400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: teckningar (Sida 3 av 6)

Frimureri i den Gustavianska samlingen

11 mars, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 283 av 400:
Handlingar om frimureri från 1700-talet i den Gustavianska samlingen

Frimurarorden omger sig med en slöja av mystik. Minsta lilla inblick i denna verksamhet kan verka kittlande för den som inte själv är invigd och har någon insyn. Därför kan en mapp med påskriften ”Frimureri” få fantasin i rörelse. En sådan mapp finns här på biblioteket, i de samlingar som Gustav III efterlämnade och testamenterade till Uppsala universitetsbibliotek, att öppnas 50 år efter hans död.

I denna frimurarmapp finner vi exempelvis dessa målade och tecknade emblem och symboler. Jag undrar om dagens frimurare kan tala om exakt vad dessa symboliserar? Kanske är det världsalltet som avbildas?

frimurarsymbol med koncentriska cirklar

Är det jorden som omges av tecken för planeter och/eller stjärntecken, stjärnor samt sol och måne, eller är det något annat som avses?

 

frimurarsymbol med koncentriska cirklar

Ytterligare en symbolisk framställning med en sol i högra kanten

Mycket spännande finns säkert att läsa i dessa handlingar, för den som är intresserad av frimurarnas historia i Sverige under sent 1700-tal.

Innehållet i denna mapp kan du se i denna förteckning: Frimureri m.m.
Förteckning över hela den Gustavianska samlingen finner du här: Gustavianska samlingen.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karikatyr av dansande par

ett par bakifrån, mannen med armen om damnes midja, han i knäbyxor och lång rock, hon i blå klänning
1 mars, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 280 av 400:
En akvarellerad pennteckning av ett dansande par utförd av Anders Carlsson af Kullberg

I tidstypiska kläder dansar ett par på denna teckning från någonstans runt sekelskiftet 1800. Snitten i deras moderna kläder och frisyrer ser något överdrivna ut.

En lugnare bild finner vi här, med ett par vilande i grönskan. Kanske är de ute på lång promenad och tar igen sig en stund. Men nog ser de ut att inte vara helt sams?

en man i knäbyxor och blå rock lutar sig mot en stubbe, en dam i grå klänning sitter vilande mot en sten, i bakgrunden grönska och träd

Anders Carlsson af Kullbergs liv var omväxlande. Under hans liv 1771-1851 hann han bland annat med att vara handsekreterare åt prins Karl August, satt i Svenska akademien och blev så småningom biskop över Kalmar stift 1830.  Sin författarbana lade han bakom sig strax efter sekelskiftet 1800. Att han ägde en konstnärlig ådra visar väl dessa enkla teckningar. Fler teckningar av hans hand finns i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar, du hittar dem alla i digital fom här: Anders Carlsson af Kullberg.

Teckningen har signum: Handt. sv.
Du ser teckningen i högupplöst version här: Karikatyr av dansande par

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Studie av ben och fötter

blyertstecknade ben under kjolkant, på fötterna tunna läderskor
18 februari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 277 av 400:
Studie av ben och fötter, en blyertsteckning av drottning Lovisa

Med anledning av Fotens Dag den 18 februari kan vi visa en tecknad studie av drottning Lovisa (1828-1871). Vem dessa ben tillhör är okänt, kanske är de avtecknade ur en spegelbild? En antydan till uppdragna kjolar kan skönjas. Fötternas form avtecknas tydligt genom de tunna skodonen.

I våra samlingar finns ytterligare några verk av drottning Lovisa, bland annat denna porträttstudie.

skiss av kvinnoansikte i blyerts

Bägge teckningarna är inköpta antikvariskt av universitetsbiblioteket.

Teckningarna har båda signum: Handt. sv.
Se studierna i högupplösta versioner: Studie av ben och fötter samt Porträttstudie

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Målade insekter på sina värdväxter

detalj från en teckning - en nässelfjäril med utbredda vingar
14 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 267 av 400:
En volym med tecknade och färglagda insekter på sina värdväxter av entomologen Charles De Geer

I Leufstabiblioteket ingår denna bok från mitten av 1700-talet med pennteckningar av Charles De Geer (1720-1778), färglagda i akvarell. Färgerna är välbevarade och starka, och gör växter och fjärilar rättvisa. Liksom alla handskrifter och värdefulla tryckta böcker har dessa flyttats över till Uppsala universitetsbibliotek, för att där ha bättre bevarandeförhållanden i klimatanpassade lokaler.

en vit fjäril med svarta prickar på vingarna vid blommande krasse i orange

Trots att det är blommor och blad som kanske lyser och mest i ögonen, är det detaljrikedomen hos insekterna som står i fokus för Charles De Geer.

någon typ av mal på en ringblomma i orange

Sin inspiration har han säkert fått från förebilder som Maria Sibylla Merian, exempel på hennes avbildningar av insekter på sina värdväxter finner du i Erucarum ortus, utgiven i Amsterdam 1717. Vårt exemplar finns i digital kopia att se här: Erucarum ortus.

Signum för boken med De Geers insekter: Leufsta MS 38

Se hela volymen med alla sina teckningar: Målade insekter med sina värdväxter, I-XXXIII

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

1800-talskopia av Linnéporträtt

övre hälften av Linnés kropp hämtad från en tidningsbild
19 november, 2018 / / 1 kommentar

Föremål 252 av 400:
Tidningsillustration 1875 efter förlaga av Jean Eric Rehn

Uppsala universitetsbibliotek har nyligen köpt in en liten laverad teckning av Jean Eric Rehn (1717-1793) föreställande Carl von Linné. Omständigheterna kring detta kan ni läsa mer om här: Känt Linnéporträtt åter i Sverige.

Att bilden varit känd sedan länge och använts som förlaga till illustrationer i olika sammanhang är tydligt, inte minst genom detta exempel. I ett nummer av Ny illustrerad tidning från 4 december 1875 finns en kopia av denna teckning i trägravyr. Xylografen Jonas Engberg (f. 1833) har dock inte sett originalet av Jean Eric Rehn. Han har kopierat en litografi av engelsmannen John Samuelson Templeton, som under första hälften av 1800-talet uppenbarligen hade tillgång till originalet och kunde utföra sin kopia direkt efter detta.

helsida ur tidningen Ny illustrerad tidnign med bild på Carl von Linné rökande pipa

Bilden har varit känd och använd här i Sverige, men först nu har originalteckningen alltså återvänt till Sverige, och finns i våra samlingar bland alla andra Linnéporträtten här.

Du finner denna xylografi i högupplöst version här: Ny illustrerad tidning 1875, där du även finner länkarna både till en fotografisk kopia av Templetons litografi och till Rehns original.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppsala universitet firar sin födelsedag idag

7 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 240 av 400:
Tecknad hand på insidan av pärmen till en 1500-talsbok.

Idag fyller Uppsala universitet år  – det var den 7 oktober 1477 som undervisningen började vid det nya universitetet.

Samma år hade påven Sixtus IV den 27 februari i en bulla givit sitt tillstånd till att ett universitet upprättas i Uppsala. Universitetets privilegiebrev undertecknades i Strängnäs den 2 juli av riksrådet, och den 21 september kommer så påvens bulla till Uppsala.

Mer om universitetets tidigaste historia kan du läsa här: Kort historik.

Med anledning av detta firar vi här i bloggen med ett spår av undervisning, förmodligen lämnat av en tysk student vid okänt lärosäte – en tecknad hand på insidan av en pärm till ett band med verk av Philipp Melanchthon. Främst i volymen finns Elementorum rhetorices libri duo, tryckt i Wittenberg 1532. Från tidig medeltid och framåt utvecklades och användes nämligen ett mycket utarbetat system att räkna på fingrarna eller använda fingrar och handen för att underlätta förståelsen av abstrakta begrepp och minnas dem. De användes exempelvis inom studiet av musik där noter motsvarades av olika delar av handen.  Genom just denna teckning och handen som pedagogiskt hjälpmedel och stöd för minnet har någon här lärt sig beräkna solens rörelse.

bild på titelsidan av melanchthons bok

Boken, som fått titelbladets träsnittsram färglagt i grönt och rött, har signum: Pedag. Retorik

Text och bild: Helena Backman

 

Tecknad groda av Jean Eric Rehn

detalj av teckningen med ett huvud på en groda
4 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 239 av 400:
Tecknad av groda av Jean Eric Rehn

Arkitekten och gravören Jean Eric Rehn (1717-1793) är mest känd för sina stora arbeten, som att vara arkitekten bakom bibliotek och naturaliekabinett på Drottningholms slott åt drottning Lovisa Ulrika, och för andra arbeten åt hovet, som ombyggnationer på Gripsholms slott.

Kopplingen till naturen har dock inte bara varit genom kabinettbyggande. Här ser vi en studie av en groda vilande i gräset, avtecknad i naturen enligt den franska påskriften. Rehn ska ha utfört mer än 1 000 laverade tuschteckningar, porträtt, genremotiv, landskap och reseskisser, oftast i tusch över en lätt blyertsskiss. De flesta av Rehns teckningar tillhör idag Nationalmuseum, men det finns även en betydande samling här på Uppsala universitetsbibliotek.

hela teckningen av en groda som vilar i gräset vid vatten

Teckningen av grodan har signum: Handt. sv.

En mängd material ur våra samlingar i form av teckningar, gravyrer och annat av eller med anknytning till Jean Eric Rehn som blivit digitaliserat hittar du här: Jean Eric Rehn i Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Avtecknat träsnitt i den äldsta boken på svenska språket

detalj från det tecknade titelbladet med små djävlar som väger en människas själ
1 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 238 av 400:
Avtecknat saknat träsnitt i den äldsta boken tryck på svenska språket

Den första bok som trycktes på det svenska språket har den ålderdomligt stavade titeln Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, det vill säga Jean Gersons bok Av djävulens frestelse. Boken översattes från franskan av Ericus Nicolai och trycktes i Stockholm av boktryckaren Johannes Smedh 1495. Vårt exemplar saknar det träsnitt som prydde titelbladet. Detta har vid ett senare tillfälle blivit ersatt av en avtecknad och färglagd version.

kristus över en scen från helvetet med små jävlar

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:67

Samma motiv har dock använts i flera böcker, och vi kan därför jämföra avteckningen med trycket i en annan översatt bok av Jean Gerson, denna gång Ars moriendi, tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1514.

träsnitt medkristus över en scen från helvetet

Hyllsignum: Sv. Rar. 10:56

Johās gerson bock aff dyäffwlsens frästilse har hyllsignum: Sv. Rar. 10:67, och du finner den även i digital kopia här: Jean Gerson Av djävulens frestelse

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

Vy mot Greifswald

vy över greifswald från fjärran
17 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 234 av 400:
Laverad pennteckning föreställande Greifswald, tecknad av Johan August Anckarsvärd

Under 1800-talets första två decennier befann sig Johan August Anckarsvärd (1783-1874) som svensk officer nere på kontinenten. Det är kanske från denna tid som han nedtecknade Greifswald på avstånd, som det står på teckningen, ”Ritat efter naturen …” Ytterligare några tyska städer blev nämligen förevigade av honom, varav en teckning över Bielefeld är daterad till 12 juni 1814 då han befann sig på fälttåg i Tyskland.

Bielefeld år 1814

Hemma i Sverige igen ägnade sig Anckarsvärd åt skötseln av sina gods och åt politik, och var också intresserad av och engagerad sig inom konst och vetenskap och satt med i svenska akademier.

I våra bildsamlingar finner du en mängd teckningar av Anckarsvärds hand. Du finner dem alla i digital form här: Johan August Anckarsvärd.

Teckningarna ovan i högupplösta versioner finner du här: Greifswald respektive Bielefeldt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skissbok med blyertsteckningar från 1800-talets förra hälft

en sittande man rakas av en stående man i hatt
23 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 218 av 400:
Skissbok med ljuvliga teckningar från 1800-talet av A. C. Wetterling

Bland universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en skissbok efter Alexander Clemens Wetterling (1796-1858), som visar människor och miljöer kring honom under tiden 1832-1849. Några är färglagda, men de flesta är mer eller mindre detaljerade tecknade i blyerts.

En del teckningar känn som fotografier – som denna teckning som avbildar ”Nicander och professor Törnros” en stillsam dag på landet. Jag tycker mig känna lugnet i rummet och höra flugornas surr genom det öppna fönstret där gardinen fladdrar i vinddraget.

teckning av två män liggande i ett rum, en man läser på en soffa, en annan röker en långskaftad pipa ligagnde på en utdragssäng, ett öppet fönster i bakgrunden

Andra bilder är mer av studier av personer och miljöer omkring Wetterling –  även dessa säger oss mycket av sin tid i klädedräkt och folkliv. Bondens grisar har fått behålla sina betar, en herre har kryckor av gammaldags modell.

på samma blad finns tecknat två samtalande herrar med stora magar, en gris med kultingar och en bonde som slår hö framför en stuga

Se samtliga bilder ur skissboken här: Teckningar af A. C. Wetterling : Skissbok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »