400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: teckningar (Sida 1 av 6)

Silverstiftsteckning från 1400-talets början

detalj från teckningen med ett mans och ett kvinnohuvud, bägge bär huvudbonader och tittar bort från varandra
29 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 384:
Teckning från bröderna Limbourgs verkstad i Geldern, Nederländerna.

Bland våra mest kända konstverk i bildsamlingarna här på universitetsbiblioteket finns en liten teckning föreställande ett sällskap i vackra kläder. Utförd med silverstift på ett för detta ändamål preparerat papper har de tidigare grå linjerna oxiderat, och därför framstår de idag som bruna.

Två par står vända mot varandra, en man till höger sträcker fram en flöjt mot det andra paret.

Från antiken och framåt var det vanligt att använda bly eller silverstift som teckningsredskap. Dessa pennor ersattes så småningom av skurna grafitpennor. De grafitpennor som går under namnet blyertspennor, alltså de som vi använder idag, uppfanns först i slutet av 1700-talet, och tog snabbt upp konkurrensen med de mer otympliga fjäderpennorna.

Du ser silverstiftsteckningen i utställningssalen på Carolina Rediviva, och i digital kopia här: Hovfolk från Geldern.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brev till fröken von Bahr

en liten vikt papperslapp vid ett litet kuvert, stämplat av posten
14 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 378 av 400:
Litet brev med dansförfrågan till Hedvig von Bahr från en beundrare

”Jag kan ej dansa menuett
Gif mig derför en vals så lätt”

Så här på Alla hjärtans dag 2020 passar det bra med något romantiskt ur samlingarna.

I ett arkiv med efterlämnade papper från släkterna von Bahr, Boström och Alexandersson hittar vi sparade inbjudningar och dansordningar, de flesta i just denna lilla bunt ställda till fröken Hedvig von Bahr (1872-1941), som senare gifte sig Alexandersson. Här har Hedvig von Bahr fått en förfrågan om att hon ska spara en dans till en för oss okänd beundrare.

en hög med menyer, dansprogram och brev liggande på ett brunt bord

Samma handstil har skrivit fler kärleksfulla brev och dikter till henne. Kanske är det samma person som även tecknat denna lilla bild med ett dansande löjtnanthjärta?

Två tecknade dansande blommor.
”Tacka vet jag då att vara två!!!!”

En och annan sparad dansordning finner vi också här. Det står alltså klart att Hedvig von Bahr fick många kavaljerer vid danstillställningar.

ett uppslaget dansprogram med ifyllda namn

Arkivet är just nu under uppordnande. Här finns också en hel del material kring Sveriges första kvinnliga docent i fysik, Eva von Bahr-Bergius (1874-1962).

Text och bild: Helena Backman

Fåglar i handskrift

en gröngul fågel med gul mage sittande på en gren
13 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 377 av 400:
Carl Peter Thunbergs fågelbilder

I en handskrift deponerad på Uppsala universitetsbibliotek av Smålands nation i Uppsala, finns anteckningar och färglagda teckningar på fåglar och insekter.

en grågrön fågel sittande på en gren

Upphovsmannen till dessa anteckningar och avbildningar är Carl Peter Thunberg (1743-1828), född i Jönköping och därför tillhörig Smålands nation under sina studier i Uppsala. Efter sina resor till Sydafrika och Japan slog han sig åter ned i Uppsala, och fortsatte här sin akademiska gärning.

en brun fågel med ljusbrun mage och en gul tuss på huvudet sittande på en gren

Fågelkännaren bland läsekretsen kan nog känna igen dessa fåglar, även om mitt eget kunnande är alltför begränsat. Dessa illustrationer tillför texterna liv och visar på en tid att förmedla vetenskapliga studier före kamerans tid.

Handskriften har signum: D 23:4

Text och bild: Helena Backman

Flicka med hund

en ung flicka med rosetter i håret och en vinthund som tittar upp på henne
20 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 368 av 400: Teckning av Kerstin von Post från 1851

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar med bilder finns många konstnärer representerade, av dessa flera med ett stort antal bilder. Men här finns också enstaka personer som endast finns representerade med något enstaka verk. Dit hör en teckning i svartkrita av Christina Beata Jacquelina Vilhelmina von Post (1835-1917), Kerstin kallad.

Enligt dateringen är detta porträtt utfört då konstnären endast var 16 år gammal. Vem den unga flickan på denna bild är vet vi tyvärr inte.

Kerstin von Post studerade senare konst i Paris, och tecknade och målade främst porträtt, bibliska motiv och genremålningar. Hennes verk finns idag även på Nationalmuseum i Stockholm.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Teckningar av friherre Klingspor

man i brofil med pudrad peruk och medalj på bröstet
14 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 366 av 400:
Teckningar av Fredrik Philip Klingspor från tiden runt sekelskiftet 1800

Bland bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns några få teckningar av friherre Fredrik Philip Klingspor (1761-1832). Här finner vi bland annat ett porträtt i blyerts av riksrådet Fredrik Sparre (1731-1803) med Nordstjärneorden på bröstet. Den lilla noteringen ”frappant” antyder att porträttet ska vara slående likt.

Vi finner också en teckning av ett halsbrytande cirkusnummer – om detta verkligen är en avbildning eller en symbolisk bild låter jag vara osagt.

två män håller i en ring, genom vilken en kvinna till häst hoppar

Du hittar detta och mer material med anknytning till Klingspor i digital form i databasen Alvin: Fredrik Philip Klingspor

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Julmatens tid

detalj från menyn, en tomte med ett grötfat i knät
22 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 360 av 400:
Illustration till julmeny Mathilde Wigert-Österlund från 1894

Den här tiden på året har kanske många av oss redan ätit julmat tillsammans med arbetslag eller vänner, trots att vi inte riktigt är framme vid julafton ännu. Detta gjorde en och annan även för drygt hundra år sedan, och därför har restauranger länge serverat julmat tiden före jul.

Konstnären och författaren Mathilde Wigert-Österlund (1873-1943) är mest känd för stämningsskapande skymningsmåleri med städer och landskap samt religiösa motiv, och hon finns representerad bland annat på Moderna museet. Här i universitetsbiblioteket har vi ett prov på ett konstnärligt uppdrag för en restaurang eller liknande inrättning; en förlaga till en illustration att tryckas på en meny i juletid.

en meny utan text med dekoration i vänstra kanten, en tomte, ett grötfat och en gris

Se menyn i högupplöst kopia: Menu

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Senmedeltida svenska lagtexter

ett kvinnohuvud med huvudduk på en fiskkropp med ett par små fötter målad i rött och svart
22 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 351 av 400:
Volym innehållande Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter från senare delen av 1300-talet.

en hand håller fast en fisk i stjärten

Denna handskrift innehåller en mängd bilder och utsmyckningar i marginalerna, dock av en rätt rustik karaktär. En del motiv återkommer gång på gång, dit hör fiskar och människofigurer.

en liten djävul står bredbent och håller i sin svans

I början av volymen finner vi även en rödmålad djävulsgestalt med horn och svans, som får gestalta ondskan.

Anteckningar i marginalerna av olika händer visar att texterna läst och lästs om under sin samtid. Idag kan vi se på en sådan här volym ur många olika synvinklar – som källmaterial till våra svenska lagars historia, ur ett konstvetenskapligt perspektiv där bilderna tolkas utifrån sina symboliska innebörder, ur bokhistoriskt perspektiv eller något helt annat. Nu, då detta material finns tillgängligt i digital kopia, kan det användas av många fler än tidigare, var de än sitter i världen.

insidan av främre pärmen med Johannes Buréus exlibris samt första sidan i volymen med bokstäver i rött och svart
Boken har tidigare ägts av Johan Bure (Johannes Bureus) och innehåller hans inklistrade exlibris.

Signum i våra handskriftssamlingar: B 10.
Här kan du se hela volymen i digital kopia: B 10 – Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

”Flädermus med mustascher”

fladdermushuvud sett från sidan med vit haka och undersida, och brunt ovanpå huvudet och öronen
31 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 342 av 400:
Fladdermus avbildad av N.P. Åckerberg

Så här på Halloween 2019 kan det väl passa bra med en fladdermus, även om denna lilla sötnos nog inte kan skrämma någon. Att den har mustascher passar ju extra bra så här dagen före Movember, även om just dessa mustascher ser rätt så små ut.

fladdermus avbildad ovanifrån med utsträckta vingar

Teckningen är undertecknad med en något svårläst namnteckning, N.P. Åckerberg.

huvudet från ovansidan samt Åckerbergs namnteckning

Du hittar denna och andra illustrationer, som utgjort förlagor till i illustrationerna i Sven Nilssons verk Skandinaviens fauna i digitala kopior här: Skandinawiens fauna af S. Nilsson. Det tryckta verket började utges från år 1820 och framåt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karikatyr av Nils Rosén von Rosenstein

en man med stor dubbelhaka, hatt och medalj på bröstet i profil
30 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 330 av 400:
Karikatyr av Nils Rosén von Rosenstein tecknad av Johan Tobias Sergel

Nils Rosén von Rosenstein (1752-1824) var ämbetsman och filosof, dessutom sekreterare i Svenska Akademien. Hans far med samma namn, som var den som blev adlad von Rosenstein, var professor i medicin, och har gjort sig känd som den moderna barnläkekonstens fader. Hans son valde alltså en annan bana.

Som sekreterare i Svenska Akademien satt han länge. Mot slutet av sitt liv blev han dock både blind och dement. Kanske var det en episod under senare delen av hans liv som blivit avbildad här.

en man med enorm mage i profil
”Hammarberg! Pojkarna taga käppen från mig!”

På baksidan av denna teckning finns nedskriven den anekdot som denna ska illustrera: Nils Rosén von Rosenstein gick en gång med käppen på ryggen och fastnade en smal dörr. Han trodde då att det var några pojkar som försökte rycka käppen ifrån honom och ropar på sin betjänt Hammarberg.

Tecknaren och skulptören Johan Tobias Sergel (1740-1814) har ofta porträtterat personer från sin samtid i karikatyr. Enligt en påskrift i blyerts på denna tecknings baksida, ska denna karikatyr vara utförd av honom, men det kan säkert finnas en osäkerhet kring detta.

Denna teckning finns i den stora Wallersamlingen på universitetsbiblioteket, och har där signum: Waller Ms se-02695.

Text och bild: Helena Backman

Paret Gellerstedt i silhuett

ett manshuvud i högerprofil och ett kvinnohuvud i vänsterprofil
24 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 329 av 400:
Silhuetterna av Pehr och Helena Gellerstedt från 1800-talets mitt

Porträtt i form av silhuetter förekom ofta från 1700-talet och fram till fotografiets genombrott. Vi har redan tidigare visat prov på sådana i denna blogg. I porträttsamlingen på universitetsbiblioteket finns denna lilla tuschteckning, som avbildar ett äldre äkta par i silhuett. På baksidan finns mer information av det avbildade paret:

”Pehr Gellerstedt, rådman, handlande i Hernösand, född i Örebro den 2 januari 1778, död i Hernösand den 28 mars 1854, 76 år gammal. Pehr Gellerstedts hustru Helena Gellerstedt född Törngren, född 27 oktober 1778, död i Hernösand 19 december 1861, 83 år gammal.”

Just denna teckning har signum Sv. portr. saml. Vanl. f., Handteckningar, och du finner den här i högupplöst version: Pehr Gellerstedt och Helena Gellerstedt, f. Törngren.

Fler av våra silhuetter har blivit digitaliserade, och du kan se dem i högupplösa kopior här: Silhuetter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg