbach som studerade medicin i bland annat Jena och Padua under slutet av 1600-talet.

Stamboken köptes tillsammans med flera andra in från dödsboet efter boksamlaren Erik Waller och införlivades i kulturarvssamlingarna 1955. Under tiden framöver kommer denna stambok jämte andra från Uppsala Universitetsbiblioteks samlingar att läggas ut fritt tillgängligt digitalt: Johann Bernhard Winterbachs stambok.

Denna stambok har signum: Y 147.

Om detta och andra exempel på speciella bilder i stamböcker ur Universitetsbibliotekets samlingar kan du läsa mer om i: Davidsson, Åke, ”De libris amicorum. Några anteckningar till ’stambokens’ historia”, i: Årsbok / Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala, 1991/1992 (tr. 1993), s. 5-31.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg