Etikett: teckningar (Sida 5 av 6)

Klotter i 1500-talsbok

13 november, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 145 av 400:
Välanvänd volym med gott om spår av tidigare ägare

Många av våra äldre tryckta böcker från 1500-talet är i oklanderligt skick, med rena ark som ser ut att ha blivit tryckta igår. Ibland kan man då ana att de inte blivit lästa så ofta genom åren. Därför visar en välanvänd och sliten bok så mycket mer liv och spår av bruk, och att de trots hållit in i vår tid visar på pappret och tryckets kvalitet.

En volym med gott om spår av bruk och tidigare ägare innehåller Philipp Melanchthons Erotemata dialectices, tryckt 1563, samt Augustinus Hunaeus Erotemata de disputatione instituenda, tryckt 1558.

Många girlanger pryder en blank sida i volymen, liksom titelbladet till den andra titeln i volymen.

Marginalanteckningar och inbundna papper med noteringar visar att denna bok blivit läst av många personer, och teckningarna visar hur troligen mer än en läsare prövat pennan och avbildat personer i sin omgivning – män till häst och i kläder från en svunnen tid. Idag finns dessa spår av tidsfördriv bevarade mellan bladen i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

Samling med skisser och akvareller

6 november, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 143 av 400:
Anonym bok med inklistrade teckningar och skisser från sent 1700-tal

I kataloger och databaser är det inte svårt att hitta material om man söker efter någon speciell upphovsman, någon titel eller något motiv. Men det kan vara svårt att hitta material där ingen upphovsman eller annan anknuten person är angiven, där det saknas titlar och materialet är blandat. I Alvin, plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, gömmer sig en del sådant material.

En skål med citroner

I samlingen med skissböcker på universitetsbiblioteket finns exempelvis denna volym, där någon klistrat in teckningar och målningar av olika händer. Kanske är det någon form av samling av förlagor till egna teckningsövningar?

en bit bröd med en sillbit liggande ovanpå

En bit bröd med sill

Boken dateras till slutet av 1700-talet och visar en del stilleben av vardagliga föremål, från denna tid utan kameror, vilket kan ge oss en närhet till själva vardagslivet.

Hela skissboken hittar du i Alvin: Samling med skisser och akvareller

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Magnus Erikssons landslag

detalj av bild på kvinna vid en köpmans bord

12 oktober, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 135 av 400:
Magnus Erikssons landslag, handskrift från ca 1430

Kring mitten av 1300-talet fick Sverige för första gången en gemensam landslag, efter att tidigare ha haft olika lagböcker för respektive landslag. Vi kan se det som ett led i att Sverige utvecklats från mindre riken till den gemensamma nation som vi är idag. Eftersom denna gemensamma lag tillkommit på uppdrag från Sveriges dåvarande kung Magnus Eriksson, har han fått ge lagen sitt namn.

Det mest iögonfallande – för den som inte är specialist inom området juridik i allmänhet eller äldre lagar i synnerhet – är de målningar som illustrerar lagbokens delar. Även för den som inte förstår det juridiska innehållet finns här något att hämta.

en kvinna i rödprickig klänning handlar av en köpman vid sitt bord

”Köpmålabalken” – en kvinna vid en köpmans bord, där han bjuder ut sina varor

Bilderna är intressanta ur många synvinklar. De visar tidens mode, såsom spetsiga skor och snitt på kläderna. Herrarnas hosor kunde ha olika färg på respektive ben, något vi sällan ser på byxor idag. Damerna har ärmar, som blir allt vidare ju närmare handen de kommer.

en man och en kvinna delar ett arv mellan sig

”Ärvdabalken” – en bror och en syster delar upp ett arv mellan sig

Flera av illustrationerna i handskriften har dramatiska motiv, med personer som just mördar, mördas eller dör genom olycka. Handskriftens sista bild visar vad som händer en man dömd efter överträdelse mot Tjuvabalken, som är den del av lagboken som bilden illustrerar. Han har med förbundna ögon blivit hängd i en uppbyggd galge av trä.

en man med förbundna ögon har blivit hängd

”Tjuvabalken”

Fortfarande är forskningen levande kring denna handskrift, nya aspekter och kunskaper ökar vår förståelse inte bara för handskriften i sig, utan dess tillkomsthistoria och det samhälle i vilken den präntades.

Mer om handskriften kan du läsa på universitetets webbplats: Magnus Erikssons landslag

Se och läs hela handskriften i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Magnus Erikssons landslag

Text: Helena Backman
Foto: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Signum: B 68

Tecknade kvinnor från 1600-talet

tre adelsdamer i vackra klänningar samtalar

9 oktober, 2017 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 134 av 400:
Teckning av samtalande adelsdamer av Lorenzo Magalotti, 1674

I handskriften Notizie di Svezia av den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti (1637-1712) har han i ord och bild beskrivit en resa i Sverige under år 1674. I denna handskrift finns ett antal laverade pennteckningar som fångar personer och scener som han sett under sin resa. Här återfinns både adel, präster, bönder och tjänare, och visar både vardag och fest.

Här finns en bild på ett brudfölje, där av kläder och det stora följet damer framgår att det är frågan om ett högreståndsbröllop. Kläder och frisyrer visar tidens mode.

En bild på ett par vattenbärande kvinnor nedan får visa personer ur det arbetande lagret. I handskriften förekommer även baderskor i arbete.

På flera bilder möter en del av de avbildade konstnärens blick, och ger en närmast fotografisk känsla. Att Magalotti tecknat efter levande modeller är uppenbart.

Samtliga bilder ur denna 1600-talshandskrift finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Notizie di Svezia
Handskriften med dessa teckningar har signum: S 1a

Bilden av studenten på 1800-talet

två studenter sitter vid ett bord och sörjer sin kuggade tenta, och vid ett annat bord firar två studenter att de klarat tentan

4 september, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 124 av 400:
Karikatyrer av studenter från slutet av 1800-talet

I bloggens förra inlägg visades ett fotografi av studenter 1911. Här visas en mer skämtsam bild av studenten i slutet av 1800-talet, sittande på Flustret för att dränka sina sorger eller för att fira sina framgångar. Idag är nog studentnationerna de ställen där dagens studenter finner sina sällskap.

Fortfarande sjunger studentkörer – stundom även i Odinslund – men nu består de flesta inte bara av manliga röster.

Bilderna finns i boken ”Karrikatyr-album 1873”, skriven och tecknad av officeren och tecknaren Henning Thulstrup (1836-1902), ett av flera komiska verk från hans penna.

Hela albumet med karikatyrer av personer ur alla samhällsskick finns att se i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karrikatyr album : Af T

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

detalj från en större teckning med nederdelen av en agaveväxt och en liten avbildning av Fredrika Bremer i ett hörn

7 augusti, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 116 av 400:
Fredrika Bremers porträtt av sig själv avtecknande en agave på Kuba 1851

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av våra mest kända svenska författare under 1800-talet, även känd internationellt. Hennes böcker som lyfte fram kvinnans ställning i samhället känner de flesta till. I universitetsbibliotekets samlingar finns förutom hennes böcker en skissbok i vilken hon gjorde teckningar 1850-1851 under sin resa i Nordamerika och på Kuba, en resa hon beskrivit i sitt verk Hemmen i den nya världen.

I skissboken finns teckningar och målningar av personer och platser hon besökt under resan. Här finns exempelvis en akvarellerad teckning med en gård i byn Limonar på Kuba, en by som befolkades av frigivna slavar som Fredrika Bremer besökte i mars 1851.

Hela skissboken finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Fredrika Bremers skissalbum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Soldat på bokpärm

29 juni, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Ett vackert illustrerat brev från 1773

detalj av brevet, med konsturen av en man som sitter till häst

19 juni, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 102 av 400:
Fantasirikt illustrerat brev daterat 1773

I Wallers handskriftssamling, samlade av läkaren Erik Waller (1875-1955) och senare inköpt till Uppsala universitetsbibliotek 1955, finns en mängd brev skrivna av olika personer. Ett av de mest anslående är nog detta franska brev daterat 16 augusti 1773 i Courelles-Chaussy , vars första sidas ringlande text skapar konturerna av en man till häst.

Brevet är skrivet och tecknat av kirurgen Pierre-Innocent Guimonneau de la Forterie (1726-1794) till hans vän Germain, även han kirurg. Detaljer i teckningen visar livet på landsbygden, ryttare och vilande herdar. Ett par skördar frukterna från ett träd. Det hela ser rätt så idylliskt ut.

Även på baksidan av samma blad, fortsättningen på brevet, finns tecknade detaljer, såsom ett par hägrar och ett par i gröngräset, ansatta av kolossala frugor. Kanske är det författaren själv som känner sig invaderad av dessa insekter.

Vill man läsa brevet i sin helhet, eller titta närmare på alla dess små detaljer, kan man se det i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Le courier metempsicosiste.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

detalj från en teckning av två manshuvuden i profil som tittar på varandra

12 juni, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 100 av 400:
Föreläsningsanteckningar från 1480-talet

I en volym i Universitetsbibliotekets samlingar finns de äldsta föreläsningsanteckningar som kan knytas till universitetet, nedtecknade på 1480-talet.

Ägaren till denna volym har skrivit sitt namn på försättsbladet. Han hette Olaus Johannis (Olle Johansson) Guto, och som tillägget efter namnet anger kom han från Gotland. Efter studier i Uppsala blev han senare munk i Vadstena, dit han tog med sig denna volym. Därifrån har den så småningom återvänt till Uppsala. Handskriften som är nedtecknad på latin innehåller bland annat tankar av Aristoteles, och omfattar totalt 304 handskrivna blad, varav Olaus Johannis har skrivit de flesta.

Åtminstone två andra händer har också antecknat i volymen. Mest iögonfallande är dock den förklarande teckning som enligt notering tycks nedpräntad av en Olaus Thorstani (Olle Torstensson). Bilden föreställer Aristoteles och Albertus Magnus i samspråk och visar var i kroppen olika själsförmögenheter sitter enligt medeltidens läroplan.

Dessa anteckningar har signum: C 599.

Hela volymen finns att läsa och se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: C 599 – Aristoteles. Petrus Olavi

Mer finns att läsa i: Piltz, Anders (red.), Studium Upsalense: specimens of the oldest lecture notes taken in the mediaeval University of Uppsala, Univ., Uppsala, 1977.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Silhuetter från 1800-talet

8 maj, 2017 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

Etikett: teckningar (Sida 5 av 6)

Klotter i 1500-talsbok

Samling med skisser och akvareller

Magnus Erikssons landslag

Tecknade kvinnor från 1600-talet

Bilden av studenten på 1800-talet

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

Soldat på bokpärm

Ett vackert illustrerat brev från 1773

Medeltida föreläsningsanteckningar från Uppsala universitet

Silhuetter från 1800-talet

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar